Åh nej, nu såg jag att jag har stavat fel, '*En ganska viktig sak är att hinder klarar av stark kyla' det ska stå hunden inte hinder haha, det förstod ni säkert men det ger mig ångest av att veta att jag stavat fel och inte kan ändra så jag måste skriva det. Haha.

Jag rekommenderar att du kikar på denna länk till skk's rassida, där kan du kolla igenom alla raser & rasgrupper. 

http://www.skk.se/hundraser/

Låter som du ska kika på labradoren

#3: Tänkte faktiskt också på labrador :-)

Jag har en del liknande psykiska problem så jag tror att jag kan relatera hyfsat till det du skriver.
Tvärtemot vad många tror så är det inte en vidare god idé att ha en otillgänglig eller reserverad hund när man har social fobi och liknande problem eftersom den typen av hund oftast kräver en hel del social träning för att kunna funka på ett bra sätt bland folk.
Jag har haft hela registret av hundar när det gäller den biten: från rädd -> reserverad/ointresserad -> gillar folk -> ÄLSKAR folk och det är definitivt de senare som har varit lättast att ha. Det är betydligt enklare att lära en "älskar alla-hund" att inte hälsa på folk än att lära en reserverad/otrygg hund att vara avslappnad när den skall interagera med främmande.

Jag tänkte onekligen också på labbe eller någon annan retriever, kanske pudel? Dock är inte alla labbar så köldtåliga - trots att de ska kunna bada i en isvak - men det går ju att slänga på dem ett täcke.
I vilket fall tycker jag att du skall välja en okomplicerad ras, man känner sig ganska utsatt om man råkar få en utagerande problemhund, det kan vara jobbigt att söka hjälp till exempel.
Lycka till med hundletandet!

Tänker lite samma som #5

jag vill tex gärna ha en hund som tyr sig till mig och inte springer till allt å alla, lite "mammig" som man brukar kalla de. Men de kan man få med dom flesta hundar om du spenderar mycket tid med din hund. Hundar som går lite till alla, är ofta familjehundar, hundar som är vana med att många människor tar hand om dom. Hunden blir automatiskt mer tydd till dig om de nästan bara är du som sköter den den första tiden. Men ska tillägga att de ändå är viktigt att hunden får lära sig att bli passad och skött av andra ibland också, så du inte får problem med separations ångest.

Retrievers : Golden, labbe, curly coated

spaniel

portugisisk vattenhund

Cocker spaniel, om du kan jobba med pälsvården. En aktiv spaniel som lämpar sig mycket väl till de aktiviteter du föreslagit, och älskar livet med en härlig livsglädje. Från början en jaktras som stötte och apporterade småvilt, jaktcockern gör fortfarande detta medan det hos utställningscockern har försvunnit allt mer, även om egenskaperna går att plocka fram om man så vill. Rekommenderar därför en cocker av utställningstyp. Jaktlust finns, men går att begränsa relativt bra. 

Själv har jag en cocker som jag tränar rallylydnad, lydnad, personspår, utställning och ska börja att träna jakt, agility och förhoppningsvis sök med. Jättepigg och alert hund som älskar att jobba och håller för denna mängd arbete, samtidigt som den inte kräver det såsom de vanliga tävlingsraserna (bruksraser, BC) gör.

#5 Tack för att du skrev det annars så hade jag nog köpt en reserverad ras och det hade nog inte blivit så bra. Jag har varit inne på Labradoren men jag tvekar eftersom att jag älskar att vara ute länge på vintern och vandra i djup snö och skogen osv… Och jag vill ju inte att hunden ska frysa även om den har täcke… Fast det är kanske bara spetsar som klarar av den sortens kyla? #6 Okej det var skönt att veta eftersom att jag också vill ha en 'mammig' hund. Jag ska genast sätta mig och läsa om raserna som du har tipsat om. #7 Cocker Spaniel har jag funderat på, dock så får pälsen mig att tveka och utställningstyperna brukar väl vara kraftigare och med mera päls? Men jag ska läsa mer om dom ändå, söta är dom ju! Vet du något om Engelsk Springer Spaniel? Kräver dom mer? Tack så mycket allihopa för era svar!:)

Har haft totalt fem labradorer och alla har varit köldtåliga och totalt tokiga i snö. Sedan brukar jag sätta på dem täcken om de ska ligga still länge i snön eller i en kall bil, men det skulle jag nog göra med de flesta hundar. Vandring i skog och djupsnö är inga problem, då håller ju hundarna igång och håller sig varma. Vi är också ute i princip jämt på vintern. ÄLSKAR snööööö!

