Pudel.

Bichon Havanese, otroligt lättlärda

Sällskaparna! skulle säga Chinese Crested/Powderpuff! ^^ fast dom flesta i Grupp nio skulle väl passa, många i den gruppen har dock en massa päls och det vill ju till att man orkar med det isf ^^

Och alla ska inte Klippas, skall tilläggas

Ja nu tänker jag rekommendera min egna ras: Bichon havanais.

Detta är en väldigt anpassningsbar ras som passar många olika typer av människor, den är aktiv om man själv vill och den är soffpotatis om man själv vill. Så länge den får vara med sin familj är den nöjd skulle jag säga. Lättlärd och liten fast fortfarande rätt robust så kan den ta sig an många olika utmaningar. De är väldigt sociala och kommer också oftast bra överens med andra hundar och djur.

Pälsen kräver en del om man vill ha den fullpälsad men man kan också om man inte ska ställa ut sin hund klippa ner den, då kräver den inte alls lika mycket men behöver sig ändå ett bad då och då plus då regelbunden nedklippning.

Bichon havanais, Maltese, Lashapso (stavning?), shizu och pekinese tycker jag passar bra in =)

Tycker alla andra har rekomenderat bra raser. Men som sagt kolla grupp nio på skk.

Rätta mig gärna om jag har fel.

Men med tanke på vad du orkar och inte så skulle jag nog tipsa om en omplacering som är runt 4år, då slipper du den mest krävande perioden och hunden har mognat på sig samt lärt sig grunderna i vardagslydnad. 

Pudel är jag dock tveksam mot då det är en mer krävande ras än vad många tror, men samtidigt så om du tar en omplacering så vet man ju redan innan om hunden ifråga är aktiv och kräver mer eller om den kommer att finna ro i din vardag. 
Den som omplacerar bör ju känna sin hund och därmed kunna svara på om den är passande eller ej, handlar ju också lite om individ.
Bara för att det är en aktiv och krävande ras så innebär det ju inte att alla individer är det, dock brukar valpar/unghundar av krävande raser vara jobbigare att hålla än en mindre krävande ras.

Är det valp/unghund du är ute efter så rekommenderar jag vilket som inte en blandras, detta av den enkla anledning att man inte vet vad för typ av hund man får förren den mognat på sig ordentligt vid ca. 3års ålder.
Många vill köpa en viss typ av blandras för att de träffat en underbar individ av just den blandningen, men många tänker inte på att 50/50 ras inte innebär 50/50 mentalitet.

Whippet, eller papillon,dvärgschanuzer?

Jag har tänkt att en omplacering vore bra då jag inte tror att de kommer bli lätt med rumsrenhet och likande.  Dessutom vet jag då hur den är mentalt, så slipper få en blandras som har allt dåligt i mentalitet…   Flera av de raser ni nämnt är sådana jag kollar på. Tycker inte de gör något om den är långpällsad. Bara den står ut med trimmer så kan jag hålla efter en kortare trimm.  Har kollat lite på pug då de låter som en väldigt bra lägenhetshund, men har supersvårt för de platta ansiktet och rosslandet som kommer göra mig tokig.

En blandras behöver inte ha dålig mantalitet… jag har en blandis han är hur go och världens lättlärda hund typ … 😎

ÄR inte snausrar kända för att vara envisa?  Sambon gilalr skotsk terrier men inte den bästa rasen, corgi är en anna ras ha ntycker om.

york terrier skulle jag vilja ha…. =)

#11 Absolut inte! Alla jag träffat har varit hur goa som helst, om du söker på dvärgschanzuer, på tex google, kommer det upp många bilder, med en speciell klippning som jag själv inte tycker är så fin, så jag trimmar min ''fint'' så som jag vill ha han, :) visst visst vissa individer kanske, men då gäller det att hitta e uppfödare som avlar på rasen så som du vill att den ska vara, tex sällskap :) Lycka till!

Jag får inte någon klar uppfattning över hur mycket motionen hunden kommer att få. Skulle du kunna utveckla lite mer hur promenaderna kommer se ut? Hur ofta, hur långa kommer dom vara och så?

