Mammas, inte min och är Yodas största kärlek. 

Engelsk springer spaniel, hon är lättlärd och gör lite vad som helst för godis, älskar alla som ger henne uppmärksamhet, supermysig, jagar tydligen helt ok, älskar att bada och sitta i ens knä, här om dagen fick jag knappt ens ner henne ;) 

Negativa grejer, tja, pälsen! Jag är ingen pälsvårdsmänniska, jag föredrar att bry mig om den biten så lite som möjligt, så får hon snöbollar i pälsen på vintern om det är klibbsnö. 

Annars är rasen (i mina ögon) lite för glad i alla människor, men de är ju en fördel om man vill ha en hund som älskar alla oxå. 

Är våran andra eng springer spaniel i familjen, den första tyckte jag sämre om, hon var supersnäll, oxå lättlärd, fantastisk hund bortsett från att hon var en riktig liten tjuv om hon var obevakad och något ätbart var på köksbänken. Tyckte hon var lite fånigare och vi klickade inte direkt med varann,

Nu är min hund endast 13v men jag kan skriva varför jag fastnade för rasen! :)

Fenna är då min första Kooikerhondje, en holländsk spaniel som tidigare har haft liknade användingsområde som Tollarna. Jag var ute efter en mediumstor hund som gillar att arbeta och som "aldrig" säger nej till arbete samt som är ganska anpassningsbar, det jag menar då att man kan testa på lite olika hundsporter, men jag ville ha speciellt en smidig snabb ras som ska kunna passa agility för högre klasser. Jag ville ha en hund av jakttyp, gärna fågelhund då jag gillar deras envishet men otroliga arbetsförmåga och tycker allmänt fågelhundar är trevliga hundar.

Kooiker ska vara en smart, lättlärd hon som älskar att jobba men som enkelt ska kunna koppla av med rätt träning från hundägare. Rasen ska inte vara så jätte intresserade av andra hundar eller människor vilket jag gillar vilket kan vara svårt att hitta bland fågelhundarna. ;)

Min lilla Kooiker Fenna är just nu i alla fall orädd, älskar allt å alla, väldigt lättlärd och gillar att jobba, nu tränar jag inte en massa som jag gör med mina andra hundar då hon endast är 13v men det ska allt bli intressant att se vad det blir för hund av min lilla Fenna. :)

Sedan kan jag filka in lite att det är alltid kul att sticka ut lite, folk frågar mig ofta vad jag har för ras då Kooiker är en ganska ovanlig hundras i Sverige. :)

Negativa, inget jag kommer på nu då min är så liten just nu och lever rövarliv som de flesta valpar. :)

Var egentligen en slump att jag valde amerikansk cocker spaniel, var som du att jag ville ha en spaniel hund då jag träffat många olika och gillar allihopa. Ångrar inte 1 sekund att jag valde denna tjej, hon är otroligt snäll, tålmodig, rolig, envis och social. Hon vill vara med och göra saker, och är ok med allt. Hon är det bästa jag vet :) Nackdelen är väl isåfall att risken är stor att de får öroninfektioner, men har lärt mig om hur jag ska ta hand om dessa öron nu :) pälsvården är inge större problem för mig :)

Jag är dagmatte åt en engelsk cocker spaniel på strax över ett år. Det jag upplever som positivt med honom är att han är så himla glad och lätt att ha att göra med. Han funkar jättebra med andra hundar och är glad i människor. Han är lättlärd och lättmotiverad och vill hänga med på alla olika sorters aktiviteter. En riktigt positiv hund.

Det jag upplever som negativt är att det krävs mycket både mentalt och fysiskt för att trött ut honom, han är med andra ord mer aktiv än vad jag skulle önska. Sen jagar han gärna fåglar och det är väl inte jag så himla glad i. Ibland är han lite dryg också och gör allt för uppmärksamhet så då är det svårt att förstå det här med gränser och när det blir för mycket. 

Nu vet jag egentligen inte om det beror på rasen i sig eller hans ålder, för jag har ingen annan erfarenhet av cocker spaniel.

