Har inga råd att komma med om hur man ska dämpa hunden, men jag tror man alltid måste övervaka en stor hund tillsammans med smådjur.

Hade en nymfparakit somtidigt som Bernern. Fågeln gillade att gå omkring på golvet. Bernern var jättelugn och fin med allt som var smått. Han gick stillsamt efter fågeln. Hon var boss, helt klart. Ibland försökte han nosa den i stjärten, försiktigt. Men fågelns stjärt släpade ju i golvet, så det hände att han klev  på den. Då blev fågeln jättearg, vände sig om om, bredde ut vingarna och väste skäckinjagande. Hunden drog sig genast skamset tillbaka. Han kunde även råka putta omkull henne med nosen. Då blev hon ännu argare. Det var roligt att titta på, men om han placerat sin stora tass på fågelns kropp istället för på hennes svans hade det nog varit mindre roligt.

Jo det är det vi är oroliga för att han skulle råka trampa när han kommer o ska nosa o busa med dem. 
Jag tror dock när vi flyttar till vår lägenhet igen så kanske de blir lite bättre då de inte finns massa kattungar som springer överallt utan bara illern. Kommer nog sära på dem ändå för man kan ju aldrig lita på att en olycka inte händer, så får dem träffas under uppsikt när hunden är lugn o inte vill leka.

Är det bara vid lek det går överstyr, beter han sig annars mot dom övriga djuren?Beter han sig inte annars heller så skulle jag absolut inte låta honom leka med dom andra djuren! Om han bara beter sig ibland så skulle jag förbjuda lek tills att han beter sig helt.

Jag skulle avstyra/säga ifrån.
Skulle oavsett inte tillåta honom att fortsätta leken då det lätt kan gå överstyr och sen för att det blir självbelönande, här hemma är det strängt förbjudet att leka med katterna. Vår kille vet precis vilka villkor han får vara med katterna på, håller han sig inte efter de villkoren så får han gott gå därifrån. 
Lär honom att lek sker på vissa villkor, överträder han dessa gränser så får han inte vara med. Han får i alla fall inte leka längre. Var tydlig med var gränserna går.
Jag skulle personligen säga ifrån och bryta direkt jag ser att han kommer med de där lufthuggen, lek eller inte. Det finns gränser.
Kolla efter signaler som du sedan börjar bryta på, kan ta vår som exempel. Att han står och kollar och viftar på svansen gör inget, men i och med att han tar ett visst steg och svänger huvudet på ett visst sätt så får han direkt gå därifrån - ofta går han självmant därifrån, han vet att han inte får leka med dom så han går innan man ens sagt något.
Men han kliver med ett visst kliv och svänger med huvudet på ett visst sätt innan han börjar och ska försöka bjuda in till lek/liknande, så vi bryter innan det blir.

Jo vi har ju med tiden börjat bryta direkt han närmar sig djuren, då stängs han ut med hjälp av barnhage och vi sitter o leker med andra djuret. 
Om han ligger ner och är lugn då får han stanna, men går han för nära så är de direkt ut ur rummet för att ingen skada ska ske. 
Än så länge verkar han inte riktigt fatta vinken, men de har inte prövats så lång tid heller så man får ha tålamod. 

De är bara om han går upp i varv som han får för sig att han ska leka med dem andra djuren, alltså inte hela tiden. Men vi ser på han att har han legat still för länge så blir han triggad av att se kattungarna springa hejvillt överallt och vill vara med på deras lek och då sitter vi lugnt och sansat på golvet med honom och ser till att han inte går någonstans. De gånger han klarat sig och börjat slappna av igen har vi belönat honom. 
Han är ju bara kring halvåret gammal så det är ju en valp fortfarande så vi förstår att de kanske inte är så lätt i början att förstå att man får inte vara med, men om de finns andra som lyckats lära sin hund att samspela så borde vi också kunna det till slut.