För mig personligen blir jag osäker om hund över huvud taget är så passande för en familj som " klarar av att gå runt huset men inte alltid längre promenader" och att "sambon kan gå några gånger i veckan". Det låter rätt så lite men det beror ju på vad du menar också. :P Även mindre hundar av det latare slaget är oerhört krävande husdjur.

#7 ända problemet med att köpa en omplacerings vovve är att man vet inte vad man får. Köper man en Valp eller iaf en unghund som ine behöver springa ut och kissa var femte minut, då kan man iaf forma hunden som man vill ha den, någolunda iaf.

Vi säger att TS hittar en omplacering av tex Bichon, då hon har hört at bichons är Lugna snälla soffpotatisar typ. Men denna hunden är en 3-4 år, då kanske familjen som hade bichonen Före TS har fått in den på ett arbetande spår så den måste vara ute en 2 - 3 timmar per dag för att spåra eller träna eller bara springa av sig.

Men bortsett från det, då kanske man kan säga att en omplacering är bättre

Jag skaffade min hund innan jag blev sjuk. Men vardagen fungerar bra för oss. Valptiden var inte speciellt jobbig, förutom rumsrenheten och att han bets väldigt mycket. Jag har ont i skov och sambon har inget jobb nu, så allt går ihop för oss. När jag har som ondast och inte kan ta mig ur sängen, så är det husses som får gå med hunden. 

Han kräver inte mycket, men vi kör hjärngympa, rallymix. promenader och han kan vara lös på många ställen, vilket är skönt för mig. Jag har en norsk lundehund, en lagom hund och man slipper en massa pälsvård.

#7 👍 Tyvärr är inte alla som omplacerar sina hundar speciellt ärliga när det kommer till hundens ev problem.

#10 Jag kan inte se att någon påstått att alla blandisar skulle ha dålig mentalitet. Läs om, läs rätt.

En snabb promenad på morgonen bara ut och kissa, runt 12 kanske en 30 min promenad och sen på eftermiddagen en snabb kisstur till.  samt en kvällstur som kommer variera men förhoppningsvis 30 min. ev mindre beroende om sambon har tenta och hur jag mår. (Är bipolär, har kornisk ångest och lite andra diagnoser som gör mig perjodvis soffliggande och alltså inte klarar av något alls.

Kan tillägga att detta inte är något vi bestämt utan jag är mer nyfiken om de kanske skulle fungera. Min tanke är att de skulle vara lite av en terapihund för mig.

http://www.pinterest.com/skogsdjur/dog/    Ska bara dela med mig av min Pinterest, samlat bilder på hundar =P

Jag har NPF-handikapp (AS). 

Det är inget fysiskt handikapp men oerhört jobbigt ändå. Vissa dagar är jag väldigt fungerande och andra dagar fungerar jag inte alls.

Själv har jag en Schäfer/golden/border collie på 9,5 år.

Och en Border collie på 7 år.

Border collien utbildas till assistenthund för mig. Jag tränar henne själv med hjälp av en mentor.

Så jag har ganska krävande raser i mina hundar. Jag tror inte att man kan säga att sjuka/handikappade/gamla enbart kan kolla in vissa raser men inte andra.

Utan det är individuellt vad som passar en.

Jag skulle nog dra ner mig ganska rejält om jag inte hade mina aktiva hundar. De dagar jag inte orkar promenera så hittar jag alternativ till aktivering:
* Cykling med dem (= behöver inte gå själv, jättebra motion ändå)
* Olika "hundspel" hemma, typ Nina Ottosons
* Kortare lydnadsträningar utanför porten
* Släppa dem på en äng eller liknande
* Låta dem hoppa upp och balansera på saker ute

Och min border collie har blivit ännu mer nöjd efter att jag börjat använda henne som hjälpmedel. Jag tror att hundar liksom vi människor behöver känna att de har en roll och är till nytta, oavsett ras.
Men på din beskrivning så låter en lite lugnare ras som någonting för dig.
Ni har funderat på corgi (?) och de jag har träffat tycker jag verkat ganska lugna och mysiga, och samtidigt är det en vallhund som kräver lite ändå (eller vilka raser gör inte det egentligen?).
De yorkshireterriers jag träffat har varit väldigt självständiga och aktiva och inte så gosiga/"soffpotatis" av sig.