Nu äger jag ingen spaniel, men passar ofta en liten King charles cavalier :) Känner även två andra cavalier och vår tibbe har ännu en cavalierkompis. Honan vi passar är extremt söt, sällskaplig och har massvis med energi! Just denna individ är väldigt skygg mot andra hundar, men annars upplever jag rasen som nyfiken och alert, väldigt glad, social och gosig. 😃 

Negativt vet jag inte riktigt… Kanske att de kräver väldigt mycket stimulans, både fysisk aktivitet och mental träning. Positivt är i alla fall hur kärleksfulla de är. Glömde såklart att vissa sjukdomar är vanliga  hos rasen, vilket är negativt. Så det gäller ju verkligen att undersöka varifrån man ska köpa sin hund.

Här är en bild ihop med min tibbe. Cleo som cavaliern heter är väldigt liten för sin ålder! 

Tycker allas hundar är fina!

Skulle nästan vilja ha en av varje, men kommer knappast ha möjlighet att ha så många hundar..

Cavaliern tycker ag är jättetrevliga små hundar, finns fler som föder upp de bara här i lilla Åmål och även en del i grannkommunerna.. Ska se om jag kan hälsa på hos någon av de och "bekanta mig lite med rasen". Vad tror ni om det?

Cocker spaniel är en ras jag kommer ihåg var väldigt trevlig när jag växte upp (kände några som hade den rasen då).

De andra raserna som ni visat upp skulle också kunna passa..

#7 Det låter som en jättebra idé tycker jag :)

#6 Är det inte en Tibetansk Spaniel du har? Eller är jag helt ute å cyklar nu? 😃

Jag har en kontinental dvärgspaniel, fuskar lite på spaniel-biten men jag älskar verkligen dessa hundar! 😆

Största anledningen att inte skaffa spaniel är att de slabbar ner golvet där vattenskålen står eftersom de har så lösa läppar som samlar på sig vatten när hunden dricker. Inneskor är att föredra i spanielhem eftersom man annars får uppleva våta strumpor varje gång man går in i köket.

De fäller mycket hår, håret sätter sig överallt och bara en torktumlare kan få ur det (grannar kan klaga om man delar tvättstuga). Fällning sker året om, men speciellt höst och vår. (Furminator är lösningen, men varje dag är ju lite jobbigt). ESS har två hårtyper, har haft båda. Den vanligaste är superlockig, jättehårig och pälsen är vråltjock, jämt, ECS har liknande päls fast så mycket värre. Andra hårlaget är ovanligare, de ser ut som unghundar hela livet med bara lång päls på öron, ben och svans (lite som Saluki), den pälsen är lättare att hantera. Men de fäller även de precis hela tiden. 

De älskar människor, det kan ses som en negativ egenskap och en positiv egenskap. Om det inte vore för storleken så skulle de gärna hoppa jämfota från stillastående rakt upp i famnen när man kommer in efter att ha handlat mjölk i närbutiken och varit borta en kvart. De är troligen jättedåliga vakthundar även om de skäller när någon knackar eller ringer på dörren (men så fort man ser själva hunden så kan man ju inte vara rädd för dem liksom). 

Somliga spanielraser har hög sjukdomsstatistik vad gäller cancer och sen har raserna individuella sjukdomar som man ska se upp för (cavalier tex - med CM, hjärtfel, cherry eye, patella, pra etc). Medellivslängden (på skk) stämmer väl överrens med verkligheten, i alla fall på ESS där 14-15år är medel, mina ESS:ar blev 14. Min sista avlivades för cancer, har vänner som haft flera ECS som även de avlivats för cancer. 

Skulle jag skaffa en till spaniel idag skulle det vara en Field spaniel. Men jag känner att den rasen kanske inte passar som sällskapshund då den fortfarande främst används som jakthund. Den verkar ha de egenskaper jag saknar hos ESS och dessutom har de fler färger att välja bland.

Har haft spaniel i 18år nu, har inget att jämföra med. Men nästa hund kommer vara något annat. Troligen vinthund. De är underbara hundar, men att ha en är mer än bara att ha hund, det är en livsstil.

