Jag har en 6 månaders Sheltie som är lugn och lätt att ha och göra med. Ibland brukar vi vara hundvakt åt en 6 månaders bedlington och det är rena rama kaoset, man försöker ha dom separerade och få dom lugna men det är inte det lättaste.. Promenad med dom själv är bara att glömma, då måste min sambo vara med. Vi har iallafall sagt att vi aldrig, aldrig, aldrig kommer ha två unghundar/valpar samtidigt 😉 Men sen är det väl olika för alla, vissa fungerar det kanske jättebra för 🙂

Fråga uppfödaren om du kan ha hon/han i typ en vecka så kan hundarna lära känna varan o om det funkar kan hon/han stanna.

Du kan alltid testa om det funkar men risken är att det blir lite kaos om dom tex ska busa massor.

Sen ska du nog fundera på lite olika lösningar på hur du ska göra när tiken löper. Antar att du inte kommer kastrera hanen direkt om du väljer att göra det? Att ha lite olika lösningar kan vara bra ifall en av lösningarna inte fungerar. Att lämna bort en av hundarna när tiken är i höglöp kan tex vara en bra lösning.

Att gå olika kurser med dom en och en och träna enskillt med dom låter väldigt klokt. Jag tycker det är viktigt att hundar lär sig att inte bara vara med sin kompis hela tiden. Och såklart tycker jag det är viktigt att hundarna får egentid :)

Jag har två Amstaff-tikar en på strax över året o en på 4månader. Skaffade valpen då vår första precis fyllt ett år, första två veckorna var det totalt kaos, dom bara busade o härjade hejvilt. Men nu när de fått bo in sig med varandra går det hur bra som helst, dom älskar varandra o ligger gärna o myser med varandra, så länge de båda är väl aktiverade/rastade så är det numera lugna gatan inomhus, och att gå med de båda i koppel är inget problem. I början var det inte lätt alls men nu går de hur fint som helst båda två, de liksom "tävlar" om vem som går finast, berömmer man den ena börjar den andra direkt gå superfint:) så för oss har det än så länge inte varit några problem även om vi var lite oroliga i början då många var emot att vi skulle ha två valpar/unghundar samtidigt o just tikar o av denna ras. Men det har gått bra o de är nu oskiljaktiga:) är inte så duktig på att uttrycka mig i skrift men detta är min erfarenhet såhär långt:)

Jag har två lancashire heeler tikar i åldrarna 2 och 3 år - det skiljer 11 månader mellan dom.

Jag kan säga direkt att även om mina två har mycket roligt tillsammans och dom oftast trivs väldigt bra ihop (viss tikmuttrighet kan förekomma, men inget allvarligt) - så kommer jag inte ha så tätt mellan två hundar igen. Det har varit jobbigt och är fortfarande jobbigt då dom lätt drar igång varandra om det är något (kattmöte - den ena hatar katter och drar då igång den som egentligen gillar katter) och vid vissa andra tillfällen. Heelern är en aktiv ras och jag kan bara vara tacksam att mina två är så olika varandra, då den ena kräver väldigt mycket mental aktivering för att inte hitta på dumheter.

Så allting beror på hur mycket ork man har 🙂 Bäst är ju om man kan träna en hel del separat med hundarna, vilket jag gjorde en del första året - men numera är nästan alltid båda med samtidigt då min kropp inte klarar dubbla "promenader". Dock vill min ena mest strosa, undersöka och småbusa, så hon får göra det när jag tränar med ynglingen. Men det är galet ibland med två mycket reaktiva hundar i ung ålder - man övar upp sin egen kvickhet kan jag säga😃

Du kanske kan fråga om du kan ha tiken på prov och se hur det går, funkar det inte så är det bara att lämna tillbaka henne till uppfödaren igen 🙂

Beror främst på vilken tidigare hunderfarenhet ni har. Själv skulle jag inte sätta mig i den sitsen.

Att utgå från att den ena hunden skall kunna kastreras är ingen bra förutsättning för att skaffa sig två hundar av olika kön.

Är 5mån mellan mina och det kan vara lite kaos för den ena drar igång den andra och vise versa. Men känner man att man hinner med båda och klarar av att hantera båda och klarar lite stök och bök så kör på det. Mina har så roligt ihop.

