Vi hade en pahlené vilket är samma sak som papillon fast med hängade öron samt kanske lite större :)

Han var pigg och ville gå på promenad hela tiden oavsett väder!
Mycket intelligent och kvick i huvudet så det var inte bara tricks han lärde sig utan en del bus också ;) Mycket snäll mot andra djur och skulle aldrig skada en kanin eller liknande :) Lite skällig mot andra hundar var han men efter lite träning så var det borta :)
Han älskade människor och var mycket social.

tyckte inte att hans päls var jobbig men man får ju räkna med att borsta lite varje vecka och se till att ta tovorna i tid samt duscha när det lätt blir lera i pälsen under våren/hösten :)

Tycker att papillion eller pahlené skulle passa dig bra om du söker en hund som är mycket social, aktiv och behöver arbeta med kropp och hjärna.

Men som sagt så är ju det olika från individ till individ så det viktigaste är ju att du och hunden klickar ;)

Lycka till med ditt val :)

Glömde en grej.

Han var inte särskillt matglad utan var kräsen och det är oftast små hundar som är så.. Så när det gäller träning kanske man får använda sig utav beröm eller en leksak :)

Utifrån vad du skriver tycker jag att du ska satsa på pappis. Båda raserna skulle säkert kunna fungera utmärkt men eftersom du gillar utseendet på pappisen mer och de är ganska likvärdiga i övrigt - sportiga, aktiva, lättlärda, "stora" sällskapshundar i små förpackningar - så kan du ju lika gärna ta den du tycker är finast.

Båda raserna lider ju dock av vissa rädsloproblem, sheltie mer än pappis vad jag har förstått. Där gäller det nog bara att vara grymt noga i sitt uppfödarval och prioritera en kennel som avlar på mentalt stabila hundar. Och att social- och miljöträna hunden, förstås!

Har aldrig träffat en rädd eller osäker sheltie, enbart reserverade.
De papillons jag träffat har varit ettriga & rätt så skygga.
Men alla har olika erfarenheter, och så länge nu är noga med uppfödare så är allt med säkerhet lugnt!

Gillar du papillons utseende mer så go for it!
Kan inte så mycket om dessa småhundar men har hört härifrån att de ska vara intelligenta & aktiva. Har nog själv bara mött för dåliga exemplar av rasen.

Är dock lite partisk då jag älskar shelties & vallhundar överhuvudtaget, lättlärda, lyhörda & många om att vara till lags :)

#4 Vi har olika erfarenheter där! Har nästan bara träffat rädda och osäkra shelties, och stabila pappisar. Tänk som det kan bli! :) Allt handlar ju som sagt om vilka linjer som avlas på och hur hunden sedan uppfostras.

(Sedan gillar jag inte pappisar ändå, av andra mer personliga orsaker, men det har ju ingenting med TS rasval att göra!)

Förutom dessa tre raser(som förövrigt har rädslor såsom människoskygga, skälliga och väldigt ettriga((Gillar dom ändå))) så tänker jag att en Welsh Corgi Cardigan kanske vore något?
Trots den långa ryggen så är rasen oerhört smidig och fräck, väldigt trevlig ras som hänger på det mesta. Väldigt robust ras med mycket fart och samarbetsvilja, vilket lämpar sig för agility och liknande, men ändå självständig vilket gör det lättare för självständigare sporter såsom sök, spår m.f. En ras som gärna jobbar men är ingen arbetsnarkoman. Mysig ras.

Av de 3 raser du nämn tror jag Pudeln passar bäst, om corgin inte vore intressant. Pälsvård är inget problem, bara raka ner helt var/varannan månad, inte så svårt som det låter.

Jag skulle nog säga papillon men finns risk att jag kan vara lite partisk ;) 

Men jag har haft precis samma fundering som dig (pappis,sheltie eller pudel) och det vart en papillon! Dels för att dom shelties jag träffat var otroligt nerviga och rädd för det mesta och pudels päls lockade mig inte alls då.  Jag ångrar inte mitt val alls för fem öre! Min pappis ÄLSKAR att träna och gör allt för en knäckebrödsbit (eller kanske en skiva gurka?) och kampar som en galning med alla olika leksaker, hon är alltså superlätt att belöna. Dock är rasen i regel ganska skällig men om du är medveten om detta när du tar hem valpen så är det lätt att få bukt med det. 

 Lycka till!

Bifogar en longeringsbild på min skönhet ;)

Sheltien kan ju vara reserverad/ibland rädd. Dock har jag mest stött på väldigt sociala och glada ena. Min lilla kille är tillbakadragen, han älskar hundar men är lite försiktig med människor. Han är ju bara fyra månader ännu så mycket kan ju ändras och han har gjort mycket framsteg sen jag fick hem honom. Rasen är iaf väldigt intelligent, alert, lättlärd och samarbetsvillig!

Min kusin äger en papillon och hon är inte alls social, varken mot hundar eller människor. Men jag har inte träffat så många andra pappisar så jag kan inte uttala mig mer om det 🙂

Lycka till!

Haha. Verkar som om det mest handlar om att välja rätt uppfödare och att träna när det gäller rädslor. :P

Spännande med Welsh Corgi Cardigan, har inte funderat på dem alls! Utseendet lockar inte riktigt, MEN jag är en förnuftig människan och kan lära mig gilla olika typer av utseenden bara jag vill ;)

Jag tror inte jag ska bestämma mig än. Kanske få besöka kennlar utav flera raser för att verkligen få en klar bild. Jag har många krav, men inser ju att man inte kan få allt, så får ju prioritera. Får jag en hund med rätt temperament för mig, så kan jag stå ut med lite skall och pälsborstning :) Bortsning kan jag till och med tycka är lite mysigt.

Men pappis och Sheltie står högst upp på listan. ;)

Va tror ni om kooikern och labben?

#9 labben tänkte jag först lite på när jag läste trådstarten MEN vill du inte att hunden ska ha någon jakt i sig så är de nog inte dina raser :)

#10 Oh.. Gillar verkligen labbens mentalitet. Gillar att det är en större hund och robustare. Men det är ju jakten då förstås. Fäller mycket ska de också göra. Inser att det är svårt att sitta så här vid datorn och välja, får besöka olika kennlar helt enkelt!

Har ju faktiskt funderat på whippet en gång, när jag säger ingen jakt så vill jag inte att de ska vara så benägna att smita som vinthundar eller drar så hemskt som beaglar. Är labben på den nivån? Om jag ska ha en labbe så ska det vara jaktlinje. Gillar deras utseende mer och är skeptisk i allmänhet mot utställningslinjer, även om det säkert finns bra hundar även där.

Labbar är apporterande hundar, inte jakthundar. Självklart kan de sticka på vilt- men det kan alla hundar. Jaktlabbar har troligtvis högre chans att dra på vilt än kanske en corgi eller sheltie, men den behöver inte göra det.