Det första (och just nu enda) jag tänker nä jag läser är att det är HAN som bara tänker på plånboken 🤔

Hur kan man ha "gratis veterinär"?? Även om man kanske känner veterinären och får gratis undersökning så kostar ju alla preparat.. Det är ju en kostnad man inte kommer ifrån oavsett.

#1 "Hur kan man ha "gratis veterinär"?? Även om man kanske känner veterinären och får gratis undersökning så kostar ju alla preparat.. Det är ju en kostnad man inte kommer ifrån oavsett."

Nu vet jag inte om det är det som "köparen" i#0 tänker men många här avlivar helt enkelt sitt djur själv då/om dom blir sjuka.

#2 Fast nu så är ju inte veterinärer enbart till för avlivning?
Han ska ju ha sagt att han har "gratis veterinär" och det kan jag bara tyda på att han tar till vet. om de behöver vård. (Känns ju i övrigt otroligt oansvarigt som djurägare att avliva bara för de blir sjuka men det är ju lite OT i just den här tråden och troligtvis inte så du menade :P)

#3 Fast om man själv avlivar vid sjukdom/skada, inte reser och inte bor inom ett område med smitta blir det ju ingen tur till veterinären.

#4 Ett djur kan ju dock behöva veterinärvård av många andra orsaker. Exempelvis fått en pinne i ögat, satt en boll i halsen, ramlat ut från en trappa, förätit sig på foder osv osv. Finns ju Massor av skäl till att besöka en veterinär som aldrig behöver ha avlivning som utgång.

Sedan kan jag inte riktigt förstå kopplingen mellan "gratis veterinär" och "avlivar själv hemma" i det här sammanhanget. Är ju även OT till tråden så väljer att utgå från diskussionen om just detta då den inte fyller någon funktion just i detta fallet.

Jag tror inte någon kommer att ge surgubben någon hund.

Nej, det låter inte alls som att han avlivar för småsaker. Han har en äldre hund nu och den andra tror jag avlivades pga ålder, så jag tvivlar starkt på att han inte tar dem till veterinären när det behövs för annat än avlivning.

Veterinären verkar vara någon han känner som gör det gratis åt honom, så jag vet inte om det är en pensionerad veterinär som hjälper till själv eller om det var en släkting. Jag minns inte riktigt och inlägget är borttaget.

Jag tycker iallafall att man är fruktansvärt oseriös som kräver att någon ska ge bort en  valp/unghund. Visst finns det folk som skänker bort hundar de inte kan ha kvar, men det knepigaste är ändå att han inte kunde/ville förstå att man kan framstå som oseriös och att folk har svårt att tro på en.

Han verkade kunna erbjuda ett fint hem, men 1. Har man inte råd med inköpspris, hur sjutton har man råd med oväntade saker? Tror knappast att ägaren innan skulle bli glad över att han avlivat hunden för att han inte hade råd med något enkelt ingrepp 2. De flesta lämnar nog inte bort hunden till någon som insisterar på att inte betala för den.. Tänker på de här förbaskade djurplågarna som köper billiga katter. Därför hatar jag ex. "10 kr tassen!" 🤮

Det smidigaste för den gubben borde väl vara att hitta en hund som behöver ett "daghem". Då får hans hund sällskap och han slipper lägga ut några pengar om det nu är ett så stort problem. Kan inte tänka mig att det finns en hel drös valpar/unghundar som ges bort gratis, såvida de inte har problembeteenden, och även då förekommer någon typ av symbolisk summa. Kanske är det så att han fick de andra hundarna gratis och tror att inget har förändrats på 10 år.

Grejen var att han la mycket vikt vid att betona att han hade råd med allt förutom just inköpspriset. Knepigt som tusan, tycker jag! Han upprepade många gånger vilket bra hem han kunde ge dem. Jag tror honom då äldre människor ofta lever för djuren, men han skulle nog aldrig ha råd - egentligen!

15000kr är rätt mycket att hosta upp om man är pensionär/låginkomsttagare. Det speglar inte alls om man har en riktigt bra försäkring som täcker större delen av eventuella sjukdomar/skador. 

Och andra sidan om man just tagit bort sin hund och vill ha en till direkt med det svepskälet att ens andra hund blir ensam tror jag inte man tänkt igenom det hela vägen. Man kan ju aldrig ersätta en individ med en annan. Det blir en helt annan dynamik i flocken.  Möjligt att hans andra hund gillar hundsällskap och inte kan vara ensam hemma utan en hundkompis men det innebär inte att det inte kan skära sig mellan den nya hunden.

