Hade ingen hundvakt på förhand, det har jag heller inte nu. Löser sådana situationer som de kommer.

Jag har familjen och så har jag en viss person här på iFokus som är mer eller mindre valpsjuk i Flynn som flera ggr erbjudit sig att vara hundvakt om han blir för jobbig *hosthostfridahosthost* Annars? Njae, har inte så mycket kontakter eller hundintresserade vänner heh

#2 *hosthostförlåtförattjagärvalpsjukdåhosthost* (Det blev ett väldigt långt host 😃)

Jag har killen, min mamma + sambo och mina systrar, alla har varit ställt upp som hundvakt vid något tillfälle.

Egentligen ingen alls och har inte behövt hundvakt på flera år. Min dotter ställer upp om det krisar, men har egentligen fullt upp numera med två barn och bor flera mil från mig. Skulle något hända, har jag dock en person som skulle hjälpa - men förhoppningsvis ska jag inte behöva hundvakt dom närmaste åren heller 🙂

Vi hade massor som ville ställa upp men typ bara mina föräldrar som gör det. Min svärmor är livrädd för honom även om jag hoppas det blir bättre. Min sambos syster vill mest läsa honom saker jag inte vill och som kan ge problem. Men sambons ena bror går också bra. Visst har jag flera sen kan passa honom men vissa (många) anser jag olämpliga. Har några akut vakter också men då är det bara någon timme och jätte akut som sista alternativ. Men kort sagt har jag ca 3vakter, mina föräldrar och svåger. Och sedan akut akut vakter. Men det funkar bra för det mesta. Speciellt nu när ensamträningen går bra. Kommit upp i 3timmar. Tror han klara 4 ocksåmmen jag tycker inte det känns bra än :)

Till Lillan är det inte så många att välja på som kan passa henne.
Men svärmor bor i närheten med hundgård så hon kan vara där. Roxy däremot är inga beskymmer, många nog i släkten som skulle vilja passa henne tror jag ;)

Vi har vänner och familj som erbjöd sig att passa både när vi hade Alice själv och sen när vi fick tillskottet Kaila, och dom som har erbjudit sig har också ställt upp :-) Man vet aldrig vad som händer , och för oss är det en trygghet att veta att det finns människor runt omkring oss som mer än gärna tar hand om våra tjejer om det mot förmodan skulle vara något :-)

Hade ingen på förhand men vet att dem flesta ställer upp, mamma är alltid första val, men har även fler syskon, släktingar och ett par kompisar :)

Jag och min sambo flyttade ifrån familj och vänner, och det var när vi flyttat till Uppsala som vi skaffade valp. Så nej, vi har inte nån att lämna över honom till. Lite jobbigt har det varit i början eftersom man inte ens kan åka och handla tillsammans, eller äta ute nån gång. Nu är han strax fem månader så snart ska vi unna oss ett restaurangbesök, när han kan börja vara lite ensam hemma 😃

Har kompisar jag kan fråga i absolut nödfall, men helst vill jag att han är hos mina föräldrar lr min syster. De är hundvana, men framförallt är han van att vara där. Ingen av mina vänner erbjöd sig innan, men jag visste att familjen skulle hjälpa till.

Mina föräldrar, som är i 60 års åldern, min bror med familj, som alla bor i närheten, min egen familj och hundflickor, så vi känner oss väldigt nöjda. Min man jobbar hemifrån och jag deltid.

Jag har skaffat två äldre damer som är hundvakt vid behov. Båda har haft egna pudlar och erbjöd sig vara dagmatte/hundvakt då dom är sån ålder vill dom inte skaffa egen hund men saknar en liten promenad kompis. Vi jobbar olika tider och behöver sällan be om hundvakt det är mer att hundvakten ringer o frågar om dom kan komma ;)

Både mina föräldrar och sambons föräldrar ville ställa upp som hundvakt. Sen har vi min syster och hennes kille som allt mer ställer upp. Sen har vi kompisar som har samma ras som också varit hundvakt när det krisat :) Tror även en av grannarna här skulle ställa upp om det verkligen var kris!

