Har du provat det där att helt enkelt tvärstanna när han drar och vägra gå vidare innan koppet slackas? Det är ännu mer enerverande men det funkade t.o.m. med min 15 år gamla och totalt ouppfostrade daghund. Hon kunde inte ens sitt. Perfekt blev det aldrig, men jag la inte ner mycket på det heller. Men efter ett par sådana (mycket frustrerande!) promenader fattade hon och slutade dra hela tiden. Sen drog hon bara när hon ville till nån extra intressant kissfläck eller nåt och det dög för mig. Hon slutade kräva att få stanna varenda gång där fanns en kissfläck som hon gjort innan och hon drog heller inte framåt som hon gjort hela tiden förut. Helt acceptabla promenader med en liten hund som det egentligen var för sent att uppfostra. Matte sa aldrig nåt, så antagligen fortsatte hon som vanligt hemma. Smart hund!😃

Jo även det har jag testat och det slutade med att jag kunde gå 1 dm/minut. Ibland går han bredvid mig, men då gör han oftast det frivilligt. Jag kan få honom att gå "fot" någorlunda vissa dagar men problemet är att när jag ska låta honom nosa så går han från 0-100. Det är som att när jag säger till honom att: nu får du gå lite friare så ökar han takten med 500%. Antingen går han klockrent bredvid mig utan att kunna nosa, eller så går han fördjävligt och då nosar han. Jag vet inte hur jag ska lyckas med balansen.

Under tiden du är gravid kan du byta till en framknäppt sele och elastiskt koppel om du inte redan använder det. Då sliter hans dragande inte lika mycket på dig👍

hade samma problem, när han drog sa jag bara nej då sakta han  ner, fick säga nej 5000 gånger, sen klicka det i huvudet på honom och han saktar ner själv när han drar.
Annars kan man använda klicker och träna in hundens hastighet den går i.

Försök att inte prata för mkt med honom, utan ha alltid med dig godis när ni är ute och går, försök fånga hans uppmärksamhet - säg bara hans namn eller bara något litet ljud så att han kollar upp mot dig. Så fort han gör detta ska godisen fram. Försök även att låta honom nosa på din hand med godisen i stundvis, detta gör att han automatiskt saktar ner. Det tar sin tid att vänja hunden vid att inte dra så som du beskriver, men det värsta du faktiskt kan göra är att just snäsa och ha dig. Jobba på! 🙂

#2 Precis så är det. Det var det för mig också. Men som sagt, efter ett par sådana promenader klykade hon att det var ingen idé. Grejen är, tror jag, att man måste vara superkonsekvent och vika några dagar för det när man har tid och rusta sig med en ängels tålamod. Gå kortare promenader så man står ut.

Vet en del som ser ut vissa sträckor under en promenad då de övar. Tror inte det funkar så bra, för då vet ju hunden att snart är det OK att dra igen. Jag tror den måste få intrycket att så här blir livet hädanefter om jag inte slutar dra.

Kanska hade tur, men det var första gången jag provade det, så skicklighet var det ivf inte. Tror jag hade kunnat få henne att gå superfint om jag fortsatt ett tag till, men som sagt, det räckte för mig iom att hon var så liten att det var lätt att rycka med henne också. Ville bara slippa otrevnaden i det ständiga ryckandet och dragandet.