#9 Jo det är det :) Men tibbespanieln är ingen riktig spaniel, så namnet är lite missvisande. 😛

Min plutt är bara 12 veckor men har en engelsk springer spaniel :) Vad jag märkt hittills under denna månaden jag haft honom är att det är en väldigt lättlärd och glad ras (haha, fram till tonårstrottsen xD) Vill gärna hänga med på allt och bryr sig inte speciellt mycket om vad som händer runt omkring. Lite vekare i sättet än de hundar vi haft inom familjen innan men mycket positivförstärkning och han är med på allt :D Blir lite blött på golvet då han dricker men inget som jag tycker stör. Och att trimma verkar inte så farligt krångligt (var på trimkurs i lördags) ^^,

Jättefina hundar!

Ang blött på golvet, så tror jag inte att det blir något problem då jag tänkte göra en "avspärrning" av den delen av vardagsrummet där jag har möbler som inte tål fukt och lägga en badrumsmatta under möblerna..

Hundarna kommer ändå ha ca 65 kvadrat kvar att röra sig på.. Tror ni det räcker för två hundar?

Vilka tillbehör behöver man till hundar utöver halsband/sele, koppel, matskål och vattenskål?

Utifrån era presentationer kan jag nog säga att det blir någon spanielras när det blir hund🙂

#2 Tycker den rasen låter väldigt trevlig också!

Är den korthårig?

Blir det "slafs" runt vattenskålen?

Vart köpte du din hund?

#15 Vill inte kalla dem korthåriga, de har halvlång päls som ej kräver pälsvård, deras päls liknar mer en retriever som t.ex. en Tollare. Eftersom deras öron inte blir så långa som andra spaniels så blir det inget "slafs".

De är jättetrevliga hundar men det är en väldigt speciell ras som inte passar alla tack vare deras "känslighet". :)

Om du vill veta kennel får du gärna skriva ett PM (heter det så haha), vill inte ta det här, där kan jag även berätta mer om kenneln om det är så. :)

#14 Vi har två cockrar i en lägenhet på 67 kvm, går hur bra som helst. :) 

Ångrar mig inte en endaste sekund över valet att skaffa hund, än mindre en cocker som sedan utökades med ännu en härlig cocker. De är så kärleksfulla, tålmodiga och har stor arbetslust. Samtidigt kan de ligga hemma en hel dag på soffan utan problem.

Du behöver bajspåsar, såklart ;) och eventuellt nån bädd till hunden, klosax, träningsgodis filt och leksaker. Ska du ha en ras som har lite mer päls krävs det åtminstone en karda och kam för att med jämna mellanrum borsta ut pälsen på din hund. Vi har sedan utökat med trimgrejer så jag kan underhållstrimma hemma, typ trimbord, trimkniv, olika spraybalsam för att reda ut tovor och klippmaskin med olika skär.

#17 Tackar för svaret!

Självklart bajspåsar, det kom väl inte med på listan just för att det är så pass självklart..

Hur fungerade det rent praktiskt med först en hund och sedan en till? Fördelar och nackdelar?

#18 Jag ville ha hund nummer två sedan vi i princip skaffade vår första tik… så efter lite tjat från min sida köpte vi vår andra cockertik. Det skiljer bara 1 år mellan våra hundar men de går väldigt bra ihop och har gjort det sedan allra första början. När de ibland är separerade från varandra och sen får träffas så blir de överlyckliga över att ses igen. De leker mycket ihop och har stor nytta utav varandra. Den äldre är rätt blyg men samtidigt modigare än den yngre, som är mer social mot främmande. Så de lär sig av varandra. Det enda jag tycker är jobbigt är att hälsa på hos främmande med två hundar, inte alla uppskattar sällskapet från två vildingar. :)

Som en redan skrivit är utrustning för pälsvården viktig, olika borstar och kammar, egen trimmer är att föredra (köp ingen billig då du lär använda den Endel). Jag som har min ACS nerklippt har täcke på henne när de spöregnar och när det är kallt ute. Ska du behålla päls skulle jag rekommendera nått att spruta i pälsen vid borstning så det går lättare och reda ut pälsen :) Fästingplockare kan vara bra och ha :)

Furminator är ovärdeligt, det är en borste som tar bort alla döda hår. Har man spaniel eller annan ras som fäller så är man chanslös utan det verktyget. Finns många spinoff furminators och de är lika bra som originalet (som är ganska dyrt).

