Ja. Hon har räddat mig om och om igen. Perioder när jag är påväg mot återfall, räcker det med att jag ser min hund i ögonen så finner jag trygghet och livskraft på nytt. Finns ingen som ger mig den förståelsen som min hund ger mig, ingen.  

❤️

Kopierar samma svar jag skrivit på ett annat forum på en liknande fråga.

En morgon satte jag på dragselet på vår tik, spände henne framför kickbiken och drog ut på en dragrunda som jag försöker göra regelbundet. Denna morgon var det kyligt ute och blött då det hade regnat men väder har aldrig stoppat oss tidgare.

Vi körde vår 1 mils runda på spåren i skogen och rent av njöt av tystnaden samt avsaknaden av civilisationen, sen var det dags att vända hem…

Samma väg hem, svänger in på en skogsstig vi kört på många gånger tidigare och min tanke blir i det ögonblicket "SHIT å helvete!"…. Kickbiken sladdar till med bakhjulet och slår en volt upp i luften samtidigt som jag flyger över styret.

Jag landar på marken med huvudet före rakt ner i en sten och dras en meter på baken. Strax därpå landar kickbiken rakt på mig med bakhjulet som en slägga mot mina knän och framhjulet samt styret rakt på ryggraden.

Trots smärta kniper jag ihop, varken gråter eller skriker…

Hunden som lyckats komma loss ser jag tvärnita långt ifrån mig, vänder sig om och springer allt vad hon har mot mig medan jag försöker kravla efter min telefon darrandes i chock och nedkylning från den kalla blöta marken.

Lyckas ringa min man och be honom komma och under väntans tid lägger sig hunden tätt intill mig och försöker hålla mig varm samt slickar mig i ansiktet och på min darrande hand.

Efter ett tag hör hunden någon komma och hon reser sig snabbt, hjälper mig upp genom att dra i mina kläder varpå jag ställer mig på kickbiken igen totalt ledlös, spänner fast henne igen och hon drar ut mig sakta sakta från skogen där husse kommer springande.

Skadorna av den olyckan blev hjärnskakning, blodigt och uppskrapat ansikte, blåmärken på stjärt, ben och armar samt svullna knän och avslitet ledband i vänster knä.

Tackar min hund för hennes agerande, en sida jag aldrig sett hos henne tidigare. Enligt läkare och sjukgymnast var hundens agerande en räddningspunkt för mig, aldrig positivt att bli nerkyld när man är skadad.

Jag har en problemhund och jag har psykiska diagnoser och när jag skaffade henne så var dealen inläggning på psyk=avliva hunden, jag har skött mej sen dess.

2 låter som hon visa att du har en ängel närmare än du anat.

 Djur har mer vingar än vad vi anar  🌺

#1 tur du har en fin hund med förstående och ögon som talar dig till rätta! #2 shit vilken läskig grej ändå att vara med om! Vilken änglar hund du har som stannade ! #3 grymt ju!! :D

Mina hundar är ständigt ett oerhört stöd i livet, både fysiskt och psykiskt.  Utan dem törs jag knappt tänka på hur det skulle ha varit. De ger så fantastiskt mycket o jag hoppas att jag också ger tillbaka till dem, vilket också känns bra att kunna göra.

är fett avundsjuka på folk med hund, livskamrat som förstår väldigt ofta.. får begrava drömmen om en vovve lite till :(

han räddar mig varje dag, jag är mycket gladare tack vare honom, och han är anledningen till att jag fortfarande tar hand om mig själv han får mig att le

Min handhund räddade mig från en älgattack genom att ställa sig framför mig när kon kom rusandes, och sedan jagade iväg henne när jag släppte kopplet. Han jagade iväg henne upp i skogen och kom sedan tillbaka och satte sig i mitt knä då jag hade blivit knuffad åt sidan av kon och sen inte kom upp pga chock. Han är inte stor men han skulle skydda mig från allt. Sedan dess är jag fruktansvärt rädd för älgar, och så fort vi möter några under promenaden hamnar Zippo emellan och håller koll, lite gulligt faktiskt 🙂❤️ Både han och tiken Alice har hjälpt mig flera gånger när jag har jobbiga dagar pga stress, eller mår dåligt psykiskt, man blir på bättre humör nästan direkt när man får vara med dem.

åh vilken tur elaka älg kor usch mördar maskiner ju tur vovven va med ju !😃

Mina hundar har hjälpt mig igenom så himla mycket, som jag tyvärr inte tänker dela med mig här då det är alldeles för privata saker:)

Men, de är oerhört speciella för mig.

ja du behöver abolut inte det ! :) Härligt att dem finns för dig !