njae inget speciellt egentligen. jag ser till att rasta hundarna ordentligt innan det börjar smälla och sedan får de ligga med varsitt gotteben och mumsa.

jag jobbar nyårsnatten men husse är hemma med dem.

# okej, är det första nyåret för dem eller har de varit med om de tidigare? :)

blandrasen är 7 år så han har vart med förr och kunde inte bry sig mindre. för mallen däremot blir det hans första nyår hos oss, förra nyår var han bara 4 veckor gammal.

jag tror och hoppas att han kommer ta det bra, han är ganska obrydd av smällar och höga bullriga ljud/platser annars =)

det är bra att du har förberett dina hundar innan om du misstänker att de kan bli brydda!

Okej, skönt med en läromästare då till mallen! :) 

Ja, mammas borderterrier är väldigt skotträdd, han bodde tidigare hos en psykopat så det är väl kanske inte så jättekonstigt, men han blir tillåme rädd då man blandar en kortlek så det är egentligen mest för hans skull som jag tränar, valparna är så framåt å kaxiga båda två så jag tror inte att det ska vara något problem där. Men alltid bra att träna ändå!

Vi har tränat vår unghund med en skiva med raketer som vi laddat ner och den låter verkligen som om det var på riktigt!.  Än sålänge har han inte brytt sig alls, vilket var vad vi väntade oss. Men kändes ändå bättre att vara på den säkra sidan bara för att inte skapa en onödig rädsla. Så det ska nog inte bli några problem. 

Han är 6 månader idag så det blir hans första nyår :)

Jag vet inte ens om jag har hund under nyår men jag ska gå omkring med en fullsmackad godispåse och ladda upp med tuggben om allt går som jag vill. Ska köra "skvallerträning" på höga ljud, dvs slänga till hunden en näve godis vid varje smäll.

Jag gör ingenting särskilt förutom att jag icke lämnar hunden hemma under dagen och kvällen. Antingen kommer hon följa med mig på middag och fest, eller så är hon hos min mamma som bor i skogen. Men vi gör i övrigt ingenting annorlunda för hunden.

Jag har också en valp som ska uppleva sitt första nyår, så jag har ingen aning hur det går. Vi har varit ett par gånger vid skjutbanan och tränat lite lekfullt, och då visade hon inga som helst reaktioner. Svansen viftade och hon tyckte det var roligt att få godis. Däremot kan hon reagera på andra plötsliga ljud, som t.ex. om vi går förbi gatuarbetare som använder högljudda maskiner. Eftersom det var ett tag sedan vi var vid skjutbanan så tänkte jag att vi ska dit nu i helgen igen och se hur det går.

Förra hunden reagerade inte alls på raketerna. Hon låg och sov lugnt.

För oss är nyår precis som vilken dag i veckan som helst, bortsett från att vi på två ben äter lite godare. Varken Allvar eller Lollo är skott/smällberörda, så de sover sig i regel igenom 12-slaget.

#9 - Så skönt! :)

Min nuvarande hund är inte brydd det minsta om skott/smällare så där behöver jag inte oroa mig. Men min förra hund var extremt rädd för raketer och smällare så där var varje Valborg och nyår en plåga. Det vart inte bättre av att jag skulle rasta honom ordentligt tidigt på kvällen innan folk började skjuta raketer, under promenaden var det två ungdomar som kastade en smällare på min hund som smällde just bakom honom. Hela kvällen/natten hade jag en hund som skrek, kissade på sig, skakade och kräktes av rädsla.

Min hund bryr sig inte om raketerna, kanske någon enstaka som hörs väldigt men oftast inte.

Våran familjehund däremot.., ja han är så himla rädd! Ifall han har någon vanlig smäll en vanlig dag (ingen raket utan bara något som smäller till) så springer han genast iväg med svansen mellan benen och börjar skaka som bara den med tungan ute och rätt så okontaktbar. Så nä, nyår för den lille killen är inget vidare!

