Överdrivet hundägarskap?
Jag har tänkt mycket på om skötseln med hundar och andra djur faktiskt kan gå till överdrift, jag tänker mycket på hur andra sköter sina hundar, vad har dom för rutiner som dom anser att deras hundar mår bra utav, alla gör olika och de borde man ju få göra så länge inte djuret lider.
Anledningen till att jag tänker på de är för att jag tänker på en person i min släkt som förblir anonym, vi är väldigt olika, innan jag skaffade hund tänkte jag "wow vilken lyxig vardag denna person har." Jag tänkte så bara för att denna person anser att hunden inte har några krav, hunden kunde få sin första promenad mellan 8-4 nångång då, och frukost likaså, sista promenaden och maten ges mellan 5-00:00, jag tyckte vad lyxigt att kunna slappa i sängen utan att behöva tänka på att hunden ska ut för den håller sig i alla fall även om en halv dag har gått, då kunde man ju göra de när man själv kände för det.
När jag fick min egen valp fick jag springa ut mitt i vintern utan jacka och skor för att hinna ut med hunden, jag sov med kläderna på så jag kunde rusa ut 5 på morgonen, annars hann jag inte, jag insåg hur svårt valpar har att hålla sig och anpassa mig efter hans behov, när han blev rumsren och kunde hålla sig max 4 timmar tyckte jag de va skönt att få sova till 9 eller 10 på morgonen, när han råkade ut för diarré och höll på att gnälla och trampa runt för att han inte kunde hålla sig, kunde jag inte tänka på nåt annat än hur obehagligt de är att behöva hålla sig när man är nödig, jag gick tillbaka till min förra rutin att gå ut 8 på morgonen och ge han frukost då enbart för att han inte ska behöva hålla sig för att han har ett behov att gå ut, han blir hungrig precis som jag på morgonen då får han frukost då också, de är detta personen i min släkt anser vara överdrivet hundägarskap, medans jag ser de som att jag ser till att min hund får sina behov uträttade så han inte mår dåligt eller känner obehag, jag har valet att ligga kvar i sängen i 8 timmar om jag vill eller sitta och spela i 8 timmar utan att gå ut med han för jag vet att han håller sig 8 timmar som max, men jag väljer att gå ut ändå på specifika tider så han inte känner obehag att behöva hålla sig, för jag tänker på hans välmående och inte på mig själv, där är vi väldigt olika denna personen och jag.
Enligt mig är inte detta överdrivet hundägarskap, de är att se till så hunden mår bra och inte känner obehag, vad tycker ni är överdrift?
Hur gör ni? Tänjer ni på tiderna? Har era hundar oregelbundna tider dom går ut och äter eller är det regelbundet?
Tycker ni som denna personen i min släkt att man kan slappa i sängen halva dagen utan att bry sig om att hunden ska ut eller äta enbart för att den kan hålla sig eller är det djurplågeri?
![[JeanetteK]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag fungerar och tänker precis som du.
Mina hundar ska inte behöva hålla sig. Är dom nödiga så går vi ut. Annars har vi rätt fasta rutiner (ut på morgonen, mitt på dagen, eftermiddagen och kvällen). Så oftast klarar han sig med dem men är han tex dålig i magen eller dylikt går vi SJÄLVKLART ut när han behöver det. Som du säger, man vet ju själv hur sjukt jobbigt det är att hålla sig när man är nödig. Varför ska då hunden behöva göra det? Enda gången han kanske får hålla sig är under natten (jag går och lägger mig tidigt för att hinna varva ner) men säger han till så går vi ut oavsett tid.
Är man inte villig att se till HUNDENS bästa ska man inte heller ha hund.
Man anpassar sig efter sin hund, men hunden anpassar sig mycket efter sin ägare också. Så jag tycker att man ska kompromissa, ok hunden kan hålla sig, men ska den behöva göra det bara för att jag som ägare inte känner för att gå ut?
Nej, man får ju tänka sig själv - är man själv nödig så kan man oftast hålla sig ett tag till, men inte gör vi människor det om vi absolut inte måste. Utan vi går på toa innan det blir akut.
