Enligt vad jag läst så gör det ingen skillnad för risken för juvertumörer om man kastrerar tiken sent i livet, helst ska de då kastreras så tidigt i livet som möjligt, helst före sitt första löp för att det ska minska risken.

Däremot så tar man bort risken för livmoderinflammation helt vid kastrering (man kan inte få inflammation i nått man inte har kvar), men det finns även en del risker med att kastrera en tik, bla risk för inkontinens.

Gömde skriva om livmoderinflammation! Ville ha era åsikter kring kastrering av den anledningen också. Det där med inkontinens verkar rätt vanligt efter kastrering… Dock enkelt behandlat med medicin.

Har din tik inga problem med sina löp eller liknande så tycker jag inte du ska kastrera om du inte måste. Jag har en tik som kastrerades av medicinska skäl, hon är nu inkontinent (kan ej behandlas), har jätte svår och ullig päls, går lätt upp i vikt, surare och grinigare mot andra hundar efter kastrationen. 

Så all inkontinens kan inte medicineras och jag kan säga dig att det är jobbigt med en inkontinent hund hemma trots att det går att lösa med vissa hjälpmedel. Bara för att hunden kan bli sjuk så betyder det ju inte att den måste bli det så jag säger kastrera inte om du inte måste

Kastrerar man tidigt tycker jag att nyttan överväger riskerna. Senare i livet känns det som att fördelarna och riskerna är ungefär lika stora. Riskerna under själva operationen är ju mindre med en planerad operation på ett friskt djur än en akutoperation på ett sjukt djur. I vissa raser är det mycket vanligare med pyo än i andra, har man en högriskras kanske det kan vara värt att kastrera senare i livet också.