Nu i år har vi fått tabletter ifrån våran veterinär som ska påbörjas den 30e och sedan trappas upp, eller inte, beroende på hur han reagerar. Får hoppas att detta hjälper lilleman!

Vi har alltid förberett våra hundar inför oförutsedda smällar. Oavsett om köpt en hund i januari eller en tidig vår, så glömde vi aldrig "Bosse" som var en livrädd omplaceringshund och hans panik när det började smälla.

Vi fick honom att bli lugnare och han blev så småningom en kille som tänkte; "Aha, ramlade jorden omkull, äsch jag nosar vidare." Men skotträdslan försvann aldrig helt.

Därför lärde vi de hundar som kom efter "Bosse" att sakta men säkert att finna sig i olika ljud. Höga som låga.

Det fungerade jättebra och Pitbullen/Dalmatinern och labben Amos stog gladeligen på balkongen och firade in nyåret med oss.

Nu måste jag få visa ett kort på "Bosse", som har varit borta i många år.

Så gammal och grå. Men en hund som var så otroligt speciell och alltid kommer att ha en stor plats i mitt hjärta.

TS På vårt Djursjukhus har dom en speciell tidbokning dit man kan komma och få en undersökning av sin hund för utskrivning av receptbelagda läkemedel. Dom har öppet dygnet runt och beredskap för hundar och katter som kommer in på grund av skott och raketer. Flera dog förra året innan dom hann in till veterinär. Fruktansvärt skrämmande.

Ha inte dina valpar tillsammans med den skotträdda hunden för då blir även dom påverkade.

Vet inte var du bor. Men bor du i närheten så kontakta www.jourkliniken i Kumla för mer info. Info finns säkert på alla djursjukhus.

#14 - Fy va hemskt att de dog av rädsla?? 

Nä, det ska han inte få vara, dock nu när vi tränar på låg nivå så har min valp som absolut inte är rädd ett inflytande på Fido som är skotträdd. Först smög Fido iväg men då sänkte jag ljudet ytterligare så det knappt hördes sen började Lukas å Fido busa med bollen och då sakta så kunde jag höja ljudet mer och mer och båda två ägnade sig bara åt bollen. 

Jag bor i Umeåtrakten :)

#15 - det var en hund i Norrköping som dog av en typ hjärtattack för några år sedan på nyårsafton. Han blev så vettskrämd att han segnade ner och dog, så det kan hända ja.

Jag har förmånen att ha hundar som inte är rädda för vare sig bomber eller fyrverkerier, men trots det är jag försiktig på nyår. Här är rena krigszoonen hela nyårsperioden, så man får tänka sig för lite. Känner dock flertalet skotträdda hundar och dom har ett helvete här varje år.

Min daghund mår riktigt dåligt vid nyår. Hon är extremt skotträdd. Här om veckan hade de en militärövning i skogarna här omkring och det dundrade på ordentligt. Hon spenderade hela dagen med att ligga i mitt knä, vilket hon aldrig gör, flämtandes och darrandes. 

Men de har varit hos veterinären och fått lugnande så förhoppningsvis kommer det bli lite bättre i år. Tyvärr så brukar folk börja skjuta raketer här runt 7-8 på kvällen och håller på lite sporadiskt fram till 1-2 på natten. Så det är inte lätt veta när det börjar låta.

min hund är livrädd för fyrverkier pga när vi bodde i sthlm så kom två ungdomar och sköt en smällare precis där jag och hugo gick så han blev livrädd och alltid varit det efter den händelsen. Han är med min varje år. Förra året var vi hemma här och hade gäster, ingen av dom smällde och när det satte igång satte jag på musik och gav hugo godis, det gick bra bara man inte är ute.

