Vår Golden hane gjorde PRECIS sådär så som du beskriver. Han var jätte jobbig fram till ca 3 års åldern. Jag ver inte varför han gjorde det eller hur vi fick bukt med det men jag tror att det slutade i samma veva som vi började apportera och söka ca en gång i veckan men jag vet inte om han slutade pga det… Hoppas du löser problemet!

#1 skönt att veta att jag inte är ensam ! Vi tränar oftast ett pass lydnad och kontakt per dag, ibland varannan. Söka har vi gjort några gånger men det är inget han tycker är superkul… håller även på att "klicka in" att han ska ta apportbocken i munnen.. Men han är ju inte direkt snabbtänkt :P Och jo, det hoppas jag med… Sliter av mig håret snart…..

#2 Det låter då inte som om han är underaktiverad, så det beror nog inte på det. Hur gammal är han? C:

Låter som ett helt normalt beteende hos en aktiv hund. Ditt problem är att du inte har ett tillräckligt starkt kommando att bryta med, som t.ex. sitt, och att du vägrar avleda.

Jag tror nog tvärt emot #3 att han kan vara understimulerad. Har du provat att träna mer bruks med honom? Lägg spår eller något så att han får jobba med nosen och bli trött på ett helt annat sätt än vad han blir med lite lydnadsträning. Tänk på vilken ras du har och att det är en brukshund som oftast gärna jobbar med nosen :) Får han nog med motion? Eller är han kanske uttråkad på promenaderna så att du skulle kunna prova ge honom en liten uppgift att jobba med istället för att hoppa på dig?

Här är fler med "problem". Kanske hittar du likheter. Kanske kan du ha nytta av andras erfarenheter.

http://hundar.ifokus.se/discussions/4e73293a88f4725175021403-erfarenhet-av-adhd-pa-hund?participating-1

min hund är aldrig så lugn och fin som efter ett spårpass så det kanske kan vara något?

Läs på mer om avledning och försök hitta ett sätt att göra det på som du gillar.

Mig hjälpte det mycket när vi fått in sittkommandot så djupt att jag i princip alltid kunde få henne att lyssna på det (godis eller inte, upphetsad eller inte), en hund är lättare att kontrollera/lugna när den sitter än när den hoppar.

Lycka till!

Det jag kommer att tänka på är följande:

• Hur är din kontakt med din hund? Har ni tränat mycket kontaktövningar, KRÄVER du av han att han ska göra det du säger? Jag menar.. har ni tränat mycket ögonkontakt vid olika tillfällen (så som vid matutdelning, innan han får gå in, innan han får göra nåt över huvudtaget?)
  Att träna mycket kontakt med sin hund tror jag gör mycket nytta. Att lära hunden att ta ögonkontakt vid vissa tillfällen. Min hund måste t.ex sitta ned på sin kudde och invänta ''varsågod'' och ge mig ögonkontakt innan hon får äta sin mat, innan hon får gå in på vissa ställen måste ögonkontakt ges osv. Detta tror jag gör stor nytta i olika vardagssammanhang också! Att ha bra kontakt med sin hund helt enkelt. Inte bara ögonkontakt utan annars också..

• Kontakt alltså.. kräver du av din hund att han ska utföra vissa saker för att han ska få belöning? Envisare än sin hund är ett bra motto. KRÄV att han ska sitta innan han får belöning, han får inte fuska. KRÄV att han ska sluta hoppa för att få godis osv osv.
  Att ge han godis när han står på alla fyra efter att ha hoppat på dig är INTE att belöna fel beteende utan tvärtom. Så fort han gör det du vill att han ska göra så ska du belöna. Om det så är att han ena minuten hoppar på dig för att en sekund senare stå på marken så BELÖNA fort som tusan. Och KRÄV det av han. Var bestämd och be han sitta och BELÖNA fort. Med tiden inser han att han får belöning om han slutar med sitt beteende. Alltså tränar ni på er kontakt sinsemellan.

