Inte svaret på din fråga men ställ frågan till dig själv varför vill du ha en Aussie och varför vill du ha en portugis? Mät dem mot varandra och se vilken som passar dig bäst :p

Jag tycker som ovan , vad gillar du hos de olika raserna och vad vill du göra med den? Vilka egenskaper lockar ?:) En Aussie är väldigt energisk och måste få aktiveras både psykiskt och fysiskt! :)

Jag söker en hund som kan gå långa skogspromenader, tävla agility,lydnad, rallylydnad och freestyle ;) så aktivering är inga problem :) men jag har aldrig haft någon aussie och undrar lite om dom :D har såklart läst på men vill ändå höra från andra också :)

Finns aussies som är skottfasta och skottberörda. Det man bör tänka på dock är att aussien är en ras som kräver sitt för att funka i vardagen, både i miljöträning, socialisering, fysisk och mental träning. Långa skogspromenader, agility, lydnad, freestyle och rallylydnad är nog tyvärr inte "tillräckligt" i vissa fall för en aussie, och i mina ögon lämpar den sig bäst till brukssporter, såsom sök, spår m.m. och får mer glädje utav sporter där den får vara självständig och använda både kropp och knopp. Självklart funkar den i följsamma sporter också, men utav båda dom aussies jag haft/har har det varit bruks dom uppskattat mest. Aussien behöver tydliga gränser och en konsekvent, självsäker ägare, behöver mycket träning på att slappna av och ta det lugnt. Dragande i koppel är rätt vanligt har jag hört hos många, själv upplever jag att min bara drar i situationer där han blir stressad. Rasen har lätt till skall, har en del sjukdomar och mentala problem. Rätt splittrad ras, finns hundar som är lika lugna och mer berner sennen lika och dom som är nerviga, veka och på som BC's. Finns soffpotatisar och arbetsnarkomaner. Finns en viss problem med den sociala biten i vissa linjer. Många hundar är självständiga och tar egna initiativ på många bitar, mycket "kan själv". Sen på det positiva är att det är en otroligt glad ras, med mycket clownerier och personlighet. Lär sig snabbt och är oftast tuffa. Badglada brukar dom vara dessutom. Brukar ha föremålsintresse och en hel del kamplust, men inte alla har det.

Det man ska tänka på när man skaffar aussie är att sätta sig in i rasen, linjerna. De flesta uppfödare beskriver sina hundar ganska så likt men har så olika referenser så man måste nästan se till att ta reda på hur de definierar vissa saker såsom arbetslust, driv osv. Jag har träffat många hundar som beskrivits likadant (jättehög arbetskapacitet, arbetsmoral, rejäl motor, mycket hund) och skiljt sig åt som natt och dag. Det skiljer mycket på olika individer inom rasen. Man ska också tänka på att vara ärlig mot sig själv när man letar aussie, så att man inte skaffar mer hund än man egentligen vill ha. Det är sedan viktigt att man tittar på den hund man får hem och inte springer runt med en massa förutfattade meningar om hur Den Ska Vara enligt Någon Annan. Att jag beskriver mina hundar och vad de behöver, och hur jag aktiverar samt uppfostrar dem, betyder inte att du får en hund som behöver precis samma sak eller blir likadan. Jag kan bli lite stressad när det ska framhävas att de måste göra dittan och dattan för att må bra mentalt och fysiskt, vara trevliga (vilket de blir när man balanserar dem korrekt). Det enda jag tycker att man kan säga att de MÅSTE få är en korrekt uppfostran och tydliga riktlinjer. Vänlig, förtroendeingivande, men tydlig och konsekvent uppfostran. Sedan behöver de absolut aktiveras men jag tycker inte att man ska sitta och säga "du måste göra det här". Det är sååå viktigt att se till sin individ. Sen kan man ha lite riktlinjer i bakhuvudet. Om jag skulle skaffa en aussie och vill köra agility så skulle jag exempelvis välja en mindre stressig, och mentalt mer utmanande, aktivitet att balansera upp det med. Och får jag en individ som inte funkar med säg, agility + spår, så får jag vara beredd att hitta något SOM FUNKAR. Sedan finns det hundar som jag skulle vilja kalla långsamma, eller stoiska, de kan man köra enbart agility med men det går kanske inte riktigt lika fort och man får jobba lite mer själv… ;) Kortfattat: Livet med en balanserad, väluppfostrad aussie är fantastiskt. Livet med motsatsen är vidrigt. Jag har haft tre aussies, den äldsta är sex år och bor hos mina svärföräldrar. De andra två är far och dotter. Ingen av dem är en kopia av de andra, de hade nästan kunnat vara olika raser. Det är en ras som spretar, så det gäller, tycker jag, att man försöker träffa föräldrar och gärna annan nära släkt till den kull man tänkt ta valp ur.