Kan tillägga att jag inte är ett stort fan av dregel vilket tyvärr sorterar bort några väldigt fina raser :[

Jag tänker lite spontant en golden. Mycket följsamma och trevliga hundar, väldigt lättlärda men i min erfarenhet så behöver dom inte särskilt mycket mental stimulans för att vara glada, det känns som dom hellre vill vara ute och springa i skogen några timmar än att göra ett ordentligt lydnadspass. Dom 'jagar' ju inte per se så att ha med en på ridturer är inga problem.

Pudel, kommer i alla möjliga storlekar och frger

Lapsk vallhund, svensk eller finsk lapphund är mina förslag :)

Golden

En golden kan du pröva på det mesta med om du tar en från linjer som får arbeta (inte jaktavlad men de ska arbeta med hundarna och inte bara gå vänstervarv)

#3  Har inte ens tänkt på en Pudel … Har alltid hört att de ska vara väldigt smarta och utgått ifrån att de innebär att de använder sin intelligens till att inse att de kan totalstrunta i människan 😂 Men de är väldigt fina och att slippa mycket fällande är ju bekvämt så ska läsa på mer om dem!

#2 Golden är en till ras som min hjärna bara skippat automatiskt för att de känns lite "tråkiga" (typ, Svensson-hund. Känner - och jag överdriver inte - fyra stycken vita/ljusa Goldentikar vid namn Smilla, haha). Men när jag tänker på det så känns de som du säger väldigt passande, och all Goldens jag har mött har varit otroligt glada och vänliga. Man får väl anta att dem är poppis av en anledning! 

#4 Måste inte vallhundar få valla för att må bra? Står också att den Lapska vallhunden är vaktbenägen och har lätt till skall så kanske inte är jättepassande för mig … Den svenska lapphunden verkade kräva en del mental stimulering utöver det fysiska men ska kolla närmre på den Finska lapphunden. Tack 🙂

#7 Nej, de nämnda måste inte få valla för att må bra. Den finska är den "minst" krävande av de tre, även om jag inte har så bra koll på just svensk. Lapsk skulle jag inte skaffa om jag inte hade mer planer på att träna aktivt. Lätt till skall är väl dock något som du får tänka att de har alla tre, även om det är något som går att  träna. Spetsar liksom…

Finsk kan passa det du söker, men de kanske också kräver lite mer än du är villig att ge. Min skulle nog vilja ha lite mer än det, men vissa vill ha mindre och andra vill ha mycket mer. 😛Det beror väl lite på hur du menar med hjärngympa också, men vi tricktränar, lägger lite spår och kör agility på hobbynivå utöver prommisarna och det räcker ju. Hur som är det en fantastiskt ras som jag verkligen rekommenderar dig att titta närmare på. Speciellt när du säger att du vill ha en följeslagare - det var just därför jag köpte min. En fantastiskt go kille som är med på allt, om det så är en tur i skogen eller en mysdag i soffan.

Raser jag har kollat på är Borzoi (en av favoritraserna), Field spaniel, Berner sennenhund och Dalmatiner. Har också tittat på KH Collie men det är väl en vallhund så det känns som om den borde kräva en del mentalt även om det inte uttryckligen står på SKK:s info? Chow chow är också en av drömraserna, dock så har jag hört att den inte är alltför benägen till att lyda kommandon (åtminstone inte att det faller sig så naturligt) så känns som att den kanske är "för svår" som första hund.

#8 Haha .. jag vill bara vara säker på att jag inte råkar ta mig vatten över huvudet. Det jag menar med hjärngympa är väl att på helgerna så vore det kul att träna rallylydnad, lära in lite coola tricks (utöver standardkommandonen) och kanske köra lite agility eller gömma godis och låta hunden använda nosen - alltså lite allt möjligt men på amatörnivå, haha. Dock är det ingenting jag känner att jag kommer vilja göra varje dag, utan jag kan föreställa mig att en vanlig lite trist vardag kommer jag vilja ha glatt sällskap i skogen, och att få gå några timmar per dag + springa löst och apportera lite pinnar är vad som kommer vara "vardagsmaten". 

De får hamna på min lista, de är väldigt fina + att storleken är ju väldigt behändig utan att kännas för liten. Det är väl skälligheten då som vore ett minus. Den har ju väldigt fin päls - är den svår att se efter? Hur ser det ut när hunden fäller, blir det massa små hår överallt eller mer tussar?

#10 Haha ja, det förstår jag! Det är jobb med flappar, men så farligt tycker jag inte att det har varit. Det är min första hund och han är 15 månader nu, och vi gör väl inte så mycket mer än sådär heller. De har en jättebra av/på knapp som fungerar bra så länge de blir aktiverade. Dvs de tar det lugnt inne och fullt ös ute, men som sagt, då krävs det att man låter dom jobba ibland. Men jag lägger inte tid på träning varje dag.

Det är en väldigt behändig storlek, en bra mellanras tycker jag. Pälsen kräver ytterst lite vård - den sköter sig själv. Jag sätter en kam i håret på armbågarna, låren och bakom öronen ibland. Sen har jag ställt ut honom en del och då borstar jag igenom och fluffar upp honom. Till vardags hittar jag väl nåt strå här och där, men han har faktiskt inte fällt än. När de fäller så lossnar pälsen i stora klumpar som kryper ut, så då får man borsta. Det ska de göra två gånger om året sen när de är vuxna.

