Jag har en storpudel (snart 7 mån) och han är lite likadan så jag har faktiskt inte låtit honom bära på saker på promenaderna på ett tag. Som du beskriver ser han jättestolt ut och vill gå jättefort. När kopplet bromsar honom gör han typ volter och springer ner i diket och hoppar runt som bara den.

Om han själv plockar upp en pinne och bär är det inga problem så jag funderar på att låta honom bära något igen men bara en mycket kort bit.

Vad har du för definition av stress?

#1 Haha ja exakt så! Och det är precis likadant här - egna föremål går bra att bära på. #2 I mitt fall, och i DETTA fall är han: mindre kontaktbar, spänd, ofokuserad, visar lust att gå fortare m.m. För mig visar det tendenser till överslagsbeteenden. Slår det över kan jag bjudas på juck, hugg mot händer och armar, dragkamp i koppel m.m. Dock skulle en sådan situation uppstå först när jag ska ta paraplyet i så fall, och inte när han går. Av någon orsak är han redan uppspelt när han burit den en stund. Ju längre tid, desto värre. Jag vet med säkerthet att jag har en lättstressad hund med tendenser till överslag, och jag har lärt mig att läsa när det är på gång. Jag föregår honom varje dag på olika sätt, använder mycket vardagslydnad och vägledning, och avleder så fort jag märker minsta tendens till överslag. Det är därför jag undrar varför denna situation kan få honom stressad, och om det bör föregås (genom att sluta låta honom bära) eller om bärandet bör jobbas på. Han har blivit så otroligt mycket bättre och visar inte längre sina starka stresssymtom (kräkningar, juck, hugg m.m), så jag vill inte väcka konflikter och stress genom att låta honom bära något, bara för att jag tror att han vill det

Har lite svårt att förstå hur du menar. Har han faktiskt visat dessa överslagshandlingar när han burit saker eller är du orolig för att han kommer göra det? Min Rottis gör likadant… svansen upp.. spänst i stegen och går snabbare.. och det är ju för att hon blir så stolt. När de känner sig så otroligt duktig.. så.. precis som vi.. sträcker de på sig.. tar ordentliga steg och vill visa för alla hur duktiga de är. När jag kör bitövningar med min valp i en IPO träningsgrupp så när väl valpen varit duktig så får hon bitlädret och sedan springer jag ett varv med henne och bitlädret i hennes mun samtidigt som jag berömmer som en tok. Just för att hon ska känna sig så stolt och duktig som möjligt. Om din valp faktiskt inte slår över utan bara är otroligt stolt så låt honom vara det och kanske t.om. beröm honom lite. Då blir du också en positiv del av situationen. Skulle han däremot släppa grejen han bär på så gå vidare. Hans val att släppa så då räcker det :) Det är ju som sagt apport ras i din hund och munnen är en väldigt viktig del för dem. Hitta ett syfta för honom att använda munnen om det finns saker du inte vill att han ska göra med den. Bära ditt paraply, plånbok eller sin leksak är perfekt :) Är dragandet superjobbigt så lär honom att gå fint även med saker i munnen. Precis som du gjorde i början när han först började gå i koppel.

Håller med #4 jobba på bärandet istället. Försök i andra sammanhang med mindre eller inga störningar få in ett bra loss som du sedan kan använda även när du vill ta det han bär på. En ide jag fick nu medan ja skrev är att du kanske kan när du bytt så du får det han bär på ge tillbaka det när han blivit lugn och går lungt bredvid dig. Om han älskar att bära så blir det ju en förstärkning för lungt gående. Och att aldrig ge honom något att bära om han inte går lungt bredvid dig. Eller vad du nu vill ha för rutiner. Bara en tanke som slog mig:)

Tack för era svar!

Han har inte visat sina överslagshandlingar efter bärande, men han har blivit uppstressad och visat tendeser till det. Det startar med raska steg och en energi som trappas upp, och energin slår ut som mest när föremålet är ur munnen - oavsett om han själv släppt det eller om jag tar det.

Byteshandeln är inte heller något problem. Det är hans energi som är det. Jag har lärt mig att avleda honom när dumheterna börjar, men det främsta steget är ju som sagt att föregå honom och att inte skapa situationer som skapar stress. (Vi har haft privat instruktör eftersom han under en period attackerade under sina överslag, bokstavligt talat. Jag vet att en valp kan inte vara aggressiv, men han betedde sig så. Allt på grund av stress. Han var stressad redan när jag fick honom. Instruktören verkade uppriktigt bekymrad…)

Hur som helst. 

Hur ska jag jämföra honom. Efter att han burit, blir han som  många hundar blir när man kastar boll. Hunden tycker det är jättekul, men de klarar inte av att stressa ner.

"Tyvärr" gör jag redan som ni säger #4 och #5. Han har burit i både stadsmiljö och ute på landet. Han får enbart bära när han redan är lugn. Jag brukar absolut berömma honom när han bär, det går ju inte att låta bli när han bär så duktigt! När han släpper det självmant så är det bra, och då går vi vidare, men han är fortfarande i en annan energinivå än innan. Och när jag istället tar objektet från honom går byteshandeln smärtfritt, men han blir tokig. Det är liksom inte själva objektet han vill ha tillbaka, utan han vill bita efter händer, kampa med kopplet, hoppa efter händer o.s.v.

Ja ni hör, jag har en lite speciell grabb… Det låter som att det är viktigt att lära honom bära. Men jag är tveksam till att det… Så jag kommer nog inte låta honom bära på ett tag i alla fall.

Men har ni minsta idé om varför det överhuvudtaget utlöses sådan energi av att bära?

Har ingen ide om det men testa börja lära honom inomhus att bära där det inte finns några distrationer och bara några sekunder typ gå med honom genom ett rum byt föremålet och gå fram och tillbaka tills han är lung igen och börja om. Det kan ta tid innan han fattar vad du vill. Sen ökar du längden ham får bär föremålet sakta. När det går bra flytta till ett annat rum när det går bra i alla rum ta ett lätt ställe utomhus och ha tålamod. Kanske släng in en passivitet träningspass direkt efter för att göra det tydligt. Jobba sakta upp så han förstår vad du vill. Tror du det skulle funka att bära inomhus?