• Aktivering. Ja, det säger sig självt. Mycket hjärngympa, bruks och motion. Varför inte ta med frukosten ut på morgonpromenaden och sprida ut den i skogen och låta han söka upp det hela? Perfekt ju! 

Om man har bra kontakt med sin hund och man är rak på sak med regler och belöningar samt aktiveringar psykisk som fysiskt så får man en lugn och sansad hund.
För att få bra kontakt gäller det att träna med sin hund. Träna trix, kommandon, leka med sin hund och ge kärlek, bara rak på sak med regler utan att böja sig nånsin. Det är vad jag tror på i alla fall :) Ha en rak-på-sak-livsstil med sin hund helt enkelt.

Om jag hade varit du (och jag har varit i din sits, det är inte ett ovanligt beteende) så hade jag tänkt om helt. Nej, man vill inte belöna… Men att stoppa in massa godis i munnen på hunden när den drar igång får den på andra tankar i en sekund, och sedan ge ett riktigt starkt brytande kommando, typ "sitt". Avleda - by any means necessary, och sedan nytt kommando - belöna när det följs, ge frikommando och fortsätta gå raskt framåt väldigt bestämt.

Jag gjorde så i alla fall. Alltså även om du inte tror på avledning, men så jobbigt som du har det nu så kanske det är värt ett försök iaf? :)

just det något som också hjälpt mig en del: säg hundens namn då och då, när den reagerar på det belöna med godis eller lek. Då blir namnet ett "bryt och kom hit - komando"  som kan användas när hunden börjar med annat.

skulle också rekomendera att du tittar upp ordentligt på brukshundsklubben om det finns någon kurs där du eventuellt skulle ha råd med, jag hade jättenytta av bara två lektioner. :)

Spårträning är jättebra! Min hund håller också på lite som din. Höll på innan sommaren, och har börjat lite nu igen. Har spårat med henne hela sommaren och nu när jag slutat (då barmarken försvann här) har hon börjat med överslag igen. Misstänker att det hänger ihop. Har kört mest personspår och dom är ju väldigt lätta att lägga ut och min hund älskar det!

Köp något som luktar starkt och gott och vifta med det framför hundens nos, nosen leder en hund väldigt mycket och det kan funka och då han är nere på backen så kan du berömma… Värt att testa i alla fall

Korrigera felbeteenden behöver man ibland. Men tänk på att berömma allt som din hund gör rätt också. Gör du inte det så "tvingar" du honom att felsöka på egen hand vilket är orättvist (i synnerhet om det inte går så bra och hunden gör dumhet/fel på fel). Ta med dig hans godaste godis och roligaste leksak och beröm järnet när han gör det du vill. Korrigera snabbt om han gör fel och i samma sekund som han gör i närheten av rätt (eller helrätt 😉 så belönar du. Era promenader just nu låter inte så roliga för dig och då har han förmodligen inte så värst kul heller..

Använd klicker och lär hunden hur man går korrekt i kopplet.

Jag hade tagit tag i skinnet runt halsen när det börjar gå för långt och hunden inte slutar hoppa på en, och inte släppa förrän hunden lugnat ner sig. Då kan hunden åtminstone ha alla fyra tassar på marken 🤔

De gånger det hände för egen del med schäfer/dobbemixen var det bara att trycka in en tuggknut av lite storlek i truten på honom. Sen träna vid andra tillfällen när han inte var så uppe i gasen att hjärnan försvann tills brytkommando verkligen satt som Karlssons klister. Kört samma taktik med åbäket som finns här hemma nu, och det har funkat lika bra där.

5# Understimulerad är han verkligen inte, uppfödaren avlar på hundar som inte har så mycket "motor" så att säga, och jag tränar ett lydnadspass i princip varje dag med honom, samt kontakt övningar på promenader samt mental träning när vi är hemma. Jag behöver egentligen inte träna så mycket med honom (sa uppfödaren). Utan att jag snarare behöver ett "avbryts ljud" till honom, då jag "tjatat sönder Nej".

