Samma färger betyder att det är samma hund.

Inavelsgraden ska inte vara högre än 6%

Så om man gör en provparning på avesdata & kommer fram till att den framtida valpkullen har 1% inavelsgrad, är bra eller dåligt?

Allt högre än 6% är för högt. 1,0 tycker jag låter bra och är inte för högt.

Är avelsdata pålitligt?

Det var bak i femte ledet som det kom upp samma hund i förädradjurens härstamning.

6,25% inavelsgrad är väl max? Själv tycker jag att det är tillräckligt.

3 Det är bra. Färgerna vet jag inte vad är det för ras du funderar att avla på ? Vissa raser vet jag att man inte ska para med exempel röd Pudel ska inte paras med vit Pudel, men okej med röd+röd  eller svart+röd. Är det något sånt du syftar på eller är det avkommornas färger du funderar på?

#6 Finns inget max vad jag vet, en bekant till mig har en hund med 12 % ca.

#6 Ja jag har hört både 6,25% och 6% vet inte vilket som stämmer dock. När jag läste djursjukvård så sas det att det  max får vara 6% inavelsgrad men det var några år sedan nu.

Okej, tack alla som har svarat 🙂

Med färgerna menar jag att om man ser på bilden med stamtavlorna på de olika föräldrarna så är de flesta av hundarna i stammen gråfärgade, medans vissa är gul,lila, blå etc.  Åh!, ni får ursäkta om jag är dålig på att beskriva.

Att det är färger på stamtavlorna innebär att de markerat de hundar som är gemensamma släktingar för de "parade" hundarna. Om tex färgen lila dyker upp två gånger så ser du att det är samma hund som är där. Det är m.a.o. ett sätt för att snabbt och enkelt kunna se vilka hundar exakt det är som förekommer flera gånger i stamtavlorna.

1% inavelsgrad är väldigt lågt. SKK rekommenderar att snittet för en ras ligger under 2,5%. Kusinparning blir 6,25%.

Är du intresserad så går det att läsa väldigt bra text om det hela här: http://www.skk.se/kopahund/att-kopa-hund/hundars-halsa/inavelsgrad/

11 bra förklaring 👍

8 Oj 12% det låter mycket högt när kusinparningar är 6,25%, låter som det är halvsyskonparning eller liknande som förekommit 🤔

Högre COI än 6,25 behöver inte innebära t ex halvsyskonparning.

Det betyder först och främst att båda föräldrarna i sig har en COI högre än 0 och att samma hundar som förekommer flera gånger hos en förälder också förekommer flera gånger hos den andra föräldern.

Då blir det liksom en sammanlagd ökning av inavelsgraden från båda föräldrarna. Väldigt förenklat…

Om man däremot parar en tik som i sig själv har COI 30 med en hane som har COI 30 men ingen av hundarna i tikens stamtavla återkommer i hanens stamtavla, då blir inavelsökningen 0.

COI handlar om ÖKNINGEN av inavelsgrad i just denna kombination. Inte hur pass inavlade föräldrar är i sig själva.

Om man parar 2 hårt inavlade föräldrar som dock tillsammans ger COI = 0 därför att det inte förekommer samma hundar i de senaste 5 generationerna, så har deras valpar så klart inte en optimal genetisk variation.

Om både mamma och pappa har begränsad genetisk variation p g a hård inavel så ökar ju inte precis den genetiska variationen på något magiskt vis hos avkomman.

Det är därför som det är så viktigt att man i avelsplanering minst tittar på COI över 10 generationer och helst så långt tillbaks som det över huvudtaget finns stambokföring på rasen.  D v s ända tillbaks till när rasen erkändes i olika länders stamböcker en gång i tiden.

Tack så jättemycket, starcastle! Har funderat väldigt mycket över just det där men kanske inte förmått fråga på rätt sätt.

Sen är det ju så att de flesta raser har ett väldigt begränsat antal Founders, alltså de allra första hundarna som registrerades in i stamböckerna någonsin. Hundarna där alla spår slutar.

Låt säga att det fanns 100 Founders totalt (och det är nog inte så många raser som kan skryta med så många Founders worldwide faktiskt) så är det dessa 100 hundar som är grunden för rasen genetiskt.

För varje generation tappar man automatiskt genetisk variation eftersom en valp får hälften av sitt DNA från pappa och hälften av mamma.
Då har valpen alltså tappat halva pappans gener och hälften av mammans gener.

Lägg sen till det faktum att för raser som är från säg 1800-talet och bakåt så har inte generna från samtliga Founders överlevt in i våra dagar. Vissa linjer har helt enkelt tagit slut och somliga Founders finns inte längre i någon nu levande hunds stamtavla.

Två världskrig, inget internet, svårare att resa m m, har av förklarliga skäl gjort att mycket har tappats på vägen de senaste dygt hundra åren.

Stamboken omfattar den totala genetiska variationen i rasen när man stänger den. Sen minskar den genetiska variationen hela tiden, generation för generation.

Ända sättet att öka genetisk variation är att tillföra nytt blod utifrån, d v s inkorsning. Alternativt fortsätta på befintlig genpool efter bästa förmåga.

Följ gärna vad ICB, Institute of Canine Biology skriver på nätet.
Fler och fler uppfödare världen över går deras kurser m m.

Himla intressant!