Jag hade inte råd att betala 14-15 tusen för en valp när jag var på jakt efter en till flockledaren, delvis därför tittade jag efter en lämplig omplacering, men hade någon skänkt bort en hund så hade jag nog undrat vad som var fel… Jag har ett hyfsat stort sparkonto, har absolut råd med försäkring och mat osv, men jag har absolut inte bra ekonomi. Nu "fick" jag en valp av min uppfödare istället, vilket jag är evigt tacksam för, men vi har känt varandra i 15 år nu och de vet hur hundarna har det hos mig. Många som vill ha "billig hund" verkar vara ute efter att göra väldigt ogenomtänkta köp, absolut.

Jag förstår inte riktigt ur han tänker. Inköpspriset kan man spara ihop till (även om det tar tid). Det brukar vara alla de andra kostnaderna som är svåra att lösa.

Det är därför jag bara har daghund just nu. Inköpet av hund kan jag göra men löpande kostnader, samt om det händer något, kan jag inte lösa.

Sen finns det ju helt olika priser på hundar. Man behöver inte välja en ras som är överdrivet dyr i inköp och ändå få en fin, frisk hund. 

Jag hoppas verkligen att det inte finns någon som ger honom en hund. Jag bryr mig inte om ifall han kan betala för den och tar väl hand om den. Med den motiveringen till varför man inte vill betala en krona för hunden tycker jag inte man bör ha hund.

#10 och 11 Jag förstår till fullo att en pensionär eller någon annan med låg inkomst inte vill/kan lägga 15.000 för en hund, men då handlar det väl ändå oftast om valpar ifrån en uppfödare. Han sitter i en omplaceringsgrupp och vill inte betala en krona, fast folk ändå har väldigt låga priser där. Då blir jag fundersam.

Jag och sambon skulle aldrig ha råd med hund heller om han inte fick studielån nu. Jag kommer bara att få ett studiebidrag i månaden, från och med tidigast hösten. Sambon studerar med både studiebidrag och studielån + helgjobbar just nu på McDonald's. Studielånet är tills han kan ta körkort och komma ut som lärling. Så man kan säga att vi lånar till det första till hunden, fast vi har en bra plan för det hela. Både inkomst, utgift och avbetalning, så det löser sig ändå.

#12 Håller med, för det skulle aldrig hålla om han blev av med sina tillgångar. Nu utgår jag ifrån att han ska lösa kostnaderna själv utan familj, vänner m.m.

Skulle aldrig omplacera min hund med vetskapen om att denne inte "haft råd" med inköpspriset just av andledningen till fortsatt omvårdnad och oförutsedda utgifter, varesig han har gratis veterinär eller ej, hur fint hemmet än är. Nu känner jag inte personen i fråga och ska inte dömma, men för min hunds och hans bästa så skulle jag letat vidare. Sedan kan det ju vara så att han hade detta argument för att han inte ville betala något för hunden helt enkelt, men att han har råd. Skulle han ha skrivit så hade det verkligen blivit ramaskri

fast det är ju inte helt omöjligt att få en valp/unghund gratis, sitter själv med min underbara hund jag fick helt gratis tack vare facebook, och han är inte ens ett år gammal ännu

men jag kan inte förstå hur man kan totalvägra att betala någonting för en hund, visst att ha en budget, men man kanske ska tänka lite mer än med plånboken när man ska skaffa hund (eller vilket djur som helst)

Håller med #12. Jag lever på en låg sjukpension, men lägger undan lite i princip varje månad så jag har en sparslant. De pengarna kan jag ta av för att köpa mig något större, som en hund, eller ta av om hunden skulle bli sjuk sen. Det knepiga är de löpande utgifterna. Det sämsta man kan göra är att börja nagga av den lilla sparslanten varje månad, då är ens trygghet snart borta. Det måste gå ihop ändå.

Iofs, får man hunden gratis har man 10-15000 att ta av. Täcker väl mat och försäkring ett par år om det är en liten hund.

Om det nu är så att han inte har råd, då kan han väl skaffa sig en blandrasvalp. Då sjunker ju priset betydligt. Verkar vettigare än att sitta och tigga gratishund.