För mig har lösningen varit halsband och sele. I halsband drar du aldrig, i selen är det okej. Börjar med att gå med henne i selen så att hon får rasta av sig lite, brukar gå till en lugn plats, kopplar om till halsband och då kommer hon inte en meter framåt om hon drar. Så fort hon drar, leder jag in henne till mig och så börjar vi gå. Jag belönar med att hon får fortsätta gå så länge hon inte drar. Tränar kanske i 5-10 minuter innan jag kopplar om till selen och då är vi lediga. Sen utökar jag tiden som hon får gå i halsband och gör det svårare och svårare. Går hon bra så kastar jag godis på marken som hon får jaga, ibland drar jag fram en kampleksak. Ska man lära hunden att inte dra genom att stanna så måste man vara konsekvent annars är det lätt hänt att hunden lär sig att bara den drar tillräckligt mycket så kommer den få sin vilja igenom. Att vara konsekvent under en hel långpromenad eller när du är stressad är oftast svårt och då blir det lätt att man börjar släppa på kraven för att komma någon vart. Jag tycker dessutom att man ska se koppelträningen som vilken träning som helst. Ingen skulle väl få för sig att träna i en timme eller mer, utan pauser, när man ska lära hunden någonting nytt? Hunden behöver få bearbeta och förstå vad det är du är ute efter. Sätt också upp en tydlig gräns, vad är drag för dig? Vill du att han ska gå bredvid eller får han lov att utnyttja hela kopplets längd? Ska kopplet hänga slakt eller är det okej om det är helt sträckt så länge hunden inte drar? Min Humla får utnyttja hela kopplet (vill jag ha henne nära kortar jag kopplet) och jag bryr mig inte om det är sträckt så länge jag kan hålla det med ett lillfinger.

Använd midjebälte (som logiskt nog ska sitta på höfterna). Då gör det inte ont om han drar, samt du har båda händerna fria och ditt humör kommer definitivt bli bättre.

När du har ett glatt humör och fria händer kommer det vara mycket lättare att jobba på hans "gångteknik".

#7 Det låter smart! Men är det inte risk att hunden alltid drar i sele då? Om man vill använda sele i andra sammanhang.

# 9 haha, risken finns! Hon används till drag så jag har aldrig sett det som särskilt negativt om hon ligger på i selen. Det viktigaste är ju att hunden och hundägaren får pauser men det är rätt som du säger, vill man ha ett snyggt koppelgåendet med selen på så är det kanske bättre med någon annan typ av markering. Man kanske kan göra skillnad på sele och sele? Min hund drar betydligt med i dragspelen än vad hon gör i andra selar. Eller använda något annat som markerar när den är ledig :) Kanske en liten bjällra :D Kommando funkar säkert också. Bälte är förövrigt väldigt skönt ts. Jag kan nästan sova när jag har på mig mitt. Det enda som jag kan tycka är lite läskigt är nu när det börjar bli halt. Jag upplever att jag får sämre balans av någon anledning. Lyfter liksom nästan från marken och får inte samma grepp. Det går dock att lösa med broddar :)

Ha du halsband ska du veta att det finns extremt känsliga nerver runt hundens nacke, han drar för att komma undan smärtorna. Byt till en skonsam sele. Funkade för mig.

#11 Fast så behöver det inte alls vara.
F.Ö sitter de känsliga nerverna precis bakom öronen, ett litet och smalt område. Sällan någon har ett vanligt halsband så högt upp (tjommarna som använder helstryp långt upp räknas inte som vanligt).

Jag har precis börjat belöna all spontan kontakt under promenader. Jag ropar inte och lockar och pockar utan han ska söka kontakt först. Det funkar jättebra på väldigt kort tid. Han drar fortfarande i början av promenaden men i slutet så går han vid sidan och tittar upp på mig.

Testa att så fort han börjar dra bara byta håll utan att titta på honom, det är han som ska vara uppmärksam på dig inte du på honom.  Om du helt spontan väljer att gå tillbaka så locka inte på honom utan bara tvärvänd, samma sak vilket håll du än går ska han bli uppmärksam på dig. sen om du går med kortare koppel gå över honom gör en tvär vänstersväng om du har honom på vänstersida eller tvärtom. Belöna då han tar kontakt med dig och försök inte få kontakt med honom genom att locka eller prata. För om du försöker hejvilt få kontakt med honom genom att prata/locka så har ni ju en kontakt och den kontakten blir ju bara ensidig och varför ska han försöka få kontakt med dig då? 

Hoppas det här kan hjälpa, är ju så jobbigt då dom drar. 🙂