Hunden har inte den möjligheten utan är beroende av att ägaren tillgodoser dessa behov, är hunden nödig så går man ut - man väntar inte några timmar till för att den kan hålla sig -.-
Så jag tycker man kan ha rutiner, tider och annat bestämt, men att man inte kan ha dessa med järnhand utan ibland får man rucka på dem.
Man måste inte ut exakt 8, men kanske mellan 7-9. Hunden måste inte ha sin mat prick 8.30 utan klarar sig troligen till 9-9.30
Men att tänka att ''vi brukar gå ut vid 8'' för att sedan vänta tills 11 för att hunden kan hålla sig tills den nästan spricker - det tycker iallafall jag är plågeri..
Sajtvärd - Djurpyssel.Ifokus Medarb. - Vinthundar, Hundar, Stickning, Pälsvård, Nakendjur & Multikulturellt Ifokus
Kolla gärna in min hemsida HÄR!
Min hund säger till när han vill gå ut, i morse var det klockan 5.45 men igår var det först vid 10 tiden han sa till. Det är olika för honom hur länge han kan hålla sig, ibland vill han ut efter 2 timmar och ibland kan han ligga och sova 4-5 timmar i sträck utan att vilja gå ut. Jag tar ut honom när jag själv känner för det, eller när han själv säger till såklart. Jag har inga regelbundna tider eller så.
Jag tycker inte det låter som en bra hundägare om han/hon ligger i sängen halva dagen och helt struntar i hundens behov. Förstår inte riktigt varför vissa skaffar sig hund.
Eftersom jag är hemma hela dagarna just nu går vi ut precis när han vill. Frukost och morgonkiss brukar vi försöka ordna vid ungefär samma tid varje dag. Han säger alltid till när han vill gå ut, tiderna varierar från dag till dag beroende på väder, hur mycket han äter osv.
Jag tycker du har ett vettigt tänkande, så tänker jag också. Det är ju hemskt att behöva hålla sig om man är kissnödig, det lär ju inte vara skönare för hunden.
Min hane säger inte till när han vill ut utan håller sig utan att klaga, då får man lära sig att läsa signalerna eller helt enkelt gå ut var 3-4e timme.
Kan man inte anpassa sig efter sin hunds behov så ska man inte ha hund, tycker jag.
[trasseltassar.weebly.com -](http://trasseltassar.weebly.com) [fridarebecka.blogg.se](http://fridarebecka.blogg.se)
Härhemma är det visserligen inte jag som sköter hunden, det är mamma, men jag svarar ändå.
Vi har inte riktigt fasta tider. Mamma jobbar delad tur (06.00-10.00 och sedan 14.00-18.00). Så promenader blir när mamma kliver upp runt sex, när hon kommer hem första gången och andra gången, samt eventuellt en gång på kvällen. Mat ges på morgon och eftermiddag/kväll. Tiderna kan dock variera med några timmar, men hunden vet ju ändå ungefär när promenaderna är och mat serveras.
Vår hund säger till om hon är nödig mellan promenaderna och då är det självklart att man går en extra gång. Jag eller mamma skulle aldrig låta henne gå kissnödig bara för att man inte orkar gå ut. Även om hon kan hålla sig en hel dag om hon vill, så är det ju inte så roligt för henne. Tycker man det är viktigare att man får spela ostört eller sova hur länge man vill än att hunden inte ska känna obehag vet jag inte riktigt om jag tycker att man ska ha hund alls. (Händer det bara någon enstaka gång är det väl en annan sak dock)
//Jessie
Har värsta sjusovaren hemma. Vardagar går vi ut cirka 7.30. Och då får jag vanligen muta honom med lite frukost först så att han överhuvudtaget ska behaga släpa sig upp. Helger sover han länge. Om han inte själv börjar visa tecken på att vilja gå ut brukar jag dra gränsen efter 10 och försöka väcka liv i honom genom att skramla med lite frukost. Jobbar jag hemifrån stiger jag själv upp tidigt och sätter mig och jobbar. Vid 9-tiden brukar en sömndrucken, rufsig liten filur tassa fram.
Vid vissa, sällsynta tillfällen vaknar han tidigt av sig själv, då betyder det oftast han är nödig och då går vi självklart ut.
Starta ny diskussion