Ni har även funderat på att ta en omplacering i så fall, kanske det är bra, om ni hittar en hund, att be om att få ta hunden på prov ett tag och se hur det verkar fungera innan ni bestämmer er för att ta över hunden helt. 

Har ni passat andras hundar för att testa hur det känns något?

Jag har en blandning mellan powder puff och papillon. Hon fungerar jättebra trots att vi bara går kissrundor utomhus, stimulerar henne inte mentalt heller. Hon är en enkel vovve….men hon har aldrig levt annorlunda.

Har inte passat hund, har vid 2 tidigare tillfällen haft hund (valp) första gången köpte uppfödaren tillbaka hunden efter att vi i flera veckor jobbat med hunden, han var supernervös och enda som hjälpte var att vara i en flock. Med andra ord ingen lägenhetshund. Den andra hunden köpte jag under en manisk perjod, hade honom ett tag men fick sen omplacera honom då jag inte orkade med längre.   Och jag kommer inte skaffa en hund nu, men kanske att jag framöver klarar av detta.

#18
Så det blir ungefär två promenader á 30 minuter + två snabbkiss på kanske högst 15 min. per dag ?

#11 En terrierras ni borde kolla på om ni vill ha en terrier är Australisk terrier. De är terrier light som man brukar säga. Har inget emot att haka på och springa bredvid slädhundar (har haft med mammas aussieterrier när jag varit ute och dragit) eller att snarka på soffan. De är otroligt anpassningsbara.

#23 Då låter det som en bra idé att ha hunden på prov ett tag innan ni skaffar den helt, med en bra kontakt med ägaren/säljaren, och att ni låter det gå lugnt till med gott om tid.

Finns då och då de som behöver omplacera sina hundar - men som inte har så bråttom - och kan tänka sig att låta hunden vara på prov i kanske en månad eller mer innan allting bestäms på riktigt.

Tycker att du verkar ha bra koll ändå på hur du mår och hur du inte mår iom den här tråden, som säger att du verkligen försöker tänka igenom vad som är bra och mindre bra med att skaffa hund i din situation.

Du skulle kunna skriva en lista (för dig själv) på vad en eventuell hund kommer att få, och vad den inte kommer att få när du mår bra.
- Samt en likadan lista på vad den hunden kommer att få, och vad den inte kommer att få när du har de sämre perioderna.
(Vad gäller motion, träning/aktivering osv.)
Så du får en lite större inblick i om det blir vad en hund skulle må bra av. 🙂

Tack för alla underbara tipps och förslag =) Listor älskar jag att göra så kommer nog bli några fler på den fronten.  

#24 det är en grov uppskattnign för hur de kan se ut =)

En hund oavsett ras behöver mer än en promenad runt huset. Dina förutsättningar låter inte riktigt rätt för att ha hund.

#28 det måste vara ett väldigt stort hus om det tar 30 minuter att gå runt det.

#28 Ibland känns det som att folk alltför lätt läser halvhjärtat med alltför stor överdrift på "handikapp" och "sjukdom", så fort en människa nämner sitt "handikapp" eller sin "sjukdom".

Jag förstod dragonstars huvudinlägg som att hon "vissa perioder" bara kan gå runt huset. Men att hon alltid i alla fall kan gå runt huset. Men att hon har en sambo som kan gå längre de dagar hon bara kan gå runt huset, men "inte säkert" att det går exakt alla dagar i veckan.

Att få ha passivitetsdagar någon gång i veckan är även det bra för hundar, det är viktigt att de får lära sig att det inte behöver hända något exakt varje dag.

