Vad gäller det där pratmorrandet, om det nu är det, har jag inget att komma med.

Men jag tycker inte att du ska försöka få hunden att sluta morra när ni kampar. Hundar morrar när de leker kamplekar. Precis som vi säger saker som "oj, vad du ska få när jag får tag på dig" när vi låtsasslåss t.ex. med barn och jagar dem.  Det är ju bara på skoj, inte aggressivt. Det visar ju också din hunds beteende att det är.

Jag har inte brukat avbryta morrandet när vi kampar, men jag började göra det igår eftersom han morrade så mycket åt allting då.

Kanske är det som du säger att han pratar. Brukade träffa en pumi rätt ofta ett tag och han hade morrliknande ljud för sig hela tiden när han villa kommunicera. Men man hörde direkt att det inte var en "riktig"morrning.

Att han viftar på svansen säger mig ingenting, måste få veta hur svansen är hållen också. Är den låg, rakt ut eller höjd? Hur är övriga kroppsspråket, blåser han upp exempelvis? Stirrar han, kollar han bort, höjer han huvudet, sänker han det?

Att hunden morrar för att den leker, skulle jag inte bry mig om. 

Är det pratmorr så är det ingen fara där heller, vissa hundar skäller, andra gnäller och andra morrar - mycket är rasrelaterat med. Att omgivningen kan ta det fel, ja, men då skulle jag nog vilja säga att det är upp till dig som ägare att berätta för omgivningen att hunden bara pratar. Att det inte ligger något i det, men då måste du vara säker på det själv med. En morrande hund som missuppfattas kan resultera i tråkiga händelser.

Vill dock inflika att en morrande hund är inte aggressiv, många tolkar dock morrandet (av någon anledning) som aggressivitet. En hund som morrar gör det för att den antingen leker, pratar eller vill varna för att något är fel, man är för nära, den har ont, något händer m.m. Det är en varning/markering, en uppmärksammande signal.

Man brukar säga att pratet kommer från strupen, allvaret från magen.

Hej. Vill bara säga att det är en väldigt dålig idé att lära en hund att det är fel att morra, sä gör inte det. Även den snällaste, lugnaste hund kan bli rädd eller stresad, om den då inte "får" varna omgivningen om att något är fel, så kan det gå illa.

Min hund morrar när hon vill leka och när hon leker med andra hundar. Jag har fått förklara för många ägare att hon är ofarlig, det är bara hennes sätt. Hundar som har träffat henne har aldrig missförstått vad hon vill.

En hund som viftar på svansen är inte nödvändigtvis glad, som någon annan skrev behöver man titta på hela hundens kroppsspråk. 

Morrande vid kamplek är helt normalt. 

Detta "pratmorr" som du skriver om, har hunden alltid låtit så eller har det kommit plötsligt? Jag hade nog velat ta hunden till veterinär ändå för att se att den verkligen inte har ont någonstans. Visst att vissa hundar "pratmorrar" men tycker ändå att det låter annorlunda än vanligt morr.

HAr du kollat höfterna på hunden, vi hade en hund som morrade åt det mesta speciellt när han var trött, det visade sig att han hade E-höfter med benpålagringar, Men han visade ingen smärta no matter hur vi kollade på det, förutom "Trötthetsmorrandet" han hade lärt sig att avlasta allting från höfterna och Musklerna hde Tvinat bort i bakbenen.

#7 och #8 Jag har bara haft den här hunden sedan i våras, men han har betett sig så här sedan jag fick hem honom åtminstone. Sedan jag fick hem honom har jag gjort två olika veterinärbesiktningar, den ena direkt efter att jag köpte honom och den andra nyligen då vi undersökte om han kunde bli blodgivare, och  ingen av gångerna upptäcktes några fel på honom.

