Om jag var du skulle jag vänta. Jag vet att det kanske inte är vad du vill höra, men med tanke på att det bara är 4-5 år tills du kommer flytta hemifrån så tycker jag att det vore smartare att vänta med att skaffa hund tills du bor själv. På så sätt blir det inte trubbel med vem som ska behålla hunden när du (eller din syster) flyttar hemifrån, och du är också den som på egen hand bestämmer allt angående hunden.

Utöver det kan jag tillägga (utifrån egen erfarenhet) att det inte alls är kul att ha ett husdjur när inte alla i familjen tycker det är en bra idé. Det leder till många onödiga bråk och dåliga relationer, tro mig. Så ja, kanske inte vad du ville höra men det är mitt tips.

Annars kanske din pappa kan gå med på att du är fodervärd åt en hund? Två av mina närmaste vänner har hundar som de antingen har hemma hos sig varje helg eller två eller tre dagar mitt i veckan. De brukar också passa dem över jullov, höstlov, påsklov osv och ibland på sommaren. Det kanske vore ett alternativ?

Min syster kommer absolut inte vilja ha med sig hunden sen, hon är liksom bara okej men att skaffa hund inget måste men hon skulle liksom inte tacka nej :)) Fodervärd är faktiskt inget alternativ för mig.. Hade min mormors hund som jag var fodervärd åt men det var så jobbigt att lämna ifrån sig henne och inte kunna göra vad jag vill med henne Blir det inte svårare att skaffa hund när man är äldre..sommar ledigheten varar ju bara 4 veckor, då hinner man knappt vänja hunden Usch vad negativ jag låter, men vill ju så gärna ha en hund ://

När man går på universitet har man ju dock en hel del ledig tid … Visserligen ska den till stor del gå åt att plugga och för vissa festa/socialisera men jag vet många som passar på att skaffa hund då då de inte har något att göra på dagarna :)

Jaha okej :) Får ångest över att tänka på att jag inte kmr kunna få en hund på 3-5år

#3 Det beror ju helt på vad man väljer att läsa för utbildning..? Jag har haft dagar då jag varit tvungen att vara på universitetet 12 timmar i sträck. Hände inte ofta (2-3 gånger per termin), men ändå. Vanligtvis hade jag 6-8 timmars dagar, och så är det ju restid ovanpå det. 

Hade en klasskompis som fick omplacera sin hund för att hon inte hade möjlighet att ta hand om den. Hon hade inte råd med hunddagis (kostade 4-5000 i månaden), och inte möjlighet att ta sig hem på lunchen eftersom hon pendlade till skolan.

Jag förstår din längtan. Jag började tjata om hund från att jag kunde prata. Fick till slut en när jag var 10 år. Om tanken är att du ska ta med dig hunden  när du flyttar hemifrån så tycker jag att du ska ta en ordentlig funderare. Du har ingen aning om vart du kommer ta vägen. Du kanske vill flytta långt bort och studera eller resa eller göra något som inte funkar så bra med hunden. När man är 15 så vet man inte hur livet blir efter gymnasiet.

#5 Det är förstås sant!

Jag vet att många säger att man kommer ändra sig efter livets gång hur man ser på vad man vill göra efter gymnasiet, jag har planerat att antingen börja plugga direkt eller ta ett år ledigt, träna massa, vara med vovven, kanske någon resa (då har jag folk som kan passa) eller så vill jag börja plugga direkt på ett universitet/högskola och i Uppsala och bli djursjukvårdare. Om inte det så kmr jag gå högskola nära mig.. #6 han du flytta hemifrån med hunden? Tog du med den? Hur gjorde du?

Min situation ser typ ut som #8, tar studenten om två månader och tänker ta ett sabbatår. Men, tänker inte skaffa hund förrän jag fått jobb och inkomst, och eventuellt flyttat och vet att jag säkert kan skaffa hund rent ekonomiskt och tidsmässigt. Jag råder dig faktiskt att vänta. Tro mig, det går. Jag har väntat i säkert 10 år nu, och har bara passat hundar än så länge (hade en omplacering i 8 veckor, lång historia och lite sorglig som jag inte tänker förstöra tråden med haha). Har Nimbus på helger och lov, och tränar och tävlar i agility. Han känns redan som min hund, bara att jag inte har honom under veckodagarna! Det tycker jag är en smart lösning sålänge :) Kanske du kan göra någonting liknande?

