Normalt när jag tränar in nånting med honom så får han godis eller beröm av något slag när han gör rätt, men om jag berömmer honom när han bär nånting så tror han ju att han är klar, och släpper grejen.

Ge honom något att bära, gå några meter, be honom släppa saken, beröm.
Nästa steg, ge honom något att bära, gå en lite längre sträcka, be honom släppa saken, beröm, osv.

Retrievrarna brukar älska att få bära på saker, så det kommer nog gå som en dans!

Aha! Tricket är alltså att själv avsluta! Hade problem med det där en gång men så långt tänkte jag inte.

Ber om ursäkt att det vart ett så korthugget inlägg (#2), lite trött idag.

Jag tror det blir tydligare för hunden då, med ett konkret avslut, så denne vet när uppgiften är fullgjord och det är dags för belöning.

Roligt om mitt inlägg kan vara till någon hjälp. 🙂

Klart det blir tydligare! Såna där saker är så uppenbara när man väl har svaret, men så himla svåra att komma på!🙂

När vi lärde oss apportering i skolan så satte man in en dummy i munnen på hunden manade på hunden att springa till sin ägare. För många funkade detta då hunden glömde att den hade något i munnen, sen vart det liksom naturligt att hunden hade något där när den sprang.

Min hund tyckte dock inte det var speciellt kul, han gillade inte att bära på saker förrän efter 3 års ålder, nu bär han på allt han får av mig.

Jag lärde in greppa/släppa kommandon genom att släppkommandot (release) blev belöningsordet (fick tipset av annan medlem). Genom att bara ge kommandot när jag höll i saken så kunde jag så småningom släppa och ta tag igen innan jag gav kommandot, och sedan öka tid och distans och kommer snart börja jobba in bärandet i fotgåendet så hunden får till att man kan göra två saker samtidigt. Lite mer utmaning för honom. :) 

Såhär gjorde jag första träningspasset: https://www.youtube.com/watch?v=jKGWj8gQqMw