Uppskattar alla svar, men det ni har skrivit har jag faktiskt redan provat, annars hade jag inte varit så desperat efter hjälp. Han går SUPERFINT i koppel annars. Har studerat honom både idag och igår för att se vad det är som "triggar" honom att göra så. Det är när jag ber honom backa, så att säga. När han går framför mig, så stannar jag upp och säger "aa-aa(nej) backa !" och han skuttar tillbaka och blir exalterad, samt när en hund går förbi så sätter jag honom ner för att han ska få "titta men inte röra", när hunden har passerat så blir han exalterad och börjar genast hoppa. Har pratat med uppfödaren och min vän som har hans äldre halvbror, vi 3 ska träna på tisdag så dom båda får kika hur han beter sig. Igår när jag var ute så ställde jag mig på kopplet. Vilket funkade helt okej..i typ..2 minuter. Sentestade jag att stå helt still och "lät" han hoppa sen sa jag "Aros, SITT!" och han satte sig faktiskt, fick upprepa detta många gånger innan han gav upp (och då var vi redan hemma vid porten). Jag och hon som har Aros halvbror ska gå promenad med våra hundar idag också, och träna såklart. Hon har ju iof redan sett hur han beter sig, i fredags. Hon fick även testa att hantera honom och hon är ändå hundvan, och sa "Shit…Jag skulle tappat tålamodet för länge sen!" så det är inte så att jag överdriver. Vi får se vad uppfödaren säger, hon har många bra tips och är klok (och envis), hon säger till DIREKT när hon tycker att man gör fel. Det ska bli väldigt intressant. Uppfödaren sa även att det låter som jag snarare behöver träna passivitet med honom, så att han får en "av och på knapp" och inte är igång hela tiden.

"Uppfödaren sa även att det låter som jag snarare behöver träna passivitet med honom, så att han får en "av och på knapp" och inte är igång hela tiden. "

Finns ju överstimulans med så passivitet låter som en bra ide. :)

Du har ju fått jättemånga bra svar. Jag tycker faktiskt att det snarare låter som understimulans.. Din uppfödare kan faktiskt inte veta vad du har för hund, eller säga till sig vad din hund behöver. Även om hon avlar på hundar med lite motor (något som en schäfer absolut inte bör avlas som?!) , så är alla hundar individer. Det är inte så enkelt att valparna blir precis som föräldrarna. Du måste se din hund som en egen individ som har egna behov.

Hade schäfer själv, för honom räckte det inte med att trötta ut mentalt. Jag vet inte hur mycket du tröttar ut din hund genom motion, men min hade ett behov av att jogga ca 4-5 km minst varannan dag, vissa gånger mer. Oftast cyklade jag med honom, för det tyckte han var kul. Hade han inte fått sin motion så skulle han inte heller vara så lätt att ha och göra med. Utöver detta var vi och gick i skogen, vi tränade även lydnad och tricks för skojs skull 🙂

#19 Fast det vet hon mycket väl, köpte han vid 4 månader, samt så träffar jag henne ganska ofta. detta är något som han har börjat med nyligen. Så hon vet hur han är. Dessutom så är han "soffpotatisen" i kullen. Det är Vit schäfer, ingen "vanlig" schäfer så att säga. Dom har mindre motor. Självklart är alla hundar individer ! Och jag tycker att jag lägger all min tid på han, för det gör jag.

#20 ptja, jag måste motionera honom varje dag, det måste väl alla hundar. Vad jag har märkt blir han mer trött av ett lydnads pass än motion, men självklart får han den motion han behöver också !