Vet att jag låter negativ i alla mina svar men jag ville bara få hjälp hur jag ska övertala pappa..inte att jag kan ha en fodervärds hund osv :) men absolut skulle det kanske kunna funka, men inget som direkt lockar mig nu

Kan tillägga att han va negativ när jag skaffade kanin också, men nu älskar han den och ger den alltid massa godis och gosar med den varje morgon innan han går till jobbet :))

Tjaa kan inte annat än känna igen mig 😃 Jag har alltid älskat djur och när jag var 15 (är nu 17) så fick jag äntligen köpa en egen kanin! Jag var så lycklig 😃 Nu har jag börjat vrida och vända på det och bestämt mig för att en hund (ekonomiskt tidsmässigt osv) skulle passa in i mitt liv när jag går ut trean. Då kan jag ta ett halvt sabbatsår och sedan börja plugga ekonomi(som sällan är många timmar i skolan) och samtisigt bo hemma iallafall i ett år efter gymnasiet så att mamma kan hjälpa mig om jag tex är på fest på helgerna 😃 Min pappa har samma argument som din, man blir bunden. Sen har han alltid sagt att "det blir ju bara jag som får gå ut med en hund och göra rent burar i slutändan så NEJ" men nu har jag planerat som en galning. Jag kommer att spara hela detta år tills nästa sommar. Dvs 1500kr i månaden (jobbar med två extrajobb och försöker få sommarjobb) och trots att jag måste avstå från mycket mer än vanligt så är ju bara tanken underbar. Och vet du vad? min pappa och mamma har sagt okej! Nu är det ju dock så att jag kommer att vara 18 när jag köper hunden, jag har skött kaninen bra och de litar nu på att jag skulle ta mitt ansvar vid ett beslut som detta. Min pappa har alltid slutat diskussionerna med "när du är 18 så gör du som du vill. då kan du ta ansvar" 

Kanske ger detta inte dig så mycket hopp… men om du tänker en vända på det. du går kanske i 1an nu på gymnasiet? när du går ut trean så kan du köpa en hund (av egna sparade pengar) ta ett halvt eller helt sabbatsår och jobba in en buffert för eventuella veterinärkostnader osv och bara njuta av att se din valp växa upp. Du vill inte va 2 månader på dig att lära känna den sen behöva gå till skolan 5 dagar i veckan, plugga flera kvällar och känna att hunden är ensam allt för mycket! även fast sommarlovet nu känns långt så är 2 månader inte tillräckligt för att hinna lära vovven att bli rumsren, ensamhetstränas osv på så kort tid. de första månaderna vill man nog snarare bära med den överallt haha, slippa stressa osv! 

usch jag vet att typ 2-3 år känns låååångt! jag håller på att dö pga att jag måste vänta 1 år 😃 men det gäller att välja den tidpunkten som är bäst både för dig och för hunden.

om du flyttar så är det viktigt att kolla upp om du ska bo i studentkorridor och om de tar emot hundar… men har du ett extrajobb och är beredd å kanske köpa lite mindre annat osv så borde du få ihop det rent ekonomiskt! och som nån skrev där uppe, beror ju på vad du ska plugga, pluggar du tex ekonomi så har du ganska få timmar i skolan och mycket plugg hemma. pluggar du tex teknik eller liknande så ör det många timmar i skolan och mycket plugg hemma 😃 (ja vet ej hur det är med djurutbildningar men om det är inriktat på hundar kanske man kan ta med den? ingen aning)

#12 går i 9.an just nu så måste vänta 3år i så fall, känns som en evighet men detta gjorde mig gladare i alla fall, tack du! :) Utbildningen är i Uppsala, jag har inte några planer på att bo i studentkorridor utan en egen liten lägenhet och eftersom att d är en djur utbildning borde man ju få ta med sig djur, ska kolla upp detta. Det med ekonomi, vad för slags ekonomi är det och vad heter pogramet och vart?