Jag har ett par syskon med familj som brukar ställa upp. Dock brukar våra hundar vara kvar i huset så kommer de hit och rastar, en gång har det hänt att min bror sovit i huset också. De har ingen möjlighet att ha hundarna hemma hos sig, och eftersom de inte bor så långt borta (syrran bor 2-3 gårdar ifrån och brorsan 3 km bort), så är det en bra lösning för oss. Vi ställer också upp som hundvakt åt brorsans två hundar när det behövs.

Jag behöver (behövde) sällan hundvakt till Zuki. Och är det så att jag ska iväg ett par timmar över dagen så är oftast min mamma hemma så får hon vara med henne, annars själv.

Annars finns det många som älskar Zuki och gä'rna skulle passat henne! Min pojkvän skulle också ställt upp om det skulle varit så. Nu bor han rätt långt bort, men han hade ändå inte haft några problem att ha henne hemma hos sig.

Jag har tur som har både pappa, moster, lillasyster och granne som kan ställa upp om det behövs. Men det är inte alltid lätt att hitta hundvakt ändå, speciellt om man har en lite större hund. Småhundar är lättare att hitta hundvakt åt, och speciellt ensamhundar. Är stor skillnad på att passa tre stora hundar och tre små hundar tex.

Det som underlättar är om hundvakten har hund själv, för då kan man vakta hund åt varandra. Sen planerar en hundägare annorlunda än den som inte har hund, har mer vana på promenader och hantering av situationer osv.

Min förra hund letade jag upp två hundvakter om nåt skulle ske. 
Till nuvarande så sköter vi sånt själv, dvs han följer med överallt och dit han inte kan så stannar vi hellre hemma (eller en av oss)

min kompis passar vår Golden ibland. och pappas kompis brukar passa han också. har vi ingen hundvakt just då vi ska bort har han pappas föräldrar att bo hos. men det är det sista alternativet vi väljer. farmor och farfar är ju gamla och Rocky är stark och tuff, så de kan ju inte passa honom för länge eller för ofta, de är lite rädda med att han ska dra omkull dom på promenader och han ska ju ofta upp och 'krama'(hoppa) folk när han är glad. dock brukar han förstå att inte hoppa på äldre människor eller mindre barn.

pudeln bor hos mamma men vi reser inte bort speciellt ofta. en gång om året är max som vi brukar resa bort.

Min mamma är förste hundpassare då det gäller en övernattning eller så om vi är bortbjudna och han inte kan följa med. Sen är det inte alls ofta det behövs hundvakt men har många vänner med hund eller hundkunniga. Så kanske 4-5 vänner + min mamma. Fast ingen sådär utan framförhållning.. Om det gäller flera nätter/en vecka är det min moster som gäller.

Min svärmor tar gärna honom, men där är vi igen med olämpliga hundvakter.. Funkar inte med uppfostringssyn eller hennes hundar så där lämnas han helst aldrig ;)

Min familj (bestående av mamma, pappa och storebror) passar och går ut med min hund om det behövs.

Annars har jag andra släktingar som gärna passar också! Nu låter vi inte t.ex. min farmor och farfar passa henne då hon är stor och flängig och förmodligen skulle dratt omkull de äldre men skulle det krisa så skulle det absolut gå med lite hjälper. Annars har jag en kusinfamilj som älskar henne och ibland frågar om dom får ha henne en helg helt spontant, vilket betyder mycket för mig att dom gillar henne så mycket, så dom litar jag fullt ut på!

Har också några kompisar jag skulle kunna tänka mig att lämna till om det skulle vara :)

Har inte hund ännu, hoppas på att köpa nästa år. Men eftersom jag planerar så har jag även frågat folk i min närhet som skulle kunna passa om man behöver passning nån gång. Har två hundvana kompisar varav en skulle kunna passa en längre tid (ifall man ska på semester eller liknande). Sen har jag familj och pojkvän. Pojkvännen kan även ställa upp ifall jag skulle bli sängliggande. Men är lite "min" så sköter helst allt själv, haha.

Hur många hundvakter vi har? Inte en enda. Vi är 2 vuxna i hushållet som hjälps åt när det behövs.

Vi har helst med oss hunden när vi ger oss iväg men om det behövs så ställer våra föräldrar mer än gärna upp. Alla fyra har katter och är obotliga djurälskare.

Mor min kan till och med ringa och kräva att jag kommer med hunden så hon får ge sig ut på långpromenad.