Iår skall vi nog åka till skogen bara jag,hugo och husse:) och katterna!:)

Jag fick tipset att inte ge hunden någon mat under dagen. Då behöver den inte rastas. Ofta så är det ljuset dom reagerar över. Dra ner över fönstren och stäng av tv,n vid 12 slaget.

Jag har inte tänkt mej för. Jag har stängt för hundarna och satt på radion högt för att dom ska slippa höra alla smällare från stan. Men jag har aldrig haft tanken på att det smäller i radion också. Mina hundar är inte skotträdda. Men den gamla tiken är åskrädd och reagerar starkt på ljuset.

Det är ju svårt att undvika dessa eländiga raketer och smällare. Den skjuts ju flera dagar både innan och efter nyår.

Ett annat tips jag fick är att om man nu är piskad att gå ut med hunden, så ska man ha på ett stryphalsband. Hunden kan få sån panik om det smäller att den kryper ur halsbandet.

Förra nyår var det massor av hundar som i panik rusade hemifrån. Jag vet inte hur många annonser det var om bortsprungna hundar som jag "delade" på Facebook.

#19 Personligen har jag sele, med tanke på skaderisken med stryp. Men det är jag det :) Mina är helt obrydda om man inte börja "fråga" om de är rädda och noja. Då blir den ena lite rädd så lägger han sig i sängen eller under sängen. Bor uppe på ett berg och tror ej att de kommer låta något speciellt. Vi har inga smällare i närheten iallafall. Med gott ben, roliga leksaker, godis och lugn miljö inomhus brukar det gå hur bra som helst! Peppar, peppar… Den lilla var rädd för smällar och åksjuk men sedan han blev tre år är allt väck!

#19 Personligen har jag sele, med tanke på skaderisken med stryp. Men det är jag det :) Mina är helt obrydda om man inte börja "fråga" om de är rädda och noja. Då blir den ena lite rädd så lägger han sig i sängen eller under sängen. Bor uppe på ett berg och tror ej att de kommer låta något speciellt. Vi har inga smällare i närheten iallafall. Med gott ben, roliga leksaker, godis och lugn miljö inomhus brukar det gå hur bra som helst! Peppar, peppar… Den lilla var rädd för smällar och åksjuk men sedan han blev tre år är allt väck!

Eftersom vår hund är en jakthund har vi tränat "pang-pang-ljud" sedan han var valp. Han blir helt tokig när raketerna smäller, då vill han ut och jaga! 😛

Som tips för kommande år kan ni åka till en skjutbana och träna lite där på plötsliga höga ljud 🙂

"22 - fast skjutbana/skott och raketer är inte samma sak. Så det är inte säkert att en skottfast hund klarar nyår med allt vad det innebär.

Nästan alla hundar jag ägt, har varit både skottfasta och orädda för raketer och smällare - men jag har ägt en hund som inte hade några som helst problem med vare sig pistol- eller gevärsskott och kunde både sova och leka på skjutbaneområdet här. Hon hade heller inga problem med smällare, men var däremot totalt vettskrämd för det tjutande ljudet från raketer och vägrade gå ut på flera veckor under nyår 😕

#21 Nu menade jag bara stryp under rastning då fyrverkerierna är som svårast. Om man är piskad att rasta hunden då vill säga. Bara en säkerhets åtgärd eftersom många hundar kan få panik och krypa ur det mesta den har på sej. Som sagt, bara en tillfällig säkerhet.

Och skott och raketer är som #23 skriver helt olika. Jag har 14 jakthundar här och 13 bryr sej inte ett dugg. Men den 14,de är åskrädd och reagerar på ljuset och visslandet.

Vi har ju tre hundar, och en av dem kan bli riktigt rädd, en är berörd, och den andra är både lugn och har dålig hörsel.
Men man har ju vetat om sedan ett år tillbaka att det kommer ett nyår, så detta har jag gjort för att underlätta så mycket som möjligt för hundarna:

1. Sedan tre veckor tillbaka har jag varit ute rejäla rundor, långrundan varje dag har varit minst 2,5 timme lång, upp till 4 timmar. Då har vi både gått i snabbt tempo, varierat rundorna så vi gått på nya marker/områden, gått i tuff terräng.

