Jag har inte gett mat under resan och stannat om valpen vaknat och verkat orolig. Erbjudit vatten om vi stannat.

Fråga uppfödaren vad hon tycker . Jag flög med min valp och då fick hon kissa precis innan vi vheckade in och sen efter vi landat ca 3,5 timme . Ta med vatten och så länge valpen sover låter ni den bara vara :) och vaknar den kan ni stanna och kissa Valpis :)

#1
Okej 🙂
Så den skulle klara sig utan mat hela resan även om det tar mer än 5 timmar?

#2
Ja, jag får nog fråga henne och se vad hon tycker också🙂

Vår valp sov nästan hela resan hem, när hon vaknade stannade vi för att låta henne kissa. Vi gav inget foder under tiden vi körde, fast den resan tog iofs bara 3 timmar. Risken är att hunden blir åksjuk med full mage så jag hade antagligen avstått från att ge mat, alternativt bara ge lite halvvägs igenom och sen resterande när vi är hemma. Som tidigare sagt, så länge valpen sover så behöver ni inte göra något, låt den sova. :)

#5
Ja, det är det jag också tänker på. Att den inte ska bli åksjuk, men vill samtidigt inte att den ska bli hungrig heller innan vi kommer hem.
Men det kan ju vara ett alternativ att kanske ge den lite halvvägs som du säger🙂

Vi hämtade lilla tigern 100 mil härifrån i norge samt Speedy i skåne mellan 80 å 100 mil är osäker xD (Bor i norrland) Tigern fick ut och kissa/Dricka vatten om han vaknade och blev orolig, mat fick han när han kom hem ovh innan vi lämnade (På morgonen och kvällen) vi erbjöd han mat på resan med eftesom det var såpass långt, men han ville inte ha.

Speedy var duktig och sov hela vägen ^^

#7
Oj, det var långt!😛
Ja, förhoppningsvis sover den mest hela vägen hem🙂

Jag hämtade min Dafne ovanför Stockholm när hon var valp och den resan tar 6h enkel. Och vi stannade när vi tyckte det var lagom :) Ingen mat pga risk för åksjuka. Så länge valpen sover hade jag fortsatt köra på. Vaknar den så stannar man till. Är den dock vaken hela tiden så märker man nog när valpen börjar bli lite orolig och kanske bara vill sträcka lite på sig :)

Vi hämtade min mammas hund ca 80 mil hemifrån så det var en väldigt lång resa med en liten valp. Nu minns jag inte så mycket då jag bara var tolv år när vi hämtade henne men vi stannade ofta. Valpar sover ju mycket så det gick bra, vi turades om med att hålla henne i famnen. Man får ju ta ut valpen lika ofta som man skulle göra hemma. :) När den vaknar efter att ha sovit eller om den varit vaken en stund och verkar lite orolig.
Våran valp blev väldigt åksjuk när vi började köra och spydde ett par gånger, men efter ett tag gick det bra. Jag skulle nog ändå vänta med mat tills ni kommer hem eller ge väldigt små portioner som magen smälter lätt. Vatten erbjöd vi varje gång vi stannade :) 

Ni kan ju förbereda med filtar, handdukar, sopsäckar eller något sånt på sätena ifall ni är oroliga över olyckor.

Min valp hämtades från Norge och fick ingen mat under resan Hon sov hela resan förutom vid 3 tillfällen då de stannade för att rasta och låta valparna springa av sig lite. Det gick hur bra som helst. De åkte runt 6 på eftermiddagen och kom fram vid 3 på morgonen. En timme efter att hon kommit hem så fick hon mat och sen somnade hon igen.

Min syster åkte 60 mil för att hämta sin tik, det tog 6-7 h. De stannade 3 ggr, valpen sov/vilade resten av vägen. De erbjöd vatten under stoppen men valpen fick mat innan de åkte och när de kom hem.