Vet inte hur man citerar så svarar i ett inlägg. Är medveten om att de flesta avråder, men vi räknar med mer än dubbelt mycket jobb än att ta en till hund i en annan ålder… Absolut skulle vi ta på prov först, problem är att hunden bor i Sverige och vi i Finland, men om prövotid inte går beslutar vi oss nog för att inte ta hunden då, för allas bästa… Det kan ju gå bra men om det går riktigt dåligt och man skulle hamna att ta till omplacering är det väldigt ledsamt för hunden att behöva byta hem igen, hellre då att den får resa tillbaka till ett bekant ställe… Skrev om ev kastrering för att avleda från frågor kring att ha tik och hane tillsammas, det då det nog är något vi löser, vi har flera alternativ. Fortsätt gärna att berätta erfarenheter! Vi förstår att det blir stökigt sålänge de är unga men så länge det håller sig till det och de inte river huset så. Aktiva skulle de båda få vara, på olika sätt, förutom jakten som de nog båda såklart skulle få.

Beror på hundarna, min hane var väldigt lugn och lätt som valp så hade lätt kunnat skaffa en till hund tidigt :)

Tänk noga igenom, klara ni av att aktivera 2 unghundar? har ni tid och energi till det? kan ni anpassa ert liv/vardag om det uppstår problem som kräver det, tex rasta hundarna 1 och 1 under en tid?

Och ta tiken på prov innan så ni vet att ni kommer klara av det :)
Annars låter det bra som ni säger, träna dem 1 och 1, och kastrera en, personligen skulle jag kastrat tiken då dem har risk för livmoderinflammation, men vill man ev avla på henne senare i livet eller vill ha den möjligheten så låter det som att kastrera hanen är en bra idee då det är ett väldigt litet ingrepp :)

Jag skulle inte sätta mig i den sitsen. Unghundar kräver mycket jobb. Och det blir ju dubbelt upp med två. Tänk igenom noga om du har tid och ork.

Hanen vi har är relativt lugn, busar och leker utomhus och så men vilar bara inne. Han har varit väldigt enkel att ha att göras med hittills! Innan honom hade vi en annan weimaraner tik som var allt annat än enkel, allt ifrågasattes :) de är så olika som individer. Vi är absolut redo att motionera dem en och en, räknar nästan med det. Jag har precis lagt av med mitt hästliv så jag har all min fritid att satsa på hundarna så länge de vill vara aktiva, och det vill denna ras! Även om kag får vänta med riktig motion ännu ett halvt år… Det är nog hanen som kastreras isådanafall, dels för ev valpar (är som sagt såld på denna linje), och dels för att det är så stort ingrepp att kastrera tik. Har nu frågat om möjlighet för prövotid trots landsgränsen så hoppashoppas.

#12 ja känner du att du har koll på det så kör på, bara du vet ju var som passar för er :)

Ni är två som har hundarna? Då tycker jag ni ska köra om ni vill, om ni känner att ni har tiden och tålamodet - för som det skrivits i tråden lär det vara kaos.

Jag hade två jämnåriga hundar från 6 mån till 1 år ålder (ena min egen, andra en hund jag passar) och det var ingen walk in the park direkt, iaf inte när de var valpar fortfarande. Gode gud vad de härjade och speciellt promenader kunde vara ett helvete.

Men nu har jag en ettårig tik och en valp. Jag väntade så länge jag orkade på valpen :) Två valpar är jobbigare att ha än två unghundar. Ni är två, ni vet vad ni ger er in på, gör som ni känner för :)

Ja vi är två, jag och min man :)

#15 Eftersom detta är något ni vill o ni dessutom är två så tror jag absolut ni klarar det, även om det kan vara lite av en berg-och-dal bana i början, men som någon annan skrev är det bara ni som vet vad som passar er o vad ni klarar av, men jag tycker det låter som det skulle gå bra:) som sagt med våra är det så att så länge de båda fått den aktivering dom behöver så är det rätt lugnt här hemma, har precis varit ute på en kvällsrunda o låtit dom springa av sig o nu ligger dom så fint i bädden o myser med varandra:)

Funkar hundarna ihop och du/ni har tid och ork och är medvetna om jobbet med två bråkiga/busiga/spökrädda unghundar som behöver sin individuella tid så skulle det funka

Vi har två hundar med 9 mån mellan, en tik och en hane. Har alltid gått jättebra, även vid löp. Ingen är kastrerad. Dock kompletterade dom varandra väldigt bra vid ung ålder, tiken var rädd/osäker men nyfiken, hanen var orädd och lugn. Nu är dom 11 år ;)

Härligt det låter #16 och #18, vi ska se hur det blir :) tack för alla svar!

Allting är lättare om man är två som delar hundintresse. Jag bor ju själv, så jag får ta hand om mina huliganer själv 😃