Labbe…

Dom är snälla och medelstora och lätta att träna och lojala c:

Beror helt på personen vilka ambitioner de har, vad de vill använda hunden till, aktivitetsnivå, mm.

Min första egna hund var en labbe, anledningen var att mamma är uppfödare av rasen och jag fick en valp från en av hennes kullar då jag var 14år.

#2 Ja självklart beror det på hur man själv är, och hur mycket regler man har för hunden. Men jag menade som en väluppfostrad sällskaps hund.

Håller med Anne att det beror mycket på personen. Jag tror dock att de allra flesta hundar funkar bra som första hund så rasen matchar med personen. Min första och enda ras är papillon. En okomplicerad, smart hund som är väldigt anpassningsbar. För mig blev papillon en bra första hund :)

Jag tycker att den bästa förstagångshunden är den hund som du vill ha och är villig att lägga ned mest tid på. Min första hund var en Rottweiler och min uppfödare sa något väldigt bra första gången jag träffade honom. "Om du verkligen vill ha en Rottweiler, men istället skaffar en labrador för att lära dig hur det är att ha hund. Till vilken nytta är det? Du lär dig visserligen att mata och gå ut med hunden, men de är två vitt skilda raser, så när du sedan skaffar dig en Rottweiler som andrahund, så kommer du ändå att få börja om på noll. Om det är en Rottweiler du drömmer om att äga, så ta tjuren i hornen och bevisa för dig själv att du faktiskt klarar av det" Självklart finns det hundar som är enklare än andra, men jag tror inte att rasen på förstahunden spelar någon roll. Så länge som man hittar en ras som passar in i ens liv, och man har möjligheten att ge den hunden vad den behöver. Då är det rätt "förstahund" för just dig :)

#5 Bra sagt :)

Haha labbe som första hund.. Jag vet inte hur alla lyckats få sådana änglar & lättuppfostrade labbar? De jag haft o göra med har varit monster i ungdomen. 

Jag rekommenderar alla hundraser i rasgrupp 9 som första hund, de är lättuppfostrade och enkla raser. Är man nybörjare men vill testa på bruks så finns storpudel t.ex.

Jag säger också att det beror mycket på hur man är själv som person, även om man inte haft hund förut så kan man fortfarande ha hund vana om man är uppväxt men att man kanske kan ta en mer komplicerad ras än vad andra tycker, dom flesta vill att man börjar lätt första gången men man ska väl gå efter egenskaperna hos en hund, de man passar ihop med liksom.
Min första hund blev american wolfdog, jag gillar inte riktigt hundar som lyssnar på varenda ord man säger, jag gillar hundar med mer attityd som tycker dom är kung över världen, som är en hög energi hund då jag älskar att vara aktiv.
Dom gör lite som dom själva tycker och tänker, en AWD tycker jag känns mer som en rumskompis att bo ihop med.
Dom är extremt svåra att ensamträna, min kan vara ensam i sex timmar vilket är ovanligt för hans unga ålder, de är en hund man lägger ner hjärta och själ i, ingen som ligger på golvet och ska ignoreras som dom flesta jag träffat tycker hundar ska vara, dom vill umgås och vara med.
Jag blev kallad idiot och andra fula saker av familj och vänner pga mitt ras val, men det är perfekt för mig, känner man sig själv bra så vet man vilken ras man kan hantera, man själv lär ju passa in i kriterierna.
En person som lätt blir irriterad skulle till exempel inte kunna ha en sån här hund eller någon som är rädd om sin egen inredning, något kommer paja nångång eller någon möbel kommer att välta, han välte en hel byrå förut, jag tyckte de va extremt roligt men någon annan gjorde ju inte de, man lär ha humor och vara skadeglad mot sig själv, man blir stammis på blocket i jakt på nya grejor som dom pajat.

jag tycker citatet i #5 säger allt.

#5 Sa det väldigt bra!

Dvärgschnauzer passade vår familj perfekt så det klickade bra. :)

#5 Gud va bra sagt!