Jag hade det likadant innan jag skaffade min valp, tänkte lika som du, kände lika som du, fick ångest och tänkte på "vad tusan har jag gett mig in på nu" men efter jag fick stöd av familj och grannar som tror på mig, kände jag mig mer självsäker, jag trodde jag var den enda att känna så, men de var jag inte, jag prata med andra som känt likadant, du är inte ensam i att känna på de viset, de finns hjälp att få överallt, kurser, vänner, familj, här på iFokus. :)

åhh, så skönt att höra! jag känne ibland att jag blir så himla nedslagen av tankarna, att om jag känner så kanske jag inte ska ha en valp. då går jag igenom allt i huvudet en gång till och inser att jag ju har en plan, men så kommer tankarna igen och man känner isg som en idiot. normalt sett är jag en människa med inställningen att allt löser sig om man bara vill, men när det kommer till djur kan jag verkligen älta och älta. vi har hundvana båda två, och ar verkligen planerat det här i så många år och alltid väntat för att något inte funkar. nu funkar allt, men så kommer alla tankar. kan vara allt ifrån att jag är en stor egoist när det finns många bättre hundägare i det här landet (som kan lägga all sin tid på hunden, inte jobbar och lämnar på dagis även om det vi valt är jättefint, som inte bor i lägenhet och annat som egentligen är helt ovesäntligt), till att bilen ska paja och hur ska vi då kunna ta oss till dagis eller veterinären. jag har ju redan två katter som är dom mest harmoniska, glada finaste och mest älskade katterna på jorden, och både jag och min sambo älskar djur och har läntat efter den här valpen så länge. ändå är man så himla rädd emellanåt att något ska gå snett… tack snälla för ditt inlägg #1 :)

Tror de flesta hundägare känner så inför en ny valp. Jag känner också så emellanåt och det gjorde jag även med min nuvarande hund också. Du verkar ha en bra plan och även en reservplan ifall den första inte skulle fungera så jag tycker verkligen inte du ska tveka så mycket. Tycker det låter hur bra som helst! :)

Jag kände också precis att likadant, speciellt tänkte jag att det finns många bättre hundägare än mig. Har insett att jag aldrig kommer bli bäst ^^ Jag kommer aldrig kunna ge mina hundar "det perfekta hundlivet". Vet att det låter konstigt, men för mig var det en lättnad att inse det. Även om jag inte är den perfekta hundägaren 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan så vågar jag påstå att mina hundar lever väldigt bra liv. Även när andra saker i mitt liv kräver delar av min tid och energi som hundarna brukar få så har de det ändå rätt hyfsat. 

Så skit i att du inte är perfekt, det är ingen. Du kommer göra massa fel och det kommer bli en vettig hund av valpen ändå. Kan ni ge hunden ett bra liv duger det alldeles utmärkt. :)

tack snälla ni för era erfarenheter!! så skönt att inte bara jag kännt på det här viset! man får väl helt enkelt bara ha blicken stadigt frammåt och hoppas att alla "tänk om" rinner av så gott det går. tack snälla för att ni tar er tiden att svara och lugna mig lite :)

Tycker att det låter som du kommer bli en seriös och toppen hundägare! :D

#6, Håller helt med!