#13 Det är svårt att få tag i lägenheter på studentorter (framförallt Uppsala), så ibland blir det inte alltid som man tänkt..

Nej absolut inre men då har jag tänkt att plugga här nära mig

Jag har inte valt ännu exakt vad jag ska läsa för program, men tex går min pojkvän på södertörn och läser "Entreprenörskap och innovation"(tror jag det heter haha) och han har väldigt få timmar som är obligatoriska i skolan :) min mamma har studerat ekonomi också och hon sa att det hon läste var samma sak, få timmar i skolan och mycket hemma 😃

Om jag hade kunnat och fått så hade jag skaffat hund redan i ettan eller tvåan på gymnasiet för jag har 5 min till min skola (dvs skulle kunnat gå hem på lunchen första tiden) och jag har haft väldigt mycket inställda lektioner och korta kompakta dagar. Men jag frågade nog knappt om hund ens under den perioden, jag var så säker på att få ett nej haha ^^ Du skulle kunna säga(vet att föräldrar ändå inte alltid lyssnar) till din pappa att om ni reser bort så löser du allt med hundvakt eller alt. pensionat och i värsta fall så får du stanna hemma. men det är viktigt att du verkligen tycker att det är värt så fall 😃 tex ska min familj åka på en kanske 2 veckors usa resa nästa sommar så jag ska försöka köpa hund precis efter vi kommit hem för att det är så kul att åka osv, spec när föräldrarna fortfarande betalar 😉 

Fundera på vad skulle betala också, det kan vara värt att spara redan nu även om det är 3 år kvar, för jag måste spara väldigt mycket varje månad nu för att hinna spara ihop till kanske 20k nästa sommar (vill ha en veterinärbudget på minst 4k redan vid inköpet av hunden) sen ska man ju betala försäkring osvosvosv så kanske skulle det kännas lite lättare för din pappa att säga ja om du säger att du kommer att betala allt och ta ansvaret för hundvakt osv! 

kom ihåg dock att hunden innebär att man behöver åka hem efter skolan direkt, du kan inte gå hem till kompisar direkt utan du måste ut med hunden, du kan inte typ åka in till stan eller så för om du varit i skolan en hel dag så kommer den behöva sällskap och kissrundor ^^ kan ju kännas som det ej är så farligt om man har hunden i typ 2 veckor, men att skaffa en egen hund och göra det varje dag i 15 år är skillnad ^^ tål att tänkas på, även för mig 😃

Jag har tio/femton minuter till skolan så att åka hem först hämta hunden och sen ta med hundbe till kompisen är inga problem för mig + jag är oftast bara med kompisar på helger och lov då många håller på med olika sporter osv osv. Så att åka hem direkt efter skolan är inga problem för mig Semester som jag nämt tidigare är inget vi åker på speciellt ofta, i så fall bara i Sverige och då är det lätt att ta med hunden eller i "värsta" fall har jag massa som mer än gärna vill passa den. Kostnader är inget som jag behöver tänka på, mamma och pappa säger att det verkligen inte är därför dom inte vill ha hund. Men har sparat ihop ca 10tusen så det är ju nästan en hel hund, beror ju på hur mycket den kommer att kosta :)

#17 det är inte bara inköpspris, man måste ha råd med tillbehör, veterinärvård som kan innebära flera tusen där med…

#18 jag vet men som jag sa kommer mina föräldrar betala sånt och antagligen också hunden :)

Ekonomin är det inga problem med enligt dom själva :)

Jag övertygade aldrig, det var mina föräldrar som övertygade mig hehe!

Är uppväxt bland hundar & alltid varit hundkunnig.
Aktiverat & vårdat hundar sedan barnsben & tagit fullt ansvar för en lab.
Efter högstadiet började jag på ett gymnasie med hundinriktning & började träna problemhundar, vakta & vårda allt mer.
Hundar var så ofta hemma hos mig, att min mamma till slut kom med idén att jag skulle köpa mig en egen vovve.
Jag var minst sagt skeptiskt, ville inte ta hit en hund som hela (okunniga) familjen kunde påverka utan jag ville sköta allt själv.