Samt, om man är kreativ och verkligen vill, så hittar man alltid alternativ till promenader i koppel där hunden får röra på sig och även tränas mentalt utan att det behöver vara "alltför" "ansträngande" för ägaren med.

#27
Då måste jag tyvärr säga att jag tycker det låter väldigt lite även för en utpräglad sällskapsras, även om din sambo kanske kan ta den på längre promenader någon gång i veckan så tycker jag personligen att drygt 1½ h promenad totalt/dag är lite lite.

Jag har en utpräglad sällskapsras och vi är ute i snitt 5 gånger per dag minimum 30 minuter åt gången, oftast mellan 30-60 minuter per gång.

#29
Det beror väl på vad det är för hus, TS kanske tänker väl antagligen på ett flerfamiljshus och i alla fall jag bor i ett som är både väldigt brett och långt.

#31 På 30 minuter kan man lätt gå 2 kilometer utan att ens bli andfådd. Var bor du? I den kinesiska muren? 😎

Och hur många dödliga har tid att promenera 5 timmar per dag? Folk utan jobb eller folk med hushållerskor? Jag har aktiva raser och vi är inte ens ute tillsammans hälften av den och de får vad de behöver.

Men nog är i snitt 1h promenad (plus snabbkiss) per dag lite i minsta laget eller?

På 30 minuter tar jag och mina hundar oss NÄSTAN runt elljusspåret på nästan en mig, tar ungefär 35 minuter runt hela spåret, Fast det beror juj även lite på i vilket takt man går TS kanske tar sig en mil på 30 min och då är det inte för lite väl (Notera det var en grov uppskattning jag sa INTE att TS gör det Var bara ett förslag)

Vad jag menar är att jag iallafall kan gå runt huset, som är lägenhet. Och att jag kan ta längre promendaer längs skogsstigar eller kvarteret på ca 30 min.     #28 med tanke på att jag startat tråden i fråga då jag har handikapp så vet du ju inte om jag kan röra mig fritt kan mycket väl vara så att jag inte kan gå normalt och bor i ett stort lägenhetskomplex!   (nu är inte fallet så och jag menade antingen en snabbis runt huset eller en längre promenad.

#32
Det beror väl på hur snabbt man går, varför ta för givet att alla går lika snabbt som du ?

Tjae jag jobbar heltid, bor ensam och ja mina hundar får minst 30 min. promenad 5 gånger om dagen inte för att du har något med det att göra då det inte var dig jag svarade.

golden retriver/labrador retriver

Något jag tänker på är att när du väl hittat en ras som är rätt för dig. För din egen skull skulle jag rekommendera en lite mindre aktiv ras som de i rasgrupp 9. Efter det så är mitt tips att du ska vara noggrann med vilken individ du väljer. I samma hundras kan man få en soffpotatis eller ett energiknippe. Så som första hund när du inte vet hur mycket du kommer orka ge hunden i motion och mental aktivitet så försök att med hjälp av uppfödaren få en av de lugnare valparna. Så att du inte behöver känna stressen över det. 

Det bästa hade nog varit en vuxen hund om du kan hitta rätt individ. Valpar är små monster som i perioder är jätte jobbiga vad man än gör. Men som sagt tror jag att individen är det viktigaste för dig. Lycka till!

Jag ska inte skaffa hund nu, men vill endå veta vad för hund som skulle behövas…

Helt klart ingen valp utan en äldre hund, kan tänka mig att ta in en gammal hund.  I Som de ser ut nu kommer de dröja minst ett år, måste få en bättre medecinering och mer stabilitet innan jag kan börja tänka på detta seriöst = )

#39 om du vet någon speciell ras som du är intresserad av (sen när/om du ska köpa hund) kan du gå in och kolla på den rasens klubbhemsida, där brukar det stå om det finns vuxna/äldre hundar för omplacering som kanske inte längre ska gå i avel eller som inte kan bo kvar.