Igår var jag ute med *s*(Som har Aros halvbror) och hennes ena hund Maija. Det gick faktiskt bättre än förväntat, han brydde sig inte så mycket om Maija mer än att han ville fram och hälsa/busa med henne. Men iallafall, så gick vi i lugn takt. Vi gjorde som så att jag gick säg 20 meter, så stannade jag lade honom ner, hon gick i en u-sväng om oss och passerade. Där fick Aros ligga en stund, sen fortsatte vi att gå, när hon stannade och la sin hund ner så gick vi om osv. Så höll vi på, samt övade kontakt och passivitet. Jag la Aros ner medans vi stod och snacka, vilket gick helt ok ! Förutom att han var lite gnällig och rastlös. Han hoppade på mig och bet i kopplet ganska mycket, men varje gång så bad jag honom att sätta sig ned. När han gjorde det så gav jag honom en godis och berömde och vi fortsatte gå när han hade lugnat ner sig. Även om vi gick kanske..15 meter innan han började igen, så satte jag honom ner. en promenad som tar ungefär 40 minuter att gå tog över en timme. Det var riktigt roligt faktiskt. Idag har mina leder tagit ordentligt med stryk (efter allt hoppande igår) så tur att jag har denna dagen att vila innan vi kör nästa pass imorgon 🙂 Måste tillägga att han var extra hoppig igår för att *S* + hund var med (Han älskar *S* och blir helt tokig när han ser henne. Och att inte få hälsa på henne på över en timme var ju sååå frustrerande, haha)

Det låter ju som ett bra framsteg 🙂 Övning ger färdighet, det löser sig nog till slut med några kilo tålamod 😉

#22 Ja jag blev faktiskt förvånad själv, att det gick så "bra" ändå ! Hade förväntat mig värre… Så jag är ganska stolt över Aros och mig själv. Får börja om med honom, från valpstadiet, så får vi helt enkelt arbeta oss upp. Med hjälp från människor, och looaaads of tålamod som du sa haha. 😉

#23 Det blir nog bra med tiden, lycka till! 🙂

Men bara en allän fråga, inget illa m enat. 

om du har så dåliga leder. varför skaffade du en så stark, stor och egenviljad hund för?

#24 tack :)

#25 För att jag ville ha en hund som kräver mer, och då bryr jag mig inte om mig själv så mycket. Jag tänker inte på att jag har ont när jag arbetar med honom, utan smärtan kommer efteråt. Det är som man glömmer av allt när man ger hela sin själ till hunden. Och det för mig, är mitt liv.

Så här  skulle ja gjort.

Lägg en godisbit på golvet.Ha på koppel.( Inomhus)

Precis när hunden är på väg mot godbiten säger du nej å hindrar honom från att ta godbiten. Vänta en stund o säg vasegogod o han får ta den, 

Upprepa tills han stannar på nej av sig själv.

Ta en leksak o håll i den o gör samma sak,( inomhus) 

Upprepa nästa dag.

3 dagen när ni skall gå ut tar du samma leksak, men göm den i fickan när han inte ser. När ni kommer ut tar du fram den så han ser den då kommer han hoppa mot den, o du säger nej. han får inte ta den. Visa demostrativt att nu vill jag inte leka han hoppar igen nej han får inte ta den.

 Gå gå ca hundra meter. Säg varsegod o han får leksaken så leker ni en stund helt kravlöst. Sen tar du leksaken lägg den i fickan o ni går hem försöker han ta den så är de nej igen o igen Du visar då att du bestämmer när leken börja o slutat. 

För detta hoppandet är försök till att få i gång dig på bus.

Skriv gärna o fråga om något inte funkar,

Sen är som några skrev nos arbete bra. Person spår är lätt att lägga o att leta upp saker är bra,

Nu är jag lite kritisk. Men om man ber hunden sitta lär han sig sitt han får belöning för sitt inte för att han slutar hoppa. Sen kan han fortsätta hoppa för då har han suttit o lytt

#28 en hund kan inte både sitta och hoppa samtidigt. Bryter den sitt-kommandot ska den sättas igen, och det påverkar inte hoppandet. Hunden går ganska säkert in i social kamp, som många hundar av brukstyp i sina yngre år, och då behövs ett bryt-kommando. Att vara fysisk med en hund som har gott om social kamp kommer göra att hunden går igång ännu mer.

