Dofter stannar längre och märks tydligare i snö så doftupplevelsen blir helt enkelt mer intensiv när det är snö ute. Nu vet jag inte var ni bor och hur lång vinter ni har men jag gissar att det är barmark mer än vad det är snö, så hon aldrig riktigt hinner vänja sig eller "få nog" av de mäktiga dofterna. Du får nog börja om träningen från början när det gäller snö så hon inser att samma regler gäller trots att dofterna har tiodubblats.

#1 Stämmer har endast snö i 1-4 månader om året.

Hur sjutton lär man om henne då?

Jag hade nog bytt till sele om hon tuppar av på promenaderna! Antar att det är för att hon inte får luft?

Låter som ett väldigt jobbigt problem du! 😕

Det jag skulle göra i din situation är att först och främst skaffa någon slags antidrag sele, eller VGW sele, för att kunna minska hundens styrka (om ni nu inte redan använder en sån). Vad jag förstår ska en del sånna selar få hunden att vända sig när den drar bl.a. Det blir som en snabblösning för problemet med hundvakten. Sen beroende på hur stort du tycker att problemet är och hur mycket tid du vill lägga ner för att få bort det, så är det bara att börja koppelträna igen. Belöna mycket när hunden går fint.

Vid vilt måste du även försöka avdramatisera händelsen, eller visa att du är roligare eller något. Skvallerträning kanske? Problemet är att om ert problem är väldigt stort så är jag osäker på om någon sådan metod kommer att fungera. Om din hund har någon absolut favvoleksak eller superdupergott godis så kan du använda det och avleda hunden med när den ser vilt. Men om din vovve ratar allt för det vilda blir det svårt.

Vad gör du när din hund slänger sig i kopplet och låter som ett döende djur? Jag tror att det är viktigt att du får ner din hunds stressnivå, och inte låter den bete sig så. Kanske sätta den ner istället?

Lycka till, jag hoppas att ni får bukt med problemet!

#3 Hon tappar inte andan utan eftersom hon slänger med huvudet så blir hon yr/snurrig. Hon blir aldrig medvetslös men groggy. #4 Skäms över att säga det men har haltigrimma på henne. Mest för att orka hålla henne när hon ser vilt. Men också för att fysiskt hindra henne från att spåra. Jag är rädd för att om skvallerträningen inte inträffar precis rätt så kan det bli ännu värre? Bollar är ju lite av en favorit, godis är väl inte sådär jätteintressant. Har inte provat muta henne vid dem tillfällena. Får mest panik över hennes beteende och försöker få henne tyst (hugger tag i halsbandet och försöker få henne att sitta still/lyssna på mig). Saken är väl också den att hon inte är så väluppfostrad. Hon får göra lite son hon vill. Kan blodspår släcka lite av hennes viltintresse? Eller gör det bara saken värre?

VGWsele på promenader och broddar på skorna, sedan tar du och och kör viltspår med hunden för att visa att det inte är något speciellt.

#6 Viltspår, är det då man använder sig av rådjursklöv/skånk?

#7 Klöv och blod, gå en kurs i det vetja! :)

Håller med i att spåra kan vara ytterst hjälpsamt då hunden får utlopp för detta beteende under kontrollerade former. 

Att aktivera hunden mer inomhus kan göra utomhuspromenaderna lite lättare med då hunden är trött redan från början. Och såklart massvis med kontaktövningar. Ta med kött eller mjukost på tub om du måste. :)

Du bör inte ha halti på en hund som kastar och slänger sig. Varje ryck ger ett 90 graders ryck i nacken som kan ge whiplashskador på nacken = konstant smärta.