Skickar en kram! 🐶

Stor kram! Jag känner igen mig. Jag har också försökt hitta en perfekt tävlingshund och ingen har riktigt klickat. Nu har jag en omplacering/blandras som passar alla mina punkter PERFEKT men har såklart bagage jag måste plöja igenom innan jag kan hoppas på tävlan. Men jag ger inte upp, han vore ultimata tävlingshunden för mig om vi bara tar oss förbi rädslorna. Jag ska lyckas!

jaa jag har faktiskt funderat på att ta en hund från nått hundstall.. men jag bor för långt bort för att kunna hälsa på några gånger och lära känna en hund som dom vill och vi har inge liknande här uppe.

Jag tror inte att det alltid är så viktigt med just vilken ras man väljer, inom alla raser finns det ju ändå enorma variationer! Kan du tänka dig en omplacering kan man hitta guldkorn både på blocket och i olika grupper på facebook tex.

jag har funderat på omplacering, men jag har så dåliga erfarenheter av omplaceringar, helt förstörda hundar :/  men jaa jag kollar även där :)

#5 Har också haft en kass omplacering men grabben som hämtas på lördag är helt orörd, grön och otränad, och då är han 1½ :) Letar man så finns det riktiga guldkorn, och jag är själv bekvämare med omplacering/vuxna/unghundar då man har ett hum om hur hunden är :)

Den som väntar på något gott blir rikt belönad!

Förstår dig precis även fast jag inte haft sådan otur som du haft, min första hund har ett medfött fel som gör att vi inte kan tävla som jag vill, nästa hund jag skaffade var kanon duktig och precis vad jag önskade i en tävlinghund men han fick cancer och dog i slutet av Mars i år 3 år gammal. Nu hämtar jag nästa hund på söndag och han måste bara hålla sig frisk det är redan bestämt 😇

Jag tror inte det viktiga är vilken ras man vill ha eller om det är omplacering eller inte utan man måste bara själv våga satsa och hoppas att man får ha kvar sin nya bästa vän så länge som möljligt.

#8 🌺 

Man vet aldrig hur lång tid man har, men varje stund är guld.

Kunde varit jag som skrivit det där 😛 Men jag har slutat kolla skk och blocket. Kollar inte hundar alls just nu. Har hittat "min" ras (men den känns inte rätt ännu). Har haft en lista över kanske 10 raser som jag velat ha men av olika anledningar så passar de inte just nu eller ens aldrig. Men nu är listan säkert uppe i ett 20-30 tal raser, ingen av de är sådär spot on right. 

Typ någon är verkligen kanon, men 15-20cm för liten och man kan ju inte köpa en stor hane när man vill ha en tik. Eller en där det bara finns 1-2  uppfödare av i Nordeuropa och ingen av dem har fött upp en kull på 2-3år och ser inte ut att planera nya kullar heller. Och importera känns krångligt. Eller så har jag kommit så långt att jag kollat upp sjukdomsläget i rasen och insett att det är allt vad jag inte vill ha, samt har en av de dyraste försäkringarna som finns utslaget över alla raser. Kollat omplaceringar på äldre hundar så att man kan prova på raser man inte tänkt på tidigare som kanske inte lever så jättelänge till men som kan behöva ett bra hundliv sista åren (men samtidigt kan jag inte skaffa hund just nu). Överlag känns det hela känns som ett hopplöst läge.

#10 Dedär är typ Exakt mina tankar! Jag har oxå ett 30 tal raser som jag tänkt att den vill jag ha, men de är bara i drömmarna som de faktiskt skulle funka in livet typ… 
Antingen är den för stor, eller för liten, sen måste jag ju anpassa till mammas hundar och vilka hundar hon inte vill ha nära sig (bull hundar, för att dom är läskiga, men de är en av mina hundar på "listan") osv…

som du säger, känns som ett riktigt hopplöst läge. Förhoppningsvis så kommer de väl en "aha upplevelse" snart! ;)

Det där är jag också med oj just nu, eller igentligen finns det några raser som jag värkligen vill ha, men kan inte ha dom av en så änkel anledning att de är aldeles för svåra. Det skulle helt änkelt inte funka. Men andra raser har mycket sjukdomar och hög försäkring. Men då det är min pappa som bästema att han ska köpa hunden åt mig så har han också valt ut den hunden som jag ska ha. Så det blir en bichon havanese, den är alergi vänlig, låg försäkrad, änkel första hund. Hade jag valt själv skulle det dock inte bli den rasen, jag bor ensam och har inte så mycket vänner så min familj tyckte då att lösningen skulle vara en hund.

#12 Havanesen är min ras som är 15-20 cm för liten. Tycker rasen verkar ideal på så många sätt. Men storleken är ju så yttepyttig. Men försäkringen och veterinärstatistiken i rasen har verkligen hög WOW faktor. Och de är inte plattnosade, verkar rätt smarta och så vidare. Men ja… Storleken 😕

#11 Har aldrig haft en bullras på min lista… Men har bara de senaste veckorna tänkt att man kanske skulle lägga de till listan när man ändå är i gång 😛verkar ju väldigt lätt att få tag på en i alla fall. Min enda anpassning att göra är att hunden ska fungera med katt. Rent spontant tänker jag att det hade varit idealiskt om de hade sett ut som de gör som unghundar hela livet, för de är så söta i den åldern att de kommer undan med att vara "läskiga". 

