Jag har inte jättekoll men jag vet att mina morföräldrars hund hade problem med njurarna. Han fick medicin och specialfoder för det, han va väldigt allmänpåverkad dock och mådde riktigt dåligt på slutet.

Vad är det för ras och hur gammal är hon?
Kanske konstig fråga men hur dricker hon? Verkar hon verkligen vara törstig eller är det mer slabbande, att hon leker med vattnet?
Tyvärr är det väl ganska osannolikt att hon bara dricker mycket utan att något är fel, därför är det jättebra att ni redan sökt veterinär!
För stort vätskeintag kan bero på många olika saker, en del allvarliga men en del relativt ofarliga.
Förutom njurarna och levern kan det vara till exempel Cushing eller Addison (för hög respektive för låg produktion av cortisol i binjurarna).
Det kan också vara så att hon av någon anledning börjat dricka för mycket och att salt/elektrolytbalansen har rubbats varpå kroppen får svårt att rätta till det själv.
Man kan komma tillrätta med det genom att ersätta vattnet med vätskeersättning (finns på apoteket) ett tag men gör inget utan att konsultera er veterinär först!
Och vad ni gör, ta inte bort vattnet! Om det är till exempel njurarna som det är fel på så är det rent ut sagt livsviktigt att hon får fri tillgång på vatten. Ta gärna med om ni till exempel skall åka iväg någonstans eller om hon skall sitta i bilen en längre stund.

Så njurarna, ja. Försök att inte oroa er (lättare sagt än gjort, jag satt i er sits för sju år sedan).
Om det är njurarna så är det oerhört viktigt att hunden får speciellt foder som är anpassat för att skona njurarna så mycket som möjligt. Rätt kost kan för en njursjuk hund faktiskt fördubbla livslängden.
Jag vet att det snackas mycket skit om veterinärfoder och att innehållet egentligen inte är mycket att hurra över men för hundar med speciella behov brukar de vara mycket bra.
Om jag skall vara ärlig så är prognosen inte särskilt god vid njurinsufficiens. Kroniskt dåliga njurar kan tyvärr aldrig "repareras" utan det handlar om att bromsa så mycket som möjligt, med rätt kost och eventuellt medicinering.
Många njurfel som kommer redan under valptiden är medfödda och ärftliga, därför är det viktigt att ni informerar uppfödaren om detta.

Jag tycker inte att ni ska ta ut massa oro i förskott men skulle det vara njurarna så bollar jag gärna med er om ni vill.
Min hund har en medfödd njurdefekt, sannolikt renal dysplasi (tidigare kallat PNP),  även hon drack mycket som valp och hade dessutom ett par riktigt fula UVIer. Tack och lov reagerade vår veterinär på detta och lagom till ettårsdagen fick hon sin diagnos. Blodproverna visade i det läget ännu inget men på ultraljudet syntes det att njurarna bland annat var för små och outvecklade.
Prognosen var inte särskilt god men Skroffan är smått unik och fyllde sju i våras.
Hon kan aldrig bli frisk och njurarna försämras gradvis men det går väldigt långsamt i hennes fall. Hon är pigg och glad och förutom att hon äter speciellt foder och lite olika mediciner så lever hon som vilken hund som helst (även om hon blivit ruskigt bortskämd på senare år…).

Lycka till med er hund, jag svarar som sagt gärna om ni har frågor eller funderingar om njurinsufficiens! Uppdatera gärna här hur det går för er ❤️.

Spånar på lite andra anledningar än sjukdomar (som det såklart också kan vara):

Mina hundar dricker mycket när de är varma. Tuggrejer av hud kan de bli extremt törstiga av om de får för mycket. Ena huden kan dessutom hetsdricka när han är stressad, nästan som ett överslagsbeteende. (Båda är kollade nyligen med bra njurvärden.)

En kompis valp/unghund hade svårt att vara ensam och drack sitt dagsbehov på 10 minuter om den blev lämnad. De fick ensamträna helt utan vattenskål ett tag, sen löste det sig.

Min tik på 9 månader har samma problem. Hon dricker väldigt mycket och kissar försåts mycket också. Urinprover är tagna, vilket inte visar något speciellt, mer än utspädd urin. Hon har även gjort u-ljud på mage/lever/njurar som inte visade något. Vi var hos veterinär senast för 2 veckor sedan, och planerar att göra en sk. törstutredning hos en invärtesmedicinare när hon har gått igenom sitt första löp (vilket verkar vara i antågande när som helst) .

Hur gammal är din hund ts, och har den druckit mycket hela tiden eller har det börjat nyligen?

Hon är 10 veckor och har druckit mycket sedan vi hämtade henne, inte så att hon leker med vattnet utan hon verkar verkligen törstig, hon har alltid haft fri tillgång till vatten. När urinprovet ändå visade både röda och vita blodkroppar (väldigt mycket enligt vet) så känns det ju som att det är något som är fel och inte bara "okynnesdrickande" :/

Om två dagar är veterinärbesöket, får återkomma efter det. Tack för era svar! Känner att vi fått lite mer kött på benen nu, det är vår första hund och det är jobbigt att inte veta ens vad man ska fråga när man står där hos veterinären och inte fattar någonting.

Nu är veterinärbesöket gjort, det blev senarelagt.

Ultraljudet visade ingenting konstigt, så nu väntar vi på blodprovet. Verkar kanske vara i samma situation som dig #4 , veterinären pratade om att vi får göra en törstutredning om blodprovet inte visar något. Varför hon hade blod i urinen var dock oklart eftersom det tyder på någon inflammation. Vi pustar inte ut än..

Håller tummarna för ett "bra" fel på hunden ❤️ Vet hur jobbigt det är när älsklingen är sjuk och man inte vet vad som är fel.

Ja då är vi i exakt samma läge #4. Alice gjorde u-ljud på levern och njurar idag samt provtagning. På ena njuren var ledaren ner till blåsan vidgad, annars var njurarna ok. Levern låg delvis gömd, men de kunde inte se någon shunt på de vanligaste ställena iallafall. Ev får vi göra en CT för att se bättre om värden visar på ngt med levern. Hon kommer också ev få göra en törstprovokation eller vad det nu hette, men då får hon vara inneliggande så de har koll om hon blir dålig. Veterinären ska höra av sig när provsvar kommit så får vi se då vad som händer.

Går ni hos en specialist? Vi gick hos vår vanliga veterinär först - som dock är specialiserad på hundar och katter - men hon kunde bara se att NÅGOT var fel, kunde inte hitta orsaken trots att hon bland annat kollade njurar och lever. Det var först när vi fick en remiss till en invärtesmedicinare och en njurspecialist som vi hittade felet. Mitt råd är alltså att gå till en specialist om ni har möjlighet, det kan vara värt att åka lite längre och betala mer för att få en korrekt diagnos så fort som möjligt. Lycka till, igen!