Kan väl tillägga att min inte skäller så mycket, vet inte om det är för att vi har tränat. Men de har ett väldigt speciellt och gällt skall, så de hörs när de väl skäller. När du väl är i skedet att bestämma dig tycker jag du ska träffa individer av de raser du gillar, det var det som fick mig att bestämma mig. :)

En riktigt stor ras som inte är dreggelmonster är leonberger. Riktigt trevliga hundar.

#7 Nej den lapska vallhunden har inte mkt vakt enl de uppfödare jag haft kontakt med och många har dem som sällskapshunf. Men de behöver ju röra på sig som de flesra hundar :) Stamboken är inte sluten än tror jag och det gör att det finns många variationer inom rasen. De behöver inte valla. Jag känner faktiskt inte till nån dom anv dem för vall annat än därifrpäån den kommer och är renvallare, men det gäller även den finska lapphunden. Schäfern är ockdå en vallhund, och collie, alla vallhundsraser är inte som de utpräglade vallarna som border collie o working kelpie. Dessa nordiska renvallsraser är lite bortglömda känns det som och jag tror att många skulle kunna hitta vad dom söker i raserna. De är sammarbetsvilliga och föriga och orkar och tål alla aktiviteter men samtidigt inga extrema arbetsnarkomaner. Det finns grupper på facebook för resp ras, gå med där och ställ frågor. Då kommer du också i kontakt med uppfödare.

Jag vill tro att golden o labbe o liknande raser är mindt lika ktävande som renvallarna. :)

#14 De är krävande på olika sätt då de är avlade för helt olika ändamål

Pudel! Annars kanske eurasier :)

Vi ska skaffa en svensk lapphund i sommar. Jag tror den skulle passa dig :) Vi tänker som dig med aktivering, möjligheter att ge hunden och så. Behändig storlek och riktigt mysiga! Har inte läst mig till eller upplevt några större skillnader mellan finsk och svensk, bara att finsk är vanligare :) Den svenska lapphunden är Sveriges nationalras och var med samerna förr i tiden. Det är de kanske fortfarande. Här i Piteå har vi hela fyra, fem kennlar med Svensk Lapphund. En aktiv sällskapshund skulle jag säga!

#17 "Den svenska lapphunden är Sveriges nationalras"

Inte helt rätt, lapphunden är en av Sveriges nationalraser, men inte den enda. Den delar denna "titel" med våra andra svenska raser som exempelvis västgötaspets, svensk vit älghund och jämthund.

#18 Sant. Men jag har för mig att det är den äldsta, därför har jag hört det pratas mest om den.

#19 Den äldsta FCI-erkända rasen är schillerstövaren.

Av de raser som föreslagits är jag av åsikten att golden och labrador behöver mer mental stimulans än vad TS vill erbjuda en hund. Utställningsavlade individer är visserligen mindre krävande men också mindre följsamma. Det är lite samma med korthårscollie som jag själv har eftersom man måste vara noga med valpvalet med tanke på rädslora som förekommer i rasen. De kullar som har störst chans att ge orädda och stabila hundar mentalt är också de som sannolikt kommer att ge hundar som kräver att få arbeta. Min ena hund skulle förmodligen nöja sig med långa promenader och trickträning(även om det är bruksarbete som gör honom allra lyckligast), min andra skulle definitivt inte göra det och bli rejält pestig.

Pudel, eurasier, leonberger och lapphundar låter däremot som bra val. Däremot skulle jag nog lägga en liten reservation för att de finska lapphundarna kan kräva en del träning för att få en bra inkallning på eftersom de kan vara en smula egensinniga. Av de tre finska lappar jag känt väl har två krävt lina åtminstone periodvis eftersom de inte kommit på inkallning. Den tredje har kommit, men i sin egen takt. Däremot har alla tre varit väldigt trevliga hundar. De lapska jag känner verkar behöva mer aktivering.

Kolla in lite spetsar.
De tyska spetsarna kommer ju i olika storlekar. Eurasier skulle nog passa bra.
Kan också rekommendera landseer.

#12 Leonberger har länge varit en favoritras, hade för mig att de dreglade men de bevisar väl att jag måste friska upp mina kunskaper om de gamla favoriterna så jag inte går omkring och är felinformerad 🙂

#21 Utställningsgolden också? Tyvärr har du nog rätt ang. KH Collie, är väl lite av en drömras men tror den vill ha lite mer än vad jag är villig och ge + att jag läst på lite de senaste dagarna och just de här rädslorna som är relativt vana är ju ingenting jag vill riskera att ge mig in på som gröngöling.

#22 Är inte spetsar väldigt skälliga eller är det fördomar från min sida? Landseer ska jag kolla upp mer om, vet du om de brukar dregla eller är de som Leonbergers?

#22 Eurasiern är knappast skällig.
Landseern är inget dreggelmonster, så ja, de är mer lika leons vad gäller dreglet :)