Uppfostrings hjälp behövs =)
Hej! Jag och min partner har letat runt på hundgårdar här i Skottland efter schäfrar/huskies/varghybrider och fick till slut tag i 2 stycken, 2 år gamla husky/schäfer korsningar! De är bror och syster, hur vackra som helst. Han är lite gnälligare och hon är lite tystare och rundare (behöver definitivt gå ner i vikt! ;)
och de är som sagt 2 år gamla. Vi blev kära med en gång, det var precis vad vi ville ha! Min partner har haft schäfrar hela sitt liv, men han har alltid uppfostrat dem som valpar. Han är väldigt duktig med hundar, men kanske lite dålig på att förklara sig ibland. Dessa hundar tydde sig till oss väldigt snabbt, det va ba in i bilen och kör, hur lugna som helst! De älskade de! Tidigare har de nog haft det helt ok, men familjen hade velat bli av med dem av flera anledningar, tror största anledningen var att de inte kunde få pli på dem när de var ute och gick, och där kommer mitt lilla problem in ;)
De kan inte vara ute i trädgården än, och de skulle verkligen behöva springa runt, men vi måste gå material för o laga stängsel, annars rymmer de… Hanen gjorde det idag, jag hade långt koppel på båda och gick runt i trädgården men han hoppa ut, rackarn ;) Lyckligtvis lyssna han på att komma tillbaka in, antagligen för att hans syster är där. De är väldigt nära varandra, kan inte riktigt vara utan varandra. Eller, hon kan, han är värre :P Han börjar yla osv. Min partner har gjort illa foten, vilket har satt mig i en lite jobbig sits, och jag måste gå ut med dem båda, + att de inte får va fria i trädgården + att vi inte känner dem så väl och är inte alls 100% att de skulle komma tillbaka om de sticker. Men som sagt, de har sovit i sängen med oss och allt, de ligger nära oss och tycker om oss jätte mycket, vi är som en liten pakt! Men ja, de två har ju starkare band eftersom de känt varandra så länge.
Så, jag går ut och gå med var för sig. De är väldiga på att dra. Hon drar inte så mycket, men på vägen hem drar hon väldigt mycket. Jag försöker dra tillbaka, släppa, dra tillbaka, osv när jag tycker det går för fort (jag får börja springa…). Han drar mest hela tiden, men kanske inte lika intensivt som henne hela tiden. Han verkar lyssna lite bättre. Jag har gått med en hästlongerlina, vilket går ok, men benen trasslar ju, (vi ska köpa såntdär koppel som drar sig tillbaka av sig självt snarast!) Det går inte så bra o ha kort koppel alls, då drar det jätte mycket och jag vill inte strypa stackarna… Speciellt han är väldigt energisk och behöver motionen. Vi bor på landet förresten, så det är ju rätt ok :) Jag får känslan av att både honan och hanen håller sig till mig och lyssnar bra på vägen bort från huset, men på vägen tillbaka känns det som att de båda bara skulle dra om jag släppte kopplet.
Allt övrigt är de väldigt, väldigt snälla och mysiga! Det kommer gå mycket lättare sen när min partner kan gå igen och vi tar en hund var + få stängslet fixat! Vi har bara haft dem i en dag, och jag vet att det kommer gå bättre med tiden, men jag skulle vilja ha alla råd jag kan få, hur bästa sättet är för att få dem att sluta dra så mycket och lyssna bättre i koppel? De har som sagt inte haft världens bästa uppfostran, mest varit ute i trädgården hos förra ägarna, de vågade nog inte ta dem ut så ofta… Vet inte om jag glömt nämna något, men är väl ba o fråga =) Jätte tacksam för råd!!! =)
'-Headlights on the highway-'
Så lite snabbt råd att ge skulle vara att först och främst köpa anti-dragsele till båda hundarna, sådana som inte tillfogar smärta typ Easy Walk sele. För det andra, kontakta en lokal hundskola eller hundtränare som tränar med mjuka metoder, alltså belöning och/eller klickerträning.
