Du skriver att du är medveten om kostnader och hur mycket tid en hund kräver, så jag litar på att du kollat upp sådant. Om du ska flytta till egen lägenhet när du blir 16 så gissar jag att du kommer studera på annan ort?

Det du måste vara beredd på är att gå upp TIDIGT på morgonen så att hunden hinner få en ordentlig promenad före skolan, sen måste du hem på lunchrasten och rasta hunden, och sen direkt hem efter skolan för att rasta igen. Är det något du tror att du fixar? Varje dag oavsett väder eller hur dåligt du sovit eller hur mycket läxor du har?

Ska du ha en valp så måste du även vara beredd på att kanske få lov att betala hunddagis. Alla hundar klarar inte att vara ensamma hemma, och det tar väldigt lång tid innan du kan lämna en valp ensam, så du bör skaffa den i god tid innan du börjar studera. Jag skulle hellre rekommendera att du skaffar en lite äldre hund om redan är rumsren och ensamhetstränad. Jag tog själv över en 3 årig golden i somras och har inte ångrat mig en sekund.

Du bör även tänka på den sociala biten. Du skriver att du inte har så många vänner, men om du börjar på en ny skola så blir det ju svårt att skaffa några alls om du alltid måste hem direkt efter skolan och på lunchen för att rasta hunden.

Jag var i exakt samma sits som dig, är idag 19 och har väntat på att skaffa hund i 13 år. Till sommaren kommer min valp, förhoppningsvis. Jag skulle inte säga att du är för ung för att skaffa hund. Däremot för ung för att veta om du kommer kunna ha kvar hunden hela hundens liv. Därför skulle jag råda dig att vänta. 

Jag var jättesäker på hur min framtid skulle se ut. Idag ser den väldigt annorlunda ut, och jag ångrar inte att jag väntade med hund. Jag har underbara vänner, världens bästa jobb och en ljus framtid. Med hund hade dessa saker inte varit möjligt, vilket jag inte visste då.

Så mitt råd till dig-vänta. Inte för att du är för ung, utan för att du inte vet hur ditt liv kommer att se ut.

Säger som #2 Har oxå väntat en hel del och var nära att anskaffa hund när jag gick gymnasiet men det är sååå smart att vänta. Så mycket kan ändra sig och det gör det mycket lättare när du har flyttat hemifrån, på riktigt, och kanske går en kanditat, högskole, lite mer inriktad linje av utbildning när du är stensäker på vad du vill.

Jag slutar gymnasiet nu till sommar och kommer då flytta hemifrån och jobba typ 2 år, under denna perioden förväntar jag att skaffa hund. Efter dom två åren är planen att börja på utbildning igen om jag hittar en jag fastnar för. Men som sagt, mycket kan nå att ändras!

Jag tror absolut att det är bra att vänta, och tog säkert i när jag skrev dåligt med vänner mina vänner kommer och går men jag väljer ändå själv det men ang hunden: som sagt min far har en ladugård i många år framöver så där har jag en ganska perfekt plats Imo (in my opinion) att ha den på när det blir lite tight.
Tidigt på morgonen ska dock inte vara problem för mig alls. Är verkligen morgon pigg! 
Anledningen till att jag ej vill ha en äldre hund är för att jag själv vill bindas med valpen så jag får lära mig dens livsstil och så! 
Att jag vill lära den med mina kunskaper så jag lär mig mer om den. Så den blir van med mig :)

Jag håller med alla andra med att det är smart att vänta men samtidigt så kan det gå  jättebra om du skaffar en hund nu också. Jag var själv 10 år när jag fick min första "egna" hund (föräldrar som hade största ansvaret) och är nu 20 och planerar hund nummer 3. Det kan gå skitbra men det kan också gå rakt åt skogen. Du vet inte hur livet ser ut senare och du kanske inte är redo att välja hunden före kompisar i alla lägen om ett par år. 

Jag tycker att om du har en förälder bakom dig som kan stötta om det blir tufft, som kanske kan ta hunden om det skulle krisa så kör på. Men utan en vuxen bakom så tycker jag att du bör vänta med hund. Det känns säkert jättejobbigt men det kommer vara värt det i slutändan.