Tack för att ni delade med er! Nu känner jag mig mycket lugnare 🙂

Jag hämtade min Siberian husky nästan 60 mil från mig med tåget, enkelresa och han sov hela resan utan en kisspaus! Det gick jätte bra. Sedan hämtade vi våran gamla hund, en Samojed 70 mil, enkelresa, fast med bil och visst blev det tröttsamt men det gick jätte bra, valpen sov hela vägen förutom vid ett par kisspauser.

Vatten, filt och bajspåsar kan vara vettigt att ha med sig.

Vi åkte 60mil när vi hämtade vår valp igår. Trodde att det skulle bli en hemsk resa med kräks och massa stopp. Men eftersom första timmen gick så himla bra så åkte vi vidare (hon sov hela tiden) vi stannade 2ggr bara, för att rasta under hela resan. resten av tiden sov hon bara:) hade vatten i buren i spillsäker skål (finns billigt på biltema) som hon drack ur några ggr, och fick efter halva vägen lite mat, en näve ungefär. 

Vi hade med oss extra filtar då vi räknade med att hon både skulle kunna kissa och spy ner sig men vi hade tur:) Lycka till!!

Vi körde väl i fem timmar ungefär. Stannade efter fyra för vår egen skull så då fick han kissa och bajsa. Han var lite gnällig och nervös i början men sen somnade han i min famn.

Tänkte berätta för er hur det gick! Bilfärden till uppfödaren igår, ca 45 mil bort, var en evighetsresa både dit och hem. Men bara på grund av att just de vägarna är sååå tråkiga! På hemfärden var lilla Bosse orolig de första 10 minuterna men sen la han sig och sov i nästan 2 timmar tills det var dags för oss att stanna och äta. Då fick han hälften av den maten uppfödaren gjort i ordning för ville inte riskera att han skulle bli åksjuk men han var så himla hungrig så tyckte synd om honom. När vi började åka sen igen så sov han i 2 timmar till innan han blev nödig och vi fick stanna. Strax efter det var han orolig igen så då fick vi stanna och han fick resten av maten. Sen sov han resten av vägen hem. Vi stannade alltså 3 gånger och åksjuk blev han inte heller. Var inga problem - SKÖNT!! Däremot fick jag inte så mycket sömn inatt då han behövde ut flera gånger. Men han sa i alla fall till genom att gnälla! Hoppas på att han snart sover flera timmar i sträck på nätterna utan att behöva gå ut så man får i alla fall 4-5 timmars oavbruten sömn ^^

Skönt att det gick bra! Ville inte säga något förut, men jag har gjort en lika lång resa med valp och det var en mardröm.  Körde enam och det var fruktansvärd värmebölja, uppåt trettigradersstrecket. Uppfödaren hånade lådan jag tagit med mig och befriade mig från den. Resultat - valpen krälade omkring under sätena. Jättesäkert - not! Han var förtvivlad och pep och skrek hela tiden och inga försök att få honom att vara uppe på sätet lyckades. Ville bara gömma sig. Idag hade jag förstås skaffat en bur, men man gjorde inte så då.

Det förde ifv något gott med sig.  När vi klarat av tre fjärdedelar av vägen så där var jag så slut. Stannade på en öde parkeringsplan mitt ute i ingenstans, släppte ut valpen och gick själv iväg en bit och rökte, måste få en paus från skriken. Plötsligt hör jag en annan slags pip och när jag vänder mig om kommer valpen rusande i full karriär mot mig. Jag hade blivit hans trygga punkt. Innan hade jag varit fylld av tvivel hela resan och undrat vad jag gett mig in på. Men när jag såg honom springa mot mig började jag ögonblickligen älska honom. Där och då på en öde parkeringsplan bondade vi. Och sen var det vi två. ❤️

Efter det var han tyst, men tyckte fortfarande att det var bäst att ligga under sätet. Senare blev bilen det han älskade mest här i världen. Förutom mig då. 😃

Konstigt hur primitivt man fungerar i alla fall!