Har hunden fått besöka veterinären för hälsokoll?

Jag är inte så kunnig när det gäller hundar, men om du känner att hunden inte verkar få ut något av sitt liv kanske det bästa är att avsluta på ett snyggt och värdigt sätt..

Personligen ser jag det som att djuren har en rättighet i förhållande till oss människor att få avsluta sitt liv på ett bra sätt.

Rådgör med en veterinär du litar på om du känner dig osäker…

#1 Ja men nu är det något år sedan. Det konstaterades väl i stort sett att hunden var gammal och skröplig och vetten var tveksam till att göra något åt tandstenen för att hunden var så pass dålig. Och då är tandstenen rätt så vidrig.

Ja kan en hund verkligen få ut något av att sova hela dagarna med kiss och ätpaus? Med lite hälsobesvär ovanpå det.

#4 Det är omöjligt att svara på utan att ha sett hunden, men utifrån min uppfattning om hundar (katter och andra djur) så tror jag att vi människor många gånger har för svårt att ta farväl.

Personligen betraktar jag brukshundar (dit vallhundar i mina ögon ingår) som djur som vill jobba och röra på sig för att må bra. Jag kan ha fel, men det är så jag tror..

#5 Han har inga vidare anlag för vallning och har mest bara sysselsatts med lek och skoj. Vilket han gjort med glädje. Jag håller med dig. Det han har sysselsatt sig med tidigare orkar han inte med alls. 

Vi hade en hund som vi behöll alldeles för länge för att vi var så fästa vid den. Den avlivades för att den inte kunde resa sig alls till slut. Jag tycker inte att det ska behöva gå så långt. Men det är ju ändå svårt och släktingen söker liksom bekräftelse på att det är okej att låta den lilla tösen gå vidare.

Det är inte en hen-hund :P Men jag snurrar ihop hunden som är kvar och den som är avlivad. Hon ska det såklart stå.

Vad tror du själv?  Tror du hon vill leva mera? Jag menar, har hon livsgnistan kvar i ögonen och orkar ni med? Kan tänka mig att det är jättesvårt beslut!  Om man är lyhörd för varandra, så tror jag man känner när det är dags på nåt sätt.

Äldre hundar sover mycket, hör och ser sämre brukar med höra till åldern. Så länge hunden inte lider och har ont så hade jag låtit den njuta av livet trots att den sover mesta tiden. Men jag tycker gott man kan se till att hunden får ett värdigt liv då med göra ett besök hos veterinären och även tittat på tänderna.

Håller med #9.

#8 Ärligt talat så känns det som att det kvittar för henne. Det var längesedan jag upplevde att hon blev exalterad över något eller brydde sig alls. Jag älskar den här hunden och har tillbringat mycket tid med den så det känns inte roligt för mig heller. Orkar gör vi ju. Hon märks knappt av längre. 

#9 Veterinären rekommenderade inte att söva och fixa tänderna med tanke på hundens skick. Allt hon gör är en stor ansträngning. Sen har hon haft ett par episoder där hinnan på ögonen krupit upp och hon har vaggat fram och tillbaka jättekonstigt. Och ibland rycker hon något hemskt i sömnen varpå hon stönar och stånkar något hemskt.

Usch det känns som att hon borde få somna in och vila. Men det tar ju emot något hemskt.

Jag har alltid resonerat som så att inget djur ska lida för min skull, även fast det gör ont i mig att ta beslutet att låta den somna in. Enligt mig så verkar din hund ha ont eller vara stel, kanske tappat muskler i bakstället då du beskriver att hon har svårt för att gå och snubblar liksom till. 

Jag tog bort en sheltie med just de symtomen för ett par år sedan. Jag började märka på henne att hon började få svårt att hänga med på promenaderna och de sista 2  dagarna (helg) så började hon snubbla och falla ihop innan hon reste sig upp. Jag tycker inte att det är ett värdigt liv för en hund om den har svårt för att röra på sig.

Jag tror att om man tänker i den banan så vet man egentligen att det är det som är rätt… men man vill inte veta. ♡

En äldre hund som har svårt att resa sig, har oftast åldersartros och det gör ont. Den kan få respit en kortare eller längre tid med smärtstillande och antiinflammatoriskt + tillskott för lederna - men allting beror på hur långt det gått. Kompisens förra collie tacklade av väldigt snabbt på slutet och man kände att musklerna började förtvina ordentligt. Han blev 12 år och fick somna in med lite värdighet i behåll - för livet hade börjat bli väl jobbigt för honom.

Om ni inte själva känner om det är dags eller inte, så tycker jag ni ska kosta på er gamle vän en seniorkontroll hos veterinären, för att se om det är tid eller inte för er vän att få vandra vidare.

#14 Ja hon har hemska besvär både med att ställa sig upp och lägga sig ner. Och hon svankar rätt rejält dessutom. Stackars liten… Hon var ju valp nyss. Förstår inte att det kan vara dags redan.

Vår collieblandis på 13 år muskelförtvinar snabbt just nu. Vi lyckades bromsa förloppet lite med nya utfodringmetoden men är helt klart beredd på att detta är sista sommaren, om inte kortare än så. Han har livsgnista kvar så vi skämmer bort extra nu tills vi känner som att det är dags. Rår om extra, skämmer bort extra, gör saker han älskar, håller honom aktiv. Men med blåsljud på hjärtat som gradvis försämras så är det bara en tidsfråga med honom. 

Vissa hundar går från valp till "slutkörd" väldigt snabbt. Med tanke på att tänderna är dåliga så är det svårt att säga hur det går med matning men vad ni kan göra om ni vill ge det en chans är att ge grönläppad mussla, omega 3 och glukosamin tillsammans med färskfoder. Eftersom färskfodret är mjukt så behöver det inte tuggas på samma vis och är ändå lättsmält och lätt för kroppen att uppta näringen. Med denna mjuka mat och med tillskotten som underlättar artros så kanske du kan få lite mer livlighet tillbaka för att vara gammal och trött och sova mer är inte nödvändigtvis en sjukdom. (med det sagt så finns det sjukdomar som t.ex. diabetes eller sköldkörtelrubbning och annat som kan påverka hundens allmäntillstånd)  Även gamla människor behöver mer sömn. Artros kan underlättas så man köper lite mer tid om man vill. Men om du känner som att tåget går mot slutstationen just nu och det bara kommer gå utför härifrån så är det nog bäst att ge hunden en fin sista dag och ett värdigt slut. Det är aldrig lätt att ta beslutet men du kommer ha mer ro i hjärtat i det långa loppet om du tog farväl medans det är några bra dagar/stunder kvar än då ens sista minnen är "Jag  borde släppt taget tidigare." och bära skuld. 

Men det är så svårt ibland att veta vad som är rätt tidpunkt. Om ni vill testa färskfoder och tillskott så har ni inget att förlora, ni kanske får lite längre tid ihop men om hunden har så ont att livet inte är roligt längre.. då är det nog snällare att släppa taget.

Beklagar, att besluta när det är dags är det svåraste man nånsin måste göra som djurägare. Men man överlever. 🌺

Var hundvakt åt en hund som var 18 år! visst hon var gammal, stel och lite långsamt, men älskade att gosa i soffan och lunkade gärna på i skogen i sin egen takt, någon enstaka gång försökte hon busa lite men det var inte mycket. Hundar blir precis som människor gamla, då är det inte alltid fart och fläkt i dem, men hur vida dem har ett bra liv går inte att avgöra via en text…