Slutade med att vi kompromissade lite och till slut köpte jag mig en egenvalp, med kravet att jag skulle få sköta exakt allt som har med träning & uppfostran att göra - helt själv. Samt att mina ord var lag vad gällde hunden.

Du kan ju göra som jag, visa ett genuint intresse. Aktivera & vakta andras hundar & vill du dra det långt så börja på ett hundgymnasie :)

#21 Jag var minst sagt skeptiskt, ville inte ta hit en hund som hela (okunniga) familjen kunde påverka utan jag ville sköta allt själv.

Precis så känner jag! Därför jag heller väntar några år än att skaffa hund nu (med minst två år kvar hemma). Sen kanske det inte blir någon hund alls då min katt har omvandlat mig till kattperson men det är en annan femma 😃

#22 Lita på din magkänsla!
Bor man i en icke-hundvan eller kunnig familj så är det helt klart bäst att vänta några år tills den dagen då man själv påverkar hunden :)
Nu gick det ju ändå bra för mig, men trotusan att de övriga i familjen försöker rucka lite på mina regler ibland… Efter en helg med mamma har jycken glömt de flesta kommandon och gått upp några hekton 😎😃

Finns tyvärr inget hundgymnasie i närheten och var kan man ens bli om man går det? Familjen är hundkunniga, mamma har haft hund förr, pappa med men bara en kort period

#24 Många gymnasien har elevboenden.
Går man på den skolan jag går på kan man bli i princip vad man vill, haha.
Utbildningen är bred mycket mycket värdefulla kurser.
Du kan bli hästskötare, lantdjursskötare, djurvårdare, expedit i djuraffär, egenföretagare, jobba på hunddagis osv.. Mest fantasin som sätter gränser.

När du går ut gymnasiet kommer du vara färdig djurvårdare & hundinstruktör.

Jag ångrar helt ärligt att jag skaffade min hund under tiden jag bodde hemma! Jag är väldigt pedantisk vad gäller mina djur och har tjatat sönder mamma sedan jag var 9 och fick hunden om att mamma köper för dålig mat åt henne, blir sur när det händer en olycka inne(pga att ingen kommit ihåg att gå ut med henne och liknande). Nu har jag flyttat hemifrån men vill tyvärr inte ha henne hos mig på veckorna när jag är i skolan så länge, 10 timmar som längst, och även om jag vet att hon inte skulle bry sig nämnvärt så känns det bättre att hon är hos mamma och pappa där hon har sällskap hela dagarna. Trots att jag vet att hon får kass mat och liknande hemma.

Om jag kunde gå tillbaka i tiden hade jag inte skaffat hund förens om kanske ett halvår, när jag slutat gymnasiet, har körkort och jobbar. Jag hade nog också skaffat en hundras som jag vill ha och inte en som mamma och pappa valde för att den var liten och gullig..

Så TS om jag vore du skulle jag vänta med att skaffa hund, annars är risken stor att ni kommer bråka hemma om hundens uppfostran, kost, träning och liknande. Och sen när du flyttar hemifrån är det inte säkert att hunden kan följa med för om du ska plugga i uppsala är det inte säkert att du får boende där och därmed kanske behöver pendla. Jag har ca 1 mil till min skola idag och jag har då ca 2 timmars restid fram och tillbaka så det tar tid!

Hundar är fantastiska djur. Men det känns som att du har snöat in dig lite här. Du har hela livet på dig att skaffa hund. Välj för allt i världen inte utbildning för att du ska ha tid att skaffa hund direkt. Det är jättedumt! Om du kommer på att det inte är din grej kommer hunden få bära skulden till sist. Pausa inte hela ditt liv för att du måste ha hund just precis nu.

Alla i min familj tycker lika och dom skulle aldrig ge hunden dålig mat osv och vet att när jag flyttar hemifrån kommer knappt ens få ta med hunden för att dom har fäst sig så vid den. (Är så med min katt)