Jag drömmer om en welsh springer spaniel och/eller en boykin spaniel, men jag bor på annan kontinent där boykin är lättare att få tag på. Men är helt kär i welshen. :)

Cocker Spaniel (utgår från min cocker)

Fördelar:
*Jättefin arbetsvilja, älskar att träna. Uthållig och fin i träningen.
*Matglad, gör mycket för en godisbit.
*Kärleksfull och mattekär, kan ställa till med problem om man inte är noga med ensamhetsträningen.
*Livlig med mycket energi, levnadsglad. Hänger gärna med på alla äventyr utan problem.
*Duktig spårhund. Finns många viltspårschampion i rasen, själv tränar jag personspår och Lotus älskar det.
*Min kille är stabil och trygg, inga stora rädslor och blir han rädd för något avreagerar han sig ganska snabbt samt glömmer rädslan fort. Det finns cockrar som är harigare än så men jag vet inte om jag själv tycker att det är rastypiskt för rasen.
*Väldigt anpassningsbar i stimulans. Du kan ha den som en ren sällskapshund (fastän jag själv tycker att man ska utnyttja rasens egenskaper och arbeta med den) eller/och ha cockern som en aktiv tränings-och tävlingshund. 
*Självklart en väldigt vacker ras!

Nackdelar:
*Pälsvården bör beaktas. Jag måste kamma min hund minst en gång i veckan, och plocka pälsen gärna 2 gånger/ månad för att hålla den i fint skick. Utöver det ska tassar klippas och öron rakas var tredje vecka och sen tillkommer andra delar av trimningen såsom klippning av fanor.

*Jaktlusten. Varierar visserligen hos olika individer och jaktviljan kommer med alla andra egenskaper som betraktas som goda hos cockern, arbetsviljan t.ex. Men man får räkna med att vovven drar på hare, vilt och kanske fågel. Detta är dock fördelaktigt om man tänkt träna jakt och kanske jaga med sin hund. Jaktapportering verkar jätteskoj!

*Min kille har dålig lek. Leklusten varierar också hos cockrar, det finns de som har jättefin leklust som går att använda i träning men sen finns det cockrar som min egen, som är svårmotiverade till lek.

Cockern låter helt klart som en av de intressantare raserna!

Skulle man kunna tänka sig en cavalier och en cocker t.ex.? Eller är raserna för olika i skötsel och behov för att det ska fungera? T.ex. kan man ge de samma mängd grundmotion genom promenader för att de ska må bra? Och använda cavaliern till sällskap och utställning och cockern t.ex. till agility, sällskap och utställning?

Tänker mig en lite lugnare hund och en lite mer aktiv hund att träna och ev. tävla med..

Ursäkta alla frågor, men för mig är det viktigt att det blir rätt så att djur och ägare passar ihop.. 🙂

#24 Tror det skulle funka toppen! Sett de som tävlat lydnad med en cavalier och spårat och sånt så de hänger absolut med om de blir vana det. :) Cockern får du träna på ögonkontakt tidigt så du inte får en nosen-i-marken vid agility utan mer kontakt och mer fart. Men det är en träningsfråga. :) Och motivation! Om du har bra motivationsgodis så. :)

Innan du bestämmer dig för en cavalier så borde du verkligen läsa in dig på alla deras hälsoproblem. Dom är många och väldigt allvarliga tyvärr. Jag va helt inne på cavalier men med hälsoproblemen så fanns inte en chans att jag någonsin skaffar den rasen!

#27 Ok, det lät ju inte bra! 😕Vill ju inte att den ska bli sjuk! Verkligen synd, för de är väldigt trevliga och vackra små hundar…

Hur är det med cocker spanieln på hälsosidan?