Ja har en schäfer så ja vet. Har oxå haft en foder hund från försvaret o de var hyper ja lovar går inte att jämföra med en vanlig bruks schäfer  kunde såra långa spår vid 5 mån sen var ute o busade en timma när vi kom hem sov hon en halv timme sen kom o stuttsade typ hallå vad ska vi göra nu. Ett både huvud stimulans o fysiskt 5 6 tim. Annars rev hon lägenheten. Hon är bevaknings hund nu. Jobba de kunde hon.

 Den kan inte hoppa o sitta samtidig, Så sitt avbryter. Men de är inget bryt kommando. De betyder sätt dig ner. Men nej betyder " de får du inte" eller sluta med de där typ. Hunden kan inte gå o sitta samtidigt  att lära in ett nej blir mycket tydligare för hund. 

Ts ja kan trösta dig med att en hyper aktiv är de svåraste  du kan ha. Så jag tror inte. Så ja tror inte de gick snett.

Att lära in nej är mycket andvänd bart på en sådan hund bir som en broms.

Mötte uppfödaren plus *s* idag. Jag har "träningsförbud" i två veckor på allt annat än att jag ska lära honom att sluta bita i kopplet. Samt kontaktövningar och öva på brytljudet. Hon förklarade tydligt och bra och det kändes ganska bra faktiskt.

När han biter i kopplet skulle jag inte säga någonting, utan ta tag i halsbandet och trycka lite "uppåt" eller "hålla" eller vad man ska säga… Så hunden sätter sig ner självmant utan kommando, när han gör det blir det "godis-fest" massor med belöning. Samt så sa hon att jag kunde vänta ut honom. Hon tog han och visade själv..Tror vi stod där i 15 minuter innan han faktiskt gav sig och slutade, så fick han massor av belöning igen. Dessa två metoder kunde jag variera mellan, beroende på hur mycket tålamod jag har just den dagen (svackar väldigt i humöret)..

Vad gäller brytljudet så skulle jag lägga en godis på marken, när han är påväg fram, går jag baklänges och säger brytljudet och belönar när han kommer tillbaka. (Jag ska vara mycket roligare, och godiset som JAG har i handen ska vara myyyycket godare att få än det som ligger på marken). Han får aldrig ta godiset på marken, utan det jag har ska vara både roligare och godare.

Vad gäller kontakten så har jag redan övat in "titta" så tittar han mig i ögonen. Men nu skulle vi ha en godis i handen mitt framför näsan på honom (stängd i handen så förstås) och när han tittar upp självmant (utan ljud eller något alls) så får han godisen och beröm.

Detta ska vi öva på i 2 veckor nu, och jag ska då alltså inte träna brukslydnad (slarv-lydnad skulle jag vilja säga då ;) eftersom vi inte är så super seriösa). Utan bara öva på kontakten, sluta med hoppandet och bryt kommandot.

phu. äääntligen känns det som att vi är påväg framåt, och jag är stolt över Aros idag. Vi övade på en parkering där det sprang barn, gick förbi andra hundar, körde bilar fram och tillbaka. Och han vart ändå hyfsat fokuserad på mig. Det går framåt, sakta men säkert.

Har en tik som är precis likadan hon kan ta i armen, dra i kopplet och är livlig i kopplet och håller på och ylar samtidigt. Ylandet har jag försökt få bort men insett att det inte funkar på en draghund så istället vände jag det och uppmuntra hennes ylande vilket gjorde att det minska. Du säger att du inte vill avleda med godis, hur är det med leksaker? Ibland slänger jag en boll i backen som vår tik får ta och då kommer hon av sig totalt och konsentrerar sig på bollen, detta har gjort att hennes vildhet minskat då jag gett henne ett alternativ. Hon är inte helt "botad" och det lär hon nog inte bli med tanke på hennes annars livliga personlighet men jag vet att jag numera kan kontrollera det och få ner henne på jorden igen. Livlig får hon vara det är charmen hos henne och det är så en draghund ska vara dvs full rulle, så länge hon är kontrollerbar.