Flexi koppel, retractable leash, alltså sådant som drar in sig rekommenderar jag inte alls. De är svåra att hålla i om hunden drar så det är lätt hänt att det slinker ur ens grepp. Dessutom kommer det göra att det är mycket svårare att lära hunden att inte dra, eftersom det alltid är ett visst drag i kopplet, och hunden kommer inte att känna när kopplet är slakt. För det tredje så kan man orsaka skador både på sig själv och hunden med ett sådant koppel. Och dessutom får hunden upp en hiskelig fart väldigt fort, och har man hund man inte helt litar på, så kan det gå väldigt tokigt. Hunden hinner flera meter innan människan hinner med att trycka på broms-knappen och med en stor hund så finns risken där att kopplet flyger ur handen.
Men på det stora hela så ser jag att det bara finns ett sätt att få hundar att gå fint i koppel, och det är att träna träna träna och träna.
Man behöver ingen tv när man har möss.
Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus
Ja, träna med kort koppel tills hundarna kan gå fint. Tror inte heller rycka och dra hjälper (har själv gjort det misstaget och det blev en långdragen plåga). Tror mer på att på något sätt markera att hunden gör fel, stanna tills han lugnat ner sig och sedan börja gå igen. När det händer igen repetara. D.v.s. låt det aldrig gå till dragkamp. Nä, man kommer inte långt i början men hunden fattar lättare vad det är man vill och man slipper dragandet sen.
Rätta mig gärna om det jag säger är dumt. Mina erfarenheter är rätt gamla.☺️
Absolut inte flexikoppel! Huskies har en enorm jaktlust och både du och hunden kan skada sig då de hinner få upp fart med ett sådant koppel, de kan även gå av.
Mitt första tips är att du skaffar dig ett midjebälte, du får händerna fria och kan då hantera kopplet samtidigt som du slipper få orangutangarmar om jycken drar.
Tips två är att du börjar att dra med dom. Det finns barmarkscyklar i brist på snö till släden, men kickbikes går också bra eller en vanlig cykel. Dessa hundar är väldigt energiska och vanliga promenader tröttar inte ut dom.
Du kommer dessutom troligen aldrig kunna lita på att de inte sticker, huskies är välkända för just det. Tänk på att det är smarta hundar som mycket väl kan räkna ut att man kan klättra över stängslet, så bygg högt, jag skulle inte ha under två meter. För kommer de lös så kommer de med största sannolikhet att jaga och äta upp grannarnas husdjur.
Men nog med negativt, för de är charmiga, roliga och påhittiga hundar. Du kommer aldrig ha tråkigt igen.
Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus
Tack för alla svar! Kanske måste säga också att vi är på landet, vi vill att hundarna ska kunna gå runt oss där vi går, utan att ha koppel (mål) och springa runt tillsammans. Eftersom de är så nya för oss så vill vi bygga upp ett förtroende först och få dem att förstå att detta är deras hem (de verkar redan vääääldigt hemstadda). Ska försöka ha så bra instängslat som möjligt, när jag hade dem i koppel hoppa den ena ut genom en lucka han hittade (men han lyssnar jätte bra när jag säger åt honom att komma runt och komma in genom grinden igen) och de är både schäfer/husky, inte bara husky :) Ena hunden är lat, men det är den mer energiska som lyssnar bäst. Vi tog ut dem idag och hade bara den ena i longerlina och lät den andra springa lös. Gick jätte bra, och de lyssnar på när vi ropar och säger att de ska komma tillbaka till oss! Men skulle verkligen inte lita än på att vi kan släppa båda lösa :P Sen när vi fixat trädgården o kan ha dem ute mer så ska jag verkligen börja träna på o gå fint i kort koppel! Jag vill liksom inte börja och slita och dra när vi bara känt varandra i ett par dagar :) Jag ska kolla mer på vad det finns för olika koppelalternativ!
'-Headlights on the highway-'
#4 Bara för hundarna är både schäfer och husky betyder det inte att dom ärvt schäferns beteende med att stanna kvar/vilja vara vid sin ägare, utan dom har förmodligen (vilket är troligast) ärvt huskyns jaktinstinikt och vilja att springa. Mitt ex hade en huskykorsning, han slet sig och dödade grannens höns. Min tik är Schäfer labrador, hennes mamma var en schäfer labbe alltså 50/50 så hon är alltså "en fjärdedel labrador" ÄNDÅ har hon "ärvt" att hon har jaktinstinkt och gärna sticker. Hur mycket jag än arbetar på det så sticker hon, beror dock på vart jag går nuförtiden för hon har blivit ganska lat.
