Med mina förra hundar gjorde jag misstaget att passivitetsträna genom att ge godis vid lugn i tid och otid. Jag försökte shejpa in passiviteten kan man säga.
Så gick jag en utbildningshelg för Kenth Svartberg som pratade om den typen av träning och som diskuterade att hundarna ju aldrig hamnar i rätt sinnesstämning då dom faktiskt hela tiden är passiva - med förväntning.

Med mallen har jag helt enkelt bara suttit rakt upp och ner. Tränat in koppling mellan händerna och ett kommando och passiviteten så att han förstår när han skall vara lugn.
Har han inte velat vara lugn har jag hållit honom i valpgrepp eller satt honom mellan benen och gjort "ryggsäcken" tills han blivit helt lugn. Alternativt ignorerat all aktivitet tills han blir helt lugn. Istället för att belöna passiviteten så berömmer jag den lugnt. Jag har lärt honom att passiviteten är ett måste för att sedan få hamna i aktivitet. Lärt honom att inse att passiviteten är skön och att Han skall vilja vara där, inte hamna där för att få godis och sedan ligga på förväntan.

Har fungerat bra. Min malle har väldigt bra av/på knapp med tanke på vilken ras han är.