Svensk lapphund? Lång päls men när som fäller samlar dom sig tussar xD

#9 Åh vilken snygging! Är det JaktLabrador du har haft? Gu va härligt att dom kan var ute när det är kallt, blir mer och mer intresserad av Labradorerna! Släng gärna in fler bilder!:D

När dom fäller samlar pelsen sig I tussar :D *

#10 Dom är fina men dom har alldeles för mycket päls, tyvärr. Men tack för tipset(y)

Kan jag bara fråga varför du inte vill ha rasgrupp 9? :) Finns många bra hundar som är väldig duktiga på det du söker :P

#14 Dom är för små och klarar inte av kyla så bra, dom tilltalar mig inte helt enkelt. Den enda jag kan tänka mig ifrån den gruppen är StorPudel.:)

När jag läste dina krav tänkte jag genast på min Berner Sennen. Mentalt skulle den passa mycket bra. Inga problem med att ta det lugnt, men gillar bus och äventyr också. Bara den får vara med är den nöjd. Noll jakt. Kan solva övernöade om det är så.  De flesta gillar nog att hälsa på folk, men är inte gåpåiga och är också enmanshundar på så sätt att matte är viktigast. Pälsen - ingen klippning/trimning, men ja, de fäller. Typ hela tiden. Mycket.

Men jag rekommenderar ingen att skaffa berner p.g.a. av den mycket höga förekomsten av cancer. Det är en underbar hund, men för mig är risken för stor, speciellt efter att ha upplevt det en gång redan. Så jag vet inte varför jag skrev det här egentligen. Kunde väl inte låta bli bara. 😉

#16 Åh dom är så fina och goa och jag skulle gärna ha en men kommer inte att köpa en pga hälsan. Skickar många kramar till dig.:)

#8 Ja, utställnings cockrar har mer päls än jaktcockrar men det kan variera mycket bland olika utställnings linjer hur mycket man behöver arbeta med pälsen. Skaffar du från linjer med väldigt lite päls blir det inte särskilt jobbig pälsvård alls. Men vill du inte lägga ner någon tid alls på pälsvård så passar inte cocker. Är det en nackdel att ställiscockern är kraftigare? Sen undrar jag varför du slår bort svenska lapphunden? Vill du köra jaktapportering passar den inte så bra men i övrigt är det en toppenras som gärna hänger med. Mycket päls ja, men ingen pälsvård. Beakta dock skallet hos rasen. Engelsk springer har lika mycket pälsvård som en cocker med lite päls. Så det krävs pälsvård för de med, men inte alls i samma mån som en väldigt bepälsad cocker. Eng. Spring och cocker är väldigt lika i mentalitet men jag har fått intrycket att springern är lugnare men kräver mental stimulans, vet dock inte hur pass bra det stämmer. Kolla även på utställningslabrador och utställnings/-dual purpose golden. Fina hundar som inte kräver alltför mycket men kan jobba. Noga att kolla linjer så du får vad du vill ha, välj hellre från en kennel som meriterar sina hundar i t.ex lydnad istället för en som bara kör utställning. Vad vill du göra inom apporteringen? Menar du jaktapportering? Och menar du tävlingslydnad med lydnad?

#18 Lite pälsvård har jag inget emot. Och att den är kraftigare gör inget heller, jag tycker bara att Jaktvarianterna ser finare ut. Jag vill ju inte vara för kräsen men långhåriga raser går bort, jag kan helt enkelt inte med långhåriga raser, det går bara inte. Cockern kan man ju klippa. Jag är ganska ny inom Apportering, men jag vill Apportera med Dummies, jag antar att när du säger Jaktapportering så menar du med levande djur? Eller är det helt fel? Haha… Jag vill inte tävla med hunden men jag kommer att träna lydnad väldigt mycket med hunden, om den gillar det.