Tack =) ett mycket bra tipps =)

Jag måste fråga finns det någon annan som kan hjälpa till med gå långpromenad? En hund tycker jag behöver få minst en längre promenad varje dag minst varannan dag och övriga korta promenader kan man ta själv. Jag tycker du bör lösa promenadbiten innan du skaffar hund. Som ras skulle jag säga spana in hundraserna i rasgrupp 9   http://www.skk.se/hundraser/?group=9

Och skaffa dig en renrasig en blandras vet jag brukar ha fler raser än vad "säljaren/uppfödaren/ägaren" uppger att den har och kan därmed vara en mer krävande ras som slår igenom.

Jag tänkte precis som #42 att det första du borde försöka titta på är vad du är för stöd runt omkring dig som kan hjälpa dig med hunden när du mår sämre. Hur mycket vill din sambo egentligen ha hund, och varför kan han bara ta längre promenader några gånger i veckan? (Jag pluggar också och till och med innan tentor kan jag avvara en timmes promenad utan problem.) Har du föräldrar, vänner eller annat stöd runt omkring dig som kan hjälpa dig med promenader och liknande under perioder när du inte kan vara ute så mycket?

Jag tror absolut att du kan ha hund och att en hund kan vara en jättestor hjälp för personer med handikapp. Blir ni samspelta tillsammans så kanske hunden kan tränas att varna för när du tex är på väg in i en manisk period och liknande. Dock kan ju hunden också bli ett ytterligare stressmoment och öka på din ångest om du känner att den kräver för mycket och du inte kan ge den vad den behöver, därför är det jätteviktigt att du känner att du har stöd runt omkring dig. 

Om jag var du skulle jag kontakta uppfödare och vara ärlig med din problematik och fråga hur de ser på möjligheten för dig att kunna ta en omplacering. Att gå genom uppfödare/rashemsidor ger dig en ärligare chans att hitta en individ som passar dig, istället för att chansa på tex blocket och riskera att det blir helt fel för att den som omplacerar inte är ärlig.

"Jag kan klara av att gå runt huset men inte alltid jag kan gå längre promenader. Sambon kan ju ta några i veckan men inte säkert att de går alla dagar."

Med så lite motion finns det bara en hund som passar:  leksakshund.

Bara några kissrundor runt huset och i bästa fall några enstaka promenader i veckorna  är inget lämpligt liv för någon hund.  Och ni som rekommenderar t.ex  Pudel,  whippet och australisk terrier… har ni överhuvud taget  läst vad TS tänker erbjuda en hund?

 Snälla TS - var inte så självisk!   Nöj dig med katterna du redan har och skaffa ingen hund om den inte kan få vara ute och röra ordenligt på sig varje dag, året runt!

Jag har tyvvär ingen familj i närheten. Detta är ju ennu en anledning till att jag vill ha sälskap.

 Eftersom att sambon studerar är jag ensam mycket. Han kommer troligtvis kunna ta en timmas promenad en gång om dagen.. men jag vet att han kan bli super stressad och kanske inte alltid känner att han hinner sådär dagen innan tentor och liknande.  Har inte hittat så mycket info om vad som gäller assistanshundar för andra sjukdomar en rörelsehinder,synskadade och epilepsi.    För mig är det superviktigt att de jag köper hunden ifrån vet min situation, dom kanske har en vuxen hund som skulle fungera utmärkt.  Men som sagt inget som kan hända nu.

Tycker det är bättre att underdriva hur mycket tid jag kan ge än att överdriva då de alltid slutar i pankaka om jag tar på mig så mycket jag vill /tror jag klarar.

#44 om du läser fortsättnignen så ser du att svaret har utväcklats, tar illa vid av ditt inlägg. Förstår vad du syftar på och håller helt med om att en hund kräver mycket och att många av raserna rent rasmässigt inte passar men de finns ju individer. Dock har jag funderingar runt assistanshund.  En hund behöver inte bara springa, de behöver mental stimmulans vilket en assistanshund får.   

Vill en en gång klargöra kommer inte skaffa någon hund nu. Detta är bara funderingar!

#44 Det är just det vi gjort och du själv hoppat över att göra. Eller är det bara att du känner för att ta ut ditt dåliga humör på en person du inte ens känner?

