Jag har en Storpudel Dafne på 3,5 år och min familj har en liten blandras mellan cocker spaniel/powderpuff/pudel på 4 år, Messi.

För lite mer än 1 vecka sedan så skaffade jag en 8 veckors valp, en till Storpudel Nyx.

Det blev kaos i hemmet och Dafne stressade fullt ut på den lilla medans Messi bara var nyfiken.

Nu har stressen hos Dafne lagt sig och hon håller på och uppfostrar Nyx, morrar hon så lägger sig Nyx på rygg och blottar sig.

Nu till problemet: När Messi säger till Nyx (som gärna vill leka) så gör hon verkligen inte som när Dafne säger till utan hon fortsätter försöka leka och ska fram och bitas och ha sig, vilket gör Messi väldigt sur som morrar för fullt och skäller och försöker bita henne.

Han går undan från henne och har nu börjat matvägra här hemma. Lite har vi fått i honom. Han har också kaskadspytt igår och inatt spydde han igen. Han ser väldigt ledsen ut och ligger bara mest för sig själv.

Det är samma om han är med oss i familjen eller om han får vara i fred ( vi har grindar uppe så han kan få eget space och hålla resten av huset säkert från valpkiss).

Han blir väldigt lätt tjurig, en liten surgubbe är han! Och han har alltid haft dålig aptit och lätt för att spy. Men aldrig har det varit på det här viset, vi är lite oroliga för honom. Kommer han att vänja sig? Tar det bara lite längre tid?

En underlig sak är att om bara Messi och Nyx är ute och vi sätter igång dom så kan dom leka för fullt och springa och jaga och ha kul! Men efter det så blir det samma tjuriga visa igen.

Hur ska vi hantera det här?