Jag tror inte uppfödare har några problem med att du är ung, bara dina föräldrar är med på noterna och aktivt intresserade de också.

Är typ i samma sitts som dig, är 15, ska fylla 16 i sommar. Ska skaffa valp nu i början på sommaren. Jag själv kommer börja hundgymnasium efter sommaren, så kommer kunna ha med mig hunden till skolan, kommer också bo på internatet där. Visst kan du skaffa hund! Men, du måste vara medveten och beredd på att forma ditt liv efter hunden. Kanske om några år så kommer du på att du vill göra något, jobba på ett ställe, som gör att du inte kan ta hand om hunden. Då måste du vara beredd på att vänta med att jobba där. Flera års väntan. Nu har du dina föräldrars hjälp också, så skulle ditt liv ändras så har du en plan B. Det har jag själv också, har släkt, vänner och bekanta, och jag vet att jag alltid kan få hundvakt om jag behöver. Men jag får själv styra så att det blir så lite hundvakt som möjligt. T.ex tänkte jag gå på dreamhack, närcon, scoutläger osv i sommar. Det kommer jag få hoppa(även om jag velat gå i flera år nu, förutom scoutlägret, dit har jag gått varje år..) eftersom jag skaffar valpen. Visst skulle jag kunna skaffa hundvakt, men jag känner att det är mitt ansvar att skippa dessa aktiviteter. Jag valde ju ändå att skaffa valpen. Sen, priset. Du säger att du vet kostnaderna, men vart får du pengarna ifrån? Är det egna pengar eller kommer dina föräldrar betala? En golden är rätt stor, så maten kommer bli dyr. Är du också insatt i vilket foder som är bäst? Ett bra foder kostar en del. Och försäkring, jag vet inte riktigt vart golden ligger nånstans i priset där, men tror det är 200-300 någonting.. Har golden själv i familjen men håller inte koll på priset. men vår golden äter för ca 500:- i månaden. Så ca 500+300 i månaden. Dock är vår golden en jaktavlad, så han är mindre än en vanlig golden(ca 10kg mindre kanske?) så en vanlig golden kostar ännu mer i foder. Så, det är det du bör tänka på. Hur mycket allt kostar, vart får du pengarna ifrån, vart lämnar du hunden om det behövs, ev. Hunddagis när hunden är valp och inte kan vara själv(kostar en slant där också), och är du redo att neka framtida drömmar, och skjuta upp dom nästan kanske 10 år, om det inte skulle funka med hunden. Också veterinärkostnader, försäkringen täcker inte allt. Ett enkelt besök kan sluta i tusenlappen. Eller ännu värre, om nåt händer som försäkringen inte täcker, då kan det bli ännu dyrare. Och mediciner osv är också dyrt. Det är det du bör tänka igenom, när du gjort det, så är det fritt fram. Jag själv har redan kontaktat uppfödare, dock så ska jag ju på hundgymnasium senare, så jag vet inte om det gör att jag blev "accepterad" så lätt, även om min ålder är låg. Men jag beskrev tydligt också hur jag fixat allt, tänkt igenom allt, om hur allt ska gå efter gymnasiet, osv. Och att jag alltid har en back-up plan om jag inte skulle kunna ha hunden under en viss tid.

Jag tycker du ska vänta mycket längre. Om du köper en hund när du är 16 så är du bunden till den tills du är 30 år ungefär. Där emellan ska du alltså plugga, skaffa jobb och "bli vuxen". Samtidigt ska du försörja denna hund. Mitt råd är att vänta till du är klar med skolan och har ett fast jobb. Jag hade ALDRIG, under några omständigheter, sålt en hund till en familj där ett barn ska ta hand om hunden själv. Inte ens om föräldrarna köper den "på papprer". Men alla gör ju som de själva vill.

Vänta. Du är säkert jättemogen men du har ingen aning om hur det kommer bli att gå på gymnasiet eller vad som händer efteråt. Vänta åtminstone tills du gått på gymnasiet ett år så du vet vad du har att vänta dig.