45, Grannar dom brukar vara ganska okej om man tillåter sig att vara lite social och ser om någon antingen kan hjälpa dig med promenader eller kanske har en hund som behöver dagmatte. Visst man behöver inte ha hund som kräver en massa promenader jag vet om flera som verkligen anser promenader är inget måste det är tre Yorkshire terrier som anser promenader räcker med runt kvarteret sen släpas dom väl mer eller mindre mot sin vilja på långpromenader. Det är inte samma ägare inte från samma uppfödare men dom är 4 + och olika hem innan så antar att dom kanske innan var vana med bara vara på gården/trädgården. Kanske kan vara en ras med o titta på, jag har haft en här på prov och hon var ingen kvarterspromenadhund utan hon krävde betydligt med. Mycket aktiv liten tik,kanon bra på spår och trix. En sån hund skulle inte passa dig kan jag säga så det är mycket olika hur dom är även inom samma ras.

Jag har både fysiska problem (reumatisk sjukdom) och ångestproblematik och jag har en förhållandevis aktiv ras - jaktlabrador.  Det fungerar hur bra som helst och jag tänkte beskriva lite hur vi lägger upp saker och ting för att få dem att fungera:

På dagarna får hunden bara kisserundor, annars sover hon mest. Jag jobbar på universitetet och är oftast där medan min sambo pluggar så han tar mycket hemmatid. Hunden kan vid tillfällen få vara ensam en fm eller em, typ när sambon skriver tentor och jag har undervisning. På kvällstid har vi inplanerade aktiviteter som är fasta: måndagar är husse och hund på äventyr ensamma, tisdagar har vi apporteringsträning, onsdagar åker vi till skogen, torsdagar har jag lite ensamtid med hunden (typ lydnad) och fredagar brukar vi hitta på någonting roligt hela lilla familjen, typ åka och ha fredagsmys i något naturreservat eller sätter oss och dricker varm choklad på ett café med uteservering. Genom att ha fasta aktiviteter vet jag hela tiden var som kommer och det underlättar för min ångest. Samtidigt, om det är en extra svår dag, dör inte hunden av att ligga hemma och gosa med mig i soffan till en disneyfilm heller - man behöver inte ha dåligt samvete för det.  :) Är det en sådan dag räcker det ju med en koppelpromenad - min hund tycker att det är rätt spännande att kolla in området häromkring eftersom vi går här så sällan och det är ju nyttigt att öva lite fotgående också.

Nu blev det visst lite långt. Det jag ville säga med det här är att det är fullt möjligt att ha hund trots fysiska och psykiska problem och min upplevelse är att hunden gör mig till en friskare individ. Hunden får mig att komma ut och göra någonting och att inte hamna i soffläge, vilket hände mycket förut. Hunden får mig att röra mig - vilket är bra för mina leder och min smärtproblematik- och jag är en mycket gladare person efter en kväll i skogen eller en lyckad träning. Dessutom upplever jag det givande att känna att det finns någon som är beroende av mig, att mina tankar sträcker sig utanför mig själv och att jag får bry mig om någon (hehe, sorry husse). Söker du dessutom en hund med mindre energi och aktivitetsbehov än vad jag har så tror jag att det kommer gå prima. Har du, som du skriver, en sambo som avlastar dig tidvis (som jag också har när det är tufft) så tror jag du kommer uppleva att en hund hjälper dig på många sätt. Folk som säger att hunden behöver si och så långa promenader varje dag för att må bra lyssnar jag inte på för det är inte den fysiska aktiviteten som tröttar hundar, utan den psykiska. :)

Så härligt att höra om hur andras vardag ser ut =) Att de fungerar om man tänker igeno moch planerar. Ska lägga detta på minnet.  
Där vi bor har de nu flyttat ut och in så många grannar de senaste året att jag inte riktigt vet vilka som bor här. Har funderat på att kolla om det finns någno hundd som jag kan gå ut och gå med… hmmm

Coton de tulearen! :) Glada, människokära, lättlärda och dessutom fäller den ingen päls då den inte har någon underull. Jag vet många människor som har Coton även fast de är allergiska.