Min lista har vattnats ner till Whippet eller PON … Och de raserna skiljer sig ju som natt och dag mellan varandra. Och en liten del av mig vill ha Field Spaniel även om speniels har en cancer problematik jag vill lämna bakom mig i nästa hundvalp.

ja Havanesen är aldeles för liten tycker jag med, jag vill även kunna känna mig lite trygg när jag är ute sent på kvällarna (promenerar) och jag tror inte att en liten Havanes skulle kunna beskydda mig så mycket. Och kanske årkar de inte ta långa promenader häller? Men några raser som jag tänkt på är annars är Doberman, Baset, Field Spaniel, Golden Retriver, German Sheperd. Jag vill ha en afghanhund och Wippet med 😍

#14 Afghanen är min dröm hund, men sen läste jag på om pälsvården och bestämde mig för att "det här klarar jag lätt" och sen kom jag på att första året kommer vara råhemskt med bad av hunden varje till varannan dag inte är något för mig. Korthårig afghan förekommer ju men förmodligen inte så ofta att man kan önska sig en bara sådär. Borzoier har jag tittat på, eftersom en kompis har en, men tycker de är så sjukt stora. Och Silkenwindhound finns det bara två uppfödare av i Sverige och ingen av de verkar aktiva längre. Så ett moment 22.

#15 Vissa kallar saluki för korthårig afghan. :)

Det finns ju även kårghåriga Salukis, jag tycker dom är gudomligt vackra ❤️

Afghan är oxå på min "vill ha" lista, men pälsvården hade jag inte orkat med, Samma en Storpudel, de hade vart en perfekt ras för mig, men eftersom jag vill ställa ut så kommer pälsvården in där oxå…

#16 & #17 Ah fast nej. Salukis är inte något jag favoriserar, Afghaner har ju en annan personlighet än Salukis och det är ju den man vill åt i det rasvalet.

Känner igen mig så väl i det du skriver. Jag stressar och hoppar mellan ett 20-tal raser hela tiden, och när jag väl hittat en jag faller för, ja då faller de för hälsan.

Jag har varit inne på olika kamphundar, vinthundar, terriers, vallhundar etc och hos varje ras finns det alltid typ EN grej som får mig att tvivla (hos vinthundarna är det jaktlusten pga att jag redan har en väldigt liten hund, hos kamphundarna är det för att det lättare smäller och samma anledning med terriers. Hos vallhundarna är oron att ja inte ska tillfreddställa deras behov tillräckligt bra, sen är jag inne på saarloos wolfhond också, men där kan de också ha problem med andra hundar samt människor)

Jaa nog är livet lite roligt va?! 
Helt plötsligt en dag så dyker en annons upp i mitt flöde på facebook, en schäfer kille på 14 månader, skummar igenom texten lite fort och han låter perfekt. men nej jag ska ju inte ha hund nu, och speciellt inte en schäfer så jag scrollar vidare. 
Någon timme senare kommer en kompis hem till mig, helt i extas, hon måste bara visa mig någonting. Hon tar upp min dator och loggar in på facebook och tar fram annonsen på denna pojke och utbryter "Denhär hunden är din hund, den passar dig perfekt, de är allt du söker! Kom igen, sluta vara rädd, du vet att det är en schäfer du ska ha, du är en schäfermänniska ut i fingertopparna". De är klart jag ville ha han, hur fin som helst var han. Äh tänkte jag, de skadar ju inte att skriva och fråga lite mer om hunden och kolla upp hans stam, jamena, de betyder ju inte att jag måste köpa honom! Sagt och gjort, jag skriver och behöver inte vänta länge på svar, kollar upp stammen och kollar noga igenom sjukhistorier osv i flera led tillbaka och massa halvsyskon, även uppfödarens andra hundar, utan att finna mycket att klaga på. 
Jag skriver lite mer med ägaren, berätta mer om mig själv och vad jag söker. 
Allt klickade, de han sökte till hunden kunde jag erbjuda, och de jag sökte hos hunden hade hans hund… Va skulle jag göra?! Enligt mina kompisar så var det såklart ödet, de är klart vi ska träffa hunden! 
Sagt å gjort, packar in 2 vänner i bilen och bilar ner 80 mil för att träffa hunden, alltid med baktanken att "nä men de är för bra för att vara sant, nåja vi får ju en kul roadtrip iallafall!" 
Kommer fram tillslut, vi träffar hunden och de sa klick direkt, denhär hunden ska med mig hem, han var perfekt. En schäfer som älska att jobba, men även älska att ligga på soffan och slöa, en hund som ägaren lyckats ge en jätte fin grund, han var bara perfekt och charmade oss alla.

Så Nu får vi välkomna Ylles Zerocco "Ikaros" till mig! :D

Men GRATTIS vad KUL!!!!🏆❤️ Härligt när saker bara faller på plats av sig själv så där! 😃

Se där👍

Vad roligt!! Grattis! :D Du får gärna visa bilder på prinsen! ♡

Skönt att inte vara ensam om att vela och oroa sig inför rasval.

Fin schäfer! Grattis och lycka till!

Grattis 🙂 Så otroligt kul att det löste sig på ett så bra sätt!!!

Grattis!!! Jattefin ar han!😍

Taack alla! 

Jag blir bara mer och mer kär i han för varje dag! Självklart finns de lite små "fix" men vafasen, man vill ju jobba lite med hunden ;) 

Han kommer ni nog få se mycket utav här inne! :D

Vad fin han är, grattis!