Men man kan inte tro att hundarna ärver allt bra ifrån raserna, tvärtom frukta vad dom kan göra om dom har det värsta ifrån alla raser dom är, alltså som i huskyns fall, kan inte vara ensam, dödar mindre djur/boskapsdjur, kan inte vara lösa (för att dom sticker), behöver otroligt mycket motion, m.m. Och som t.ex labrador, får skador/korsband går av, har jaktlust, är sociala och väldigt inne på att hälsa på allt och alla osv osv. Går att göra så med alla raser, och det är det man ska göra när man köper en blandras och RÄKNA med att hunden blir det värsta mankan förvänta sig, för då blir det bara bra när det väl inte blir så :) Vissa raser går aldrig att ha lösa, finns ju alltid hundar inom de raserna som faktiskt kan detta, men en ras jag inte skulle skaffa om jag ville kunna ha min hund lös är just husky..
Du har fått en del bra tips redan, så jag vill mer understryka koppelråden med att säga att vara konsekvent är det allra viktigaste. Så fort de drar i kopplet så stannar du. När de slutar dra börjar ni gå igen. Sen kan ni utöka med att de regelbundet ska komma tillbaks till er och ta kontakt både för att hjälpa koppelgående, inkallning och kontakt, men det är ju en senare grej. Istället för att ha dem lösa när ni inte är säkra på dem skulle jag rekommendera en spårlina, som är lite mer lätthanterlig än en longerlina får en hoppas! Jag skulle nog inte ha dem lösa första året eller så, utan bli mästare på inkallning och ha dem bara lösa och träna på inkallning i löst tillstånd där ni har ordentligt stängslat. Ett högt stängsel är inte helt fel, som påpekats har de en del klätterapa i sig! ;) Lycka till, låter som ni har en härlig liten familj!
Min blogg: Fibroflicka med myalgisk encefalomyelit.
Tack igen!!! Ska försöka göra mycket 'ledarskapsträning'! Stanna när den jag går med går för fort har jag gjort, så jag ska fortsätta med det, fast 'värre' då, kommer inte komma nån vart hehe, men jag läste okcså nu att man kan ändra riktning, går de för fort så stannar man och vänder och går åt andra hållet som i 'jag bestämer takt och riktning, och är inte kopplet löst så kommer du ingenstans'. Jag ser faktiskt mycket potential i just hanen, när jag går ensam med honom så känns det faktiskt som han gör liiiite förbättring när jag väl stannar, men ska va lite hårdare med just det dära.
De har gått lösa förut i trädgården hos förra familjen. Kanske slinker de ut, vi måste försöka stängsla för så mycket som det går, men lite hänger väl också på att 'du vet att du inte får gå ut' ? Så har min partners schäfrar funkat… det var en gång hans förra schäfer hoppa över ett fallet staketet (vind) och nålade fast grannfrun mot väggen med båda tassarna vid varsin sida om huvudet på henne LOL, men hon tyckte inte det var så roligt, sen dess har min partner verkligen aktat för att inte låta dem rymma, han vill inte se sin hund skjuten…
och ja, jag vet att det är både schäfer och husky, men schäfrar är väldigt lättlärda och jag kan se båda sidorna komplimentera varandra. Hanen ser vi mycket husky i, han vill gärna gå överallt och är energisk, men faktiskt inte överdrivet energisk. Båda raserna är väl för o springa och jaga, och väldigt aktiva, vi förväntade oss faktiskt att det skulle vara värre nu när vi mest har dem inne i huset men båda är väldigt chill! Hanen behöver springa av sig ordentligt någon gång om dagen verkar det som, under morgonen är dem pigga, men nu mot kvällen är de helt relaaaxed. Så vi förvänta oss faktiskt det värsta, men vi är väldigt överraskade hur smidigt allt har gått och hur fort de tytt sig. Vi kommer ta allt väldigt långsamt, men vi tror mycket på träning och vi var beredda att ge det tid. Det finns inte speciellt mycket djur här, vi bor omkring fält och har väldigt få grannar (inga hönor eller dylikt), så, rymmer det trots att vi fixat så får vi lösa det på nåt sätt =) DIY eller… lydnad. Jag tror båda delarna gör inverkan.