Jag tror en bolonka skulle passa dig :) Rena rama sällskapshundar, ett litet lyckopiller på fyra ben.

Nu måste jag bara säga nåt. Jag har ångestproblematik och fibromyalgi vilket innebär att det blir många vilodagar. Trots detta är alla mina fyra hundar harmoniska. De skäller inte för allt och inget, de pockar inte uppmärksamhet mer än då de behöver gå ut eller vill gosa, de har inte sönder saker (valpen gjorde när han bytte tänder men det är ju annan femma) och två är unga hundar och två är seniorer. Två är bcblandisar och en av dom är en rescue med många rädslor. 

Rescuehunden tränar jag 20-40 minuter 1-5 gånger i veckan - inomhus. Alla fyra får nosarbete ibland, och jag cyklar med dom på sommartiden. De är mycket lösa och rescuehunden vill helst vara ute på dagarna så han är i en inhägnad. Tänk hundgård fast staket istället för nät. Han ser inhägnaden som sin lya och hundarna får busa lösa nån timme per dag totalt. Allt i moderation. 

Mike tar över utsläpp och insläpp samt övervakning av hundar om jag har en sämre dag. Men i överlag sköter jag allt trots värk. 

Varför drar jag upp detta? Jo folk kan ha hund trots att de har någon sjukdom. Många hundar med bra passivitetsträning klarar av sämre perioder utan att klättra på väggarna såvida inte man har en hardcore brukshund. Jag tränade passivitet enormt mycket med Apache när han var stressad unghund. Han nafsade mig i vaderna och armarna för att försöka få igång mig men jag fortsatte att t.ex. måla staketet. 

Det är tungt vissa dagar, men hund kan vara exakt vad som behövs för att kämpa emot ångestsjukdomar och ta sig ur sängen när man helst bara vill dra täcket över huvudet och hoppas man tuppar av så man slipper känna nåt. Jag hade inte kunnat vara bland folk alls om det inte vore för mina hundar. Det finns så otroligt mycket man kan göra inomhus eller på hemmaplan för att ge hunden utlopp för sina behov. Passivitetsträning kan vara nog så svårt. Eller en biltur till affären. Eller godissök i gräs/snö/bark/inomhus högt och lågt. Eller tricksträning. Eller hemmahjälp. Balansträning. Koordinationsträning. Apportering. Lydnadsträning. Ordförståelse. 

Gud finns hur mycket som helst! Visst måste en hund motionera, men jag kan lätt gå en halv mil på 35 minuter MED hund. Utan tar det 20 minuter. Gjorde det ofta i Sverige när jag gick hem till mina föräldrar. Och vem säger att promenader inte är fysiskt utmanande? Kanske joggar man? Nosarbete? Tricksträning? Lydnadsträning? Passivitetsträning?

Vad man saknar i fysisk kapabilitet kan man vinna i kreativitet.

52 oja och många gånger gör hunden att man måste ta sig ur sängen. Hundar/djur är ofta läkande eller en hjälp till få mer aktivt liv trots att man är sjuk. 😉

Finns även nått som kallas "hund terapi" Det ges till vissa under speciella omständigheter såg en video med en pojke som hade varit med i en bilkrash och hade fått en hjärnskakning som gett han en utvecklingsskada eller nåt (minns inte riktigt) Denna pojken fick hund terapi (hunden var dock inte hans) men för var dag som han träffade hunden blev han friskare. vänta ska se om jag hittar videon

Hittade den, Calebs story heter den, och rekommenderar ni som inte sett den att ni ska kika på den

http://www.youtube.com/watch?v=qe87cNLQCqA

#54 Svårt att få en utvecklingsskada, lättare att få en hjärnskada.

Ja terapihundar av olika slag är värda sin vikt i guld, tyvärr ganska stora kostnader för utbildning fram till certifiering.

#55 ho var osäker på om det var utvecklings, eller hjärnskada faktiskt x-x