Klinga var min farmor och farfars hund !

Hon  och jag var födda samma år , vi har massa underbara bilder av jag och hon, hon var så försiktig me mig när vi var barn. Vi växte upp tillsammans. Vi träffades nästan varge dag, och hon var alltid som en storasyster mot mig, Om nån gjorde mig illa skyddad hon mig, Idland kändes det som om jag var hennes barn ;) Men sen fick hon problem me vätska kring hjärtat. dom for till vet. men dom kunde inte höra hjärtat tackvare vättskan. Hon vart svagare och det syntes att hon hade ont. Tillslut kunde man inte röra henne för då borjade hon tjuta. Jag satt uppe hela natten och grät när jag fick veta att hon var tvungen att avlivas. Nästa dag efter skolan sprang jag dit för att säga farväl, Det vart jättejobbig, men jag vet att det var det enda rätta att göra. Jag har en bild på henne uppsatt brevid min säng. Även om det var för nått år sen så händer det att jag gråter efter henne,

Tuvärr hittade jag ingen bild på henne,…