'-Headlights on the highway-'
#7 Tyvärr har jag aldrig upplevt att man kan träna bort så pass stor jaktinstinkt som just huskys har, Schäfrar har vallinstinkt inte jakt, så nej detär inte hundar som sticke rlika lätt som t.ex huskys. Och även om hunden vet att hemma är vid en viss gräns spelar det ingen roll, speciellt om hunden har väldigt mycket energi. Hunden mitt ex rymde alltså när dom var ute och cyklade, inte när dom var hemma. Finns dock harar, rävar, rådjur och massa med djur i naturen, så jag menar inget illa med det jag säger, verkligen inte, men var inte beredd på att dom kan vara lösa.
Sen är alla hundar olika i olika hem, och olika med olika människor, olika överallt, det kan gå ifrån världens monster hund till en hund somgår fot och söker kontakt, av vad jag upplevt med bara att byta förare. Jag hoppas era hundar kan få leka pågården sen iaf, hoppas att det går bra. Men tänk på om att båda är lösa kan dom glömma bort er också, bara springa efter varandra och leka och lägga dövörat till tills dom är långt borta och inser att ni är borta.
Och jag lyssnar på er, blir inget flexikoppel för jag vill verkligen inte riskera att tappa eller att det går sönder! Tänkte göra ett DIY bälte till mig själv av ett kort koppel och så har jag skickat efter två lite längre träningskoppel (starka! Mer som en lina och bättre grepp) som jag tänkte sätta fast på bältet, ska se hur det funkar! Känns redan bättre, ni har faktiskt hjälpt mig väldigt mycket =) Älskar dessa hundar, det är fantastiska, men jag kände att det kanske blev lite mycket eftersom min partner inte kan gå ännu och de är rätt starka, men det löser sig, jag är också stark!!!
'-Headlights on the highway-'
#8 Ja du har rätt! Jag såg lite av det, de lyssnar inte helt 100% och kommer inte ha dem lösa i första taget förrän vi litar på att de lyssnar, det blir mycket träning där, och verkligen, vi ska göra det bästa så de inte rymmer eller drar ifrån oss! Det finns vilda djur, ska testa att gå i fårhagen nån gång när de tagit in tjurarna i slutet på året och se hur pass fokuserade de är på en då (kopplade såklart) men jag tror det kommer gå bra till slut!! =) Det kommer ta tid! Vet det =)
'-Headlights on the highway-'
#10 Be fårägaren om tillåtelse för det först.
Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus
#11 ingen fara, min partner har alltid gått med sina hundar i dem hagarna, de vet att han inte utsätter fåren för fara ^^ (och inte jag heller!) bor i UK, så det är lite annorlunda här, många stigar går genom hagar och man har rätt att gå över land så länge man inte stör (finns ju ingen allmänmark…)
'-Headlights on the highway-'
Angående bälte att ha hundarna fast i, se till att du har bältet en bit ner på höften, nedanför byxlinningen. Du har lättare att hålla emot om hunden drar, och det är mindre risk för att du gör illa din egen rygg vid ett plötsligt ryck.
Man behöver ingen tv när man har möss.
Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus
#13 sant! Har känt det med, man får mer kraft, har knutit longerlinan runt mig en gång när vi gick ut, så tog jag den andra hunden med ett kortare koppel!
Ska säga att allt går hur fint som helst so far! Har gått med honan i longerlinan för mesta del och låtit hanen springa löst (ibland bytt roller), han lyssnar jätte bra och det verkar bli bättre hela tiden! Honan behöver mer träning, måste köpa lite godis så vi kan träna ordentligt på sitt, stanna och kom. Hanen är superduktig. Igår kväll fick han upp spåret på något och var 'upptagen' men när vi ropa så stannar han direkt och kollar bakåt och sen kommer han efter några sekunder, helt otroligt egentligen, för att ha varit 'lägenhethundar' som bara sprungit runt i en liten trädgård i dessa år. Släppt ut dem i trädgården innan vi går ut och de håller sig fortfarande runt en, försvinner jag in genom dörren på andra sidan huset så springer de efter =) De anpassar sig så himla snabbt.
'-Headlights on the highway-'