#28 jo det är otroligt tråkigt, det är så utbrett så jag har svårt att se hur det ska sluta lyckligt för rasen. Cocker vet jag inte så mycket om, de kan ha problem med öronen vet jag. De har inte alls hälsoproblem som cavaliern dock :)

#28 och #26 Kan säga att det nog varierar det där med nosen i backen. Nu har jag bara ett undantagsexempel, men min cocker har väldigt fin ögonkontakt med mig, speciellt om jag har en godisbit i hand. Så under träning är det inte svårt att få uppmärksamhet.

Öronproblem finns hos cockern, men bör inte vara ett problem sålänge du sköter pälsvården och rakar den översta tredjedelen på yttersidan och innersidan av öronen, samt tittar att det ser bra ut lite då och då.  Övriga hälsoproblem att beakta är ögonsjukdomen PRA, höftledsdysplasi och en viss typ av njursjukdom (RD/PNP/FN). Jag tror inte att de är jättevanliga hos cockern, men kolla upp stamtavlan och föräldrardjuren så att de är fria från dessa sjukdomar innan du köper din valp, för att öka chansen till en frisk valp.

#24 Alla hundar klarar av motion, du kan gå långpromenader med en Chihuahua och en grand danois ihop om du vill, är de båda vana vid mängden motion kommer det fungera finfint. Hundar, liksom vi, är byggda för rörelse. Sen tackar cavaliern säkert inte nej till ytterligare mental aktivering, så den kan säkert hänga med på det du tränar med cockern. Olika uppfödare inom de olika raserna avlar för olika saker, rena utställningschampions inom raserna kanske inte är de med arbetsvilliga men de finns uppfödare som avlar på hundsportsmeriterade eller jaktmeriterade individer, och dessa lär vara lättare att arbeta med. Det bästa är helt enkelt att titta runt på kennlar för att se vad som passar en själv :).

Lycka till med ditt rasval, superkul att du är intresserad av cockern! Om det är nått du vill diskutera eller så, fråga på :D

Cavalier är bara att skippa rakt av (även king charles spaniel), båda raserna är placerade i grupp 9 för sällskapshundar så det är bara utseendet som är spaniel numera, båda raserna är inte friska någonstans och många måste avlivas innan de fyllt 10år. 

Gillar man formatet och utseendet på cavalierer kan man ju kolla på Kooikerhondje, som är en typ av spaniel. Fast det är mer en aktiv hund, i stil med cockern, mer än en ren sällskapshund alltså.

Kan det vara så att cavaliern är hälsosammare här i Danmark än i Sverige? För jag känner alltså jättemånga med rasen som inte har haft några hälsoproblem mer än sånt som kan drabba (äldre) hundar av alla raser… 🤔

#32 vad jag vet så är det ett internationellt problem. Hjärtproblem främst men även hjärnan för stor för skallen (vet inte vad den sjukdomen heter)

Jag känner en cavalier som är 11 år, bara haft mindre skador/sjukdomar som inte hör till nån ras utan livet ;)

#34 har han/hon blåsljud på hjärtat?

Alla skriver värdefulla saker i tråden inför ett ev hundköp (eller ja, allt talar för att det blir hund, bara frågan om när).

Ska kolla upp lite mer om Cocker Spaniel, Engelsk Springer Spaniel och Kooikerhondje. Men Cockern är väldigt intressant 🙂såg att den har en egen ifokus-sida så jag kommer nog skriva en del där också 👍

#35 nej, är helt frisk. Har fått fästingbett, brutit klon och såna saker som kan hända alla. Inga allvarliga saker :) hon kanske är unik, men ville bara nämna att de kan leva ett bra liv utan deras rastypiska sjukdomar :)

Det hör nog till ovanligheterna att de klarar sig problemfria så länge. Den skulle gått i avel imo. Över 90% får blåsljud på hjärtat innan 10års dagen, 40-50% av alla cavalierer som avlivas eller självdör, dör pga hjärtat. De har 10gånger högre risk att avlivas pga hjärtat än andra raser. De är absolut en trevlig ras, men med tanke på hur mycket man fäster sig vid en hund så vill man ju ha den så länge man bara kan. Och hjärtfel tillsammans med de andra rasspecifika sjukdomarna gör ju att man kanske, för sin egen skull, bör undvika rasen.