Detta med att avbryta hoppande med ett sitt eller ligg kan bli oerhört fel. Min hund hoppar nu på mig en gång, lägger sig, viftar på svansen, sen hoppar 1-2 ggr och lägger sig och viftar på svansen. Han sammankopplade hoppandet och läggandet med att han var duktig. 

Han lägger sig även om jag säger nej eller vänder ryggen till så den metoden funkar ju inte direkt bra för oss.

http://www.youtube.com/watch?v=g1FpJXH_9Ns

Jag kollade pa den har igar… later som samma problem kanske? Vart att kola iaf…

32# Inga leksaker tyvärr, då han har lätt för att gå upp i varv.
Förövrigt har jag tränat på detta varje promenad, och det går bättre och bättre, nu kan han faktiskt beté sig någorlunda nästan hela promenaden, tills han ser att vi är påväg hem. Då börjar han, och oftast efter han bajsar också. Men det går bättre iallafall :)

#33 Det är ju väldigt individuellt också. Det som inte funkar på din hund, kan ju faktiskt funka på min :)

#35 ok, det har vår tik också men leksaker funkar fint i det läget även om hon då vill jaga dem och ruska livet ur dem. :D

#36 haha, ja det är ju olika för varje hund. Men roligt att det funkar för er ! 😃

#35 Därav "kan bli" och "för oss". :) Var liten inflikning bara. :)

Jag tycker det låter som understimulans. Det är en Schäfer, en bruksras, och de kräver mycket mer än ett lydnadspass och kontaktövningar i veckan. Tycker att du ska testa viltspår med honom, gå en kurs vettja :)

1 Hur gammal är hunden?

2 hur ser din vecka ut i träning? vad gör ni? planerar du träningen?

För mig låter det som unghund, en hund som blir för exalterad och behöver helt enkelt varva ner eller göra sig av med energin INNAN du kan träna och nå fram till hunden i det planet att träningen ger resutlat.

#38 aah läste inte så noga 😃sorry !

#39 enligt uppfödaren var det snarare överstimulerad. Kör redan blodspår med honom. och ett lydnadspass och kontaktövningar är ju inte det "enda" vi gör.

#40 Han är 1 år och 3 månader, typisk slyngel ålder :P .
Just nu har vi ju träningsförbud i 2 veckor på allt annat än det uppfödaren sa vi skulle träna på 😐 Men annars lägger jag väl MINST en timme om dagen på olika övningar och träning, sen motion på det också.  Som du skriver behöver han snarare lära sig att varva ned och egentligen träna passivitet. Jag försöker gå en långprmenad med honom innan jag tränar honom. Nja, planerar gör jag inte, jag tar dagen som den kommer ungefär. Men det kan väl se ut såhär kan jag tänka mig. ett _exempel_
Måndag: Lätt lydnadspass + mentala övningar inomhus + ordentligt med motion
Tisdag: extra motion, träna trix
Onsdag: en "ledig" dag med normalt med motion
Torsdag: DW (DragWeight, Drar vikter med sele) + normalt med motion
Fredag: Lydnadspass 1 tim + motion
Lördag: "vilodag" + normalt med motion
Söndag: Blodspår/godis sök + kontakt övningar och trix.

När uppfödaren var här så fick Aros ligga och titta medans *S* tränade med sin hund, han skällde, ställde sig upp, la sig ner, skällde ännu mer osv osv.. så han behöver nog verkligen lära sig passivitet, för det har jag inte övat med honom så mycket… Sen sa uppfödaren också att jag absolut inte skulle träna lyddnad med honom en timma i sträck, det blir lätt för mycket, utan att jag skulle träna med honom istället 10 minuter per gång, 3 gånger om dagen, räcker tydligen väl för honom.