Fyller också 15 iår och hade en "egen" hund som tyvärr fick säljas (det var inte min idé från början att köpa hunden men min mamma fick det till det och därmed fick 12 åriga jag typ fulla ansvaret :/) Det är jobbigare än man tror att gå hem på lunchen varje dag, vi har runt 30-40 minuter lunch och att gå hem till mig tar ungefär 10 så jag åt nästan aldrig lunch och kunde aldrig gå direkt till en kompis efter skolan, kunde inte sova till längre än 9 på helger osv. mår skitdåligt över att ha sålt honom :(( Vet inte hur din situation ser ut men tänk igenom noga :)

Skaffar du hunden nu, och det visar sig att det inte går med gymnasiet och hunden, så är det gymnasiet du får hoppa. Vilket kommer leda till svårare framtid. Du kan sälja hunden också, men känns inte speciellt rätt att köpa den, när du vet riskerna om att det kanske inte går. Och köper du en trots riskerna så är det gymnasiet som kommer i andra-hand, att köpa och sen sälja direkt när du märker att det inte funkar är inte rätt. Så skaffar du en så måste du vara beredd på att det är gymnasiet som går bort om det inte funkar.

#11 Stopp och belägg här nu. Det där tycker jag inte är rätt någonstans - funkar det inte så funkar det inte och man ska aldrig skuldbelägga någon med saker som "du får skylla dig själv för du skaffade hund". Om TS tycker det är OK att skaffa hund och väljer att göra det, men det sen visar sig att det - nä, det gick inget bra - då är det faktiskt OK att sälja, och TS som människa kommer i första hand, TS utbildning kommer definitivt i första hand.

Ja, man ska tänka igenom ett köp både en, två och tre gånger, och sen gärna sova på saken men man ska också veta att det är ok att sälja en hund.

Jag kanske är hård nu, men så kommer jag från hästvärlden där hästar säljs kors och tvärs. Hur ofta lämnas inte en häst tillbaka pga kemin inte fanns mellan hästen och nya ägaren? Likväl säljs hästen om det inte finns tid/pengar/osv.

Jag själv skulle lämna gymnasiet om jag var i samma sits, och sen inte kan ha hunden. Annan sak om man T.ex jobbar och måste byta jobb av någon anledning, det kan man ju inte veta i förväg. Men nu vet hon faktiskt att det är stor risk att det inte kommer funka, då tycker jag det är fel att köpa och sen direkt sälja. Man kan inte bara köpa och hoppas att det går bra, när man vet att risken om att det kanske inte funkar är ganska stor, och tänka "men jag skaffar den och testar, funkar det inte så säljer jag den". Jag själv kommer skaffa hund nu, kommer bo på internat på hundgymnasium, där hunden kommer följa med. Risken att det inte funkar för mig är mycket liten, därför är jag inte rädd för att behöva göra mig av med hunden, så då känner jag mig trygg i att skaffa den. Nu har TS kanske sina föräldrar som skulle "ta över" hunden om det inte funkar, så hon behöver kanske inte oroa sig för att sälja heller, eller hoppa gymnasiet. Men ville säga det så TS tänker på det, ifall hen inte skulle ha sina föräldrars hjälp. Just mine opinion och hur jag hade gjort om det inte skulle funka med gymnasiet. Hunden går först

Det bästa du kan göra är att känna efter själv, egentligen.

Ta gärna åt dig av alla tips och erfarenheter andra har att dela med sig av, men i slutändan kommer beslutet vara ditt. Du känner dig själv bäst. Är du säker på att du tagit med ALLT och räknat ut att det kommer funka utan problem, go for it.

Hunden ska aldrig gå före din framtid/Plugget, enligt mig. Det är okej att sälja en hund, men skaffar man en känner jag att man vet vad man lagt på sina axlar. Och man bör vara beredd på konsekvenserna.

Jag hoppas allt går bra för dig i slutändan, även om du väljer att vänta och läsa på lite mer och ha skaffa lite reservplaner, eller om du väljer att skaffa en valp.

Lycka till :)

Att strunta i gymnasiet för en hund är extremt oansvarigt!