Svans och kroppsspråk varierar beroende på situation. Vissa hundar han möter så burrar han upp svansen och har den  uppåt. Speciellt mot hundraser som naturligt har svansen uppåt, så troligtvis tror han väl att de raserna försöker vara kaxiga =P
Annars brukar den vara rakt ut eller neråt, lite beroende på situation.

#9 På veterinärbesiktningar upptäcks inte till exempel höftproblem, utan det måste man röntga för att veta att det är.

Tycker du ska låta hunden morra. Det är deras sätt att prata.

PRecis som 9 sägerhöftfel märker man inte om man inte röntgar eller "Böjer och vrider" på höften

Båda min hanhundar pratar mycket och då morrar de oftast. Sitter vi och myser så gör de så. Har lärt mig nu att det är så de "pratar". Var dock lite jobbigt på vår förra utställning när domaren skulle kolla tänderna på min äldsta hane så "grymtade" han till och domaren blev livrädd och hoppade ett steg bak.. Men man får förklara att han gillar att prata och han är ju inte alls aggressiv. Sen kan jag tycka det ör bra ibland, speciellt när man är ute bland folk. Då kan jag säga till honom så börjar han låta och då brukar folk hålla sig undan, även om han är en fluffboll på knappt 6kg så kan han skrämma folk

#9 Att han höjer och burrar upp svansen kan indikera på att han kanske försöker mäta sig, göra sig stor och skrämmas eller visa att han är störst och utmanar, nu antar jag att han också blåser upp sig samt stirrar - vilket de vanligt gör när de mäter sig med en annan.
Sådana gånger skulle jag nog avleda då det kan bli fel om det är fel hund han utmanar/mäter sig mot.
Svans riktad neråt är en osäker svans även om den viftar. Det är en osäker viftning. Många blir lurade här, hunden viftar på svansen och man tror allt är frid och fröjd tills hunden hugger/markerar på annat vis. Men en lågt viftande svans är alltså ett tecken på att hunden är osäker.
Jag tycker inte det låter som att hunden bara pratar vid möten, så jag skulle ta morrandet som ett sätt att försöka öka avstånd. Och så skulle jag börja avleda hunden vid möten och visa att jag har koll på läget = han behöver inte kliva in och försöka öka avstånd på olika vis.

Jag ser inget fel i en hund som morrar. Vissa hundar morrar när de är upphetsade, osäkra, arga, busiga… Varför hänga upp sig på ett ljud? Finns det någonting annat i hans beteende som du vill ändra? Är han osäker i möte med andra hundar?

Jag har också en hund som morrar. Särskilt när hon leker.

Ibland kan hon låta som en monsterhund från en skräckfilm (typ "AAAUURGHH") när hon leker med min kompis hund och min kompis har flera gånger skrikit på min hund och sagt "Alltså det där är INTE lekmorr" men jag har sagt åt henne att min hund får morra precis hur mycket hon vill så länge jag inte tycker att det gör nånting. Och just det där "monstermorret" har jag fått hur många gånger som helst när vi kör dragkamp, morret blir grovare och mörkare när jag rycker hårdare i repet (eller det vi nu leker med) och om jag bara står där så är det liksom mer "hurr" samtidigt som hon bara håller fast repet med munnen.

Fast någon gång har hennes kroppsspråk blivit lite väl konstigt i samband med "monstermorret", hon har rest ragg och svansen står rakt ut och hon visar tänder och stirrar på min kompis hund (som ofta sitter fast i andra änden på pinnen dom bråkar om) och jag har varit tvungen att avbryta. Är inte expert på hundars kroppsspråk men det känns inte allt för bra 🤔

Min hund är f.ö en "kamphunds" liknande ras och folk blir livrädda när dom hör henne leka med min kompis hund. Men hundarna har rykt ihop 2 ggr på 5 år (vilket har skett p.g.a att kompisens hund har gjort utfall mot min när deras brottningslekar har blivit för intensiva) och då är båda tikar och kompisens hund aggressiv mot allt som lever och funkar bara ihop med min hund.