2. Gjort hundarna extra mentalt trötta genom att under långpromenaderna variera med mycket balans på stenar/träd och på bänkar, få söka godis uppe i trädstammar, under saker, ut på grenar, få leta upp köttben ute, få söka upp små godisbitar i högt gräs/vass/ljung.

Dessa två saker har gjort att hundarna under de här tre veckorna har varit så tillfredställda trötta och fysiskt/mentalt utmattade att när nyår började närma sig har de en generell trötthetsgrad och harmoni i kroppen att de inte går på tårna och överreagerar så som de kanske hade gjort med vanlig motion och vardagsaktivering.

Dagen innan nyårsafton var vi ute sammanlagt 5 timmar i skogen, och på förmiddagen på nyårsafton var vi ute 3 timmar då i dagsljus i naturreservat där ingen smällde av några raketer, och då gjorde vi extra mycket nosövningar som gör en hund mentalt trött när de får använda alla sinnen.
Vi rastade hundarna kl 19, då bara en kort runda för att kissa, sen var de inomhus med oss till strax efter 01 då det var rätt lugnt utanför huset.

Visst lider jag med fyrverkerirädda djur, jag har ju sådana hundar själv, men det känns som om det är mitt ansvar gentemot mina egna hundar att i god tid se till att förbereda dem på nyåret.

Att ondgöra sig över att det skjuts kommer man ju ingenstans med eftersom det faktiskt finns enkla lösningar som bara tar tid och energi och lite engagemang. Det finns gott om områden utanför alla städer i skog och mark, på åkrar, dit man kan ta sig både kollektivt och med bil så man kan och hinner rasta sina hundar rejält. Det är ju i tätort och i bostadskvarter det skjuts som mest och även flera dagar innan nyår.

Även den mest skottberörda hund förbättras enormt om den sedan flera veckor är jäkligt trött.

Den där historien om tjejen som hade en femårig hund som dog av skräck är en helt påhittad historia, tråden inne på forumet i fokus togs snabbt bort eftersom användaren är ett sk ”troll” som hittat på saker för att hen tycker det är roligt att få folks reaktioner. Påhittet innan var en historia om kattungar som begravdes levande. Det är ingenting som är sant. Den fick spridning på nätet i dagarna.

Jag tycker också att fyrverkerier ska begränsas till specifika tider, och att allmänheten ska bli bättre på att hålla dem. Men samtidigt tycker jag det blir för stort fokus på fyrverkeriförbud istället för att uppmana och informera folk om att de bör hålla sig till tolvslaget. Ifall man i sitt trapphus, på ica, på sin anslagstavla, på sin arbetsplats, spred informationen om varför det är viktigt att hålla sig till tolvslaget tror jag det skulle få bättre genomslagskraft.

Vi åkte inte ut till landet för det är så ljudisolerat där vi bor så jag kunde stå och filma mitt ute i värsta kärnvapenkriget men ljudet nådde inte in, se slutet på filmen, hundarna står och tigger tårta av husse i köket. 

Men våra hundar riskerade aldrig att springa bort, slita sig, bli rädda, att över huvudtaget behöva bli berörda över tolvslaget, för det såg jag till för tre veckor sedan att de skulle slippa att bli… Vi tog ut dem små rastningsturer under kvällen, och långrastningen skedde i område utan skott. Egentligen är det här väldigt enkelt att undgå om man är lite klok för sin hunds skull. Flertalet hundar har sprungit bort på tolvslaget. Vad hade hunden ute att göra då? Tycker det är ett hundägareproblem, och det är tragiskt. 

Vart man än bor så finns det alltid platser man kan åka eller samåka till där det fortfarande är lugnt och stilla.