#17 Det är länge sedan. Men han kommer alltid att vara Hunden för mig, så tack. 🙂

Det var innan internet.  Då var det inte så lätt att kolla upp sådant där. Man litade på vad uppfödaren sa. Trodde höfterna var det enda jag behövde oroa mig för och de var finfina. Hade en Cavalier när jag växte upp. Gissa vad han dog av? Nu är jag jättenoga. Går ju knappt att hitta en hund utan några sjukdomar i rasen, men man kan ju ivf undvika dem där vissa sjukdomar är väldigt uttalade. Det beror väl på hur man är själv också. En del väljer att ta de år de får med en ras de älskar. Jag kan inte göra så. Köpte jag en berner igen skulle jag tillbringa dagarna med att leta efter tecken på cancer. Funkar inte.

Jag riktar mig också ganska mycket åt labrador här. Man får dock inte glömma att världen är full med underbara raser och jag tycker man ska utforska den i alla fall hyfsat innan man väljer ras. :)

Jag tänkte också på någon spets, typ samojed eller lapphund, men de går ju bort pga päls och skall. 

Du frågade om Engelsk springer spaniel, utifrån de jag har träffat skulle de absolut kunna kunna passa. Väldigt glada jyckar men mer samlade än welshen. Verkar älska att röra sig i skogen på långa promenader och man kan absolut träna med dom, men man får vara beredd på att de har sina egna idéer ibland. Vissa har dock en del jaktlust. 

Jag har storpudel och jag tycker att även de skulle kunna passa dig, en väldigt "lagom" ras på många vis och vill alltid vara med. Nackdelen där är att de saknar underull, har hittills aldrig varit med om att min frusit på vintern men jag vet inte riktigt vad du menar med att de ska klara stark kyla. Att hänga med på promenader eller skidturer är inga problem i kyliga väder men jag hade nog inte velat ha pudel i hundgård på vintern tex. 

Slår nog också ett slag för labben annars :)

#22 Jag kommer inte att ha hunden i hundgård, det jag menar är att jag kommer att gå långa promenader i djup snö, vara ute på gården och fixa, jag åker mycket fyrhjuling, speciellt på vintern och då skulle det vara kul om hunden kunde följa med antingen springa bredvid eller sitta med mig på fyrhjulingen och det skulle vara kul om hunden kunde vara med i stallet/följa med och rida på vintern, jag är ute så mycket det går när det är snö och kallt + att jag bor i fjällen och här kan det ju vara lite kallare än på andra ställen. Men om jag hittar en ras som passar men som inte tål sån kyla så får hunden helt enkelt vara inne när det är som kallast även om det skulle vara riktigt kul om hunden kunde följa med. Fast om jag vill ha en hund som klarar av det så kanske jag måste ta en ras med längre hår även om det tar emot haha.

#23, Tycker det låter som att de flesta hundar klarar av den kyla som du beskriver, så det bör inte vara något hinder :) Värt att tänka på är att små hundar brukar ha lättare för att frysa än stora, men det beror såklart också på ras och individ.

Svensk- är inte så skallig av sig, det är mera Finsk Lapphund som är skallig av sig,

#8, Den bästa "vinterhund" jag haft var min isländska fårhund - hon hade gärna sovit i en snödriva… Men de är skälliga, väldigt skälliga!
Angående labbar så är min tik lite frusen av sig, inte så länge hon rör sig men om hon till exempel skall sitta still i stallet om det är kallt på vintern. Däremot tar hon sig gärna ett dopp i någon isvak och kan ligga i rätt länge innan hon behagar komma upp så det är nog lite trams från hennes sida också.
Våra andra brukar inte ha några problem, slänger på dem ett täcke om de skall sitta i en kall bil under jakt eller så.
En del jaktlabbar har problem med tunn eller ingen underull vilket är ett fel och inte rastypiskt men om du ska ha labbe kan det vara bra att kolla hur det är med föräldrarna. Har ingen aning om hur det är med ärftligheten men det borde väl rimligtvis nedärvas i viss grad.
En fördel med pälsen vintertid är att den inte samlar på sig massa snöklumpar.
Apportering är jättekul och väldigt mycket mer än att "slänga en dummy och låta hunden hämta den", det kan utvecklas i princip hur långt som helst 🙂. Dessutom är det fantastiskt att se hunden göra vad den verkligen är avlad till!

Jaktapportering behöver inte innebära vilt, utan man börjar med att träna med dummies. Vill du syssla med detta får du nog slå bort i princip alla rasgrupper förutom grupp 8a, då dessa har apporteringen naturligt hos sig och därmed är motiverade för att träna :).

En stor pudel skulle nog kunna passa.

dom passar till allting och är relatift friska hundar :)

och dom fäller inte heller