Håller med dej i mycket.

Är inte heller emot blandrasavel, utan emot all form av oseriös avel.

Blir lite fundersam när man tittar på Blocket och alla omplaceringsorganisationers hemsidor. Det till största delen blandraser. Min tanke är att blandisar oftast är billigare i inköp och att uppfödaren oftast inte ställer samma krav som många renrasuppfödare gör. Folk skaffar en hund och tröttnar, eftersom de inte tänkt över saken ordentligt.

De krav jag kommer ställa när jag köper nästa hund är det självklara, som allt veterinärrelaterat (orkar inte räkna upp allt och kommer ändå glömma något). Att jag får se stamtavlan och kolla upp föräldrar och bakåt i leden. Att jag får komma och hälsa på iaf en gång före valparna kommer. Och att det är en uppfödare som jag känner bryr sig om sina valpköpare, som vill fortsätta hålla kontakten osv.

jag har själv en "blandrashund" dvs. en hund utan papper, både mamma o pappa e schäfer och jag har träffat båda föräldrarna, den ena av dom hade stamt. så imot sån avel är jag inte, förutom när man parar medvetet en stor hund med en liten hund, eller medvetet para en hund som har nått fel, kanske psykiskt eller fysiskt, men har man en labrador o vill para den med en golden eller nån annan ras som är snarlik den rasen, så har jag inget imot det..  o ska man nu para så d blir blandras eller para blandraser så är det ju bra om man gör en ordentlig koll hos vetten o gör allt så seriöst som möjligt. det går ju faktiskt o vara seriös även om det är blandras, som när jag hömtade Lusse, först så va vi o kollade på honom o så, när vi sen bestämt oss så skule vi åka o hämta honom, han var veterinärbes. chippad, o jag fick med papper om att regga honom i jordbruksverket, han fick med en liten snutteiflt som luktade mamma o syskon och en massa mat. d tycker jag e seriöst trots att det inte fanns stamt.

Jag håller med Malin ang blandrasavel. Ser man som uppfödare till att föräldrarna är friska (och även lägre bak i "stamtavlan") och parar hundar som är någorlunda lika så tycker jag att det är helt ok. Man ska även ha ett syfte med kullen och gärna köpare redan innan parningen. Att para för att "hon är så snäll och skulle få sååå gulliga valpar" är inte riktigt ok enligt mig.

Jag har fött upp en blandiskull vars föräldrar är kärnfriska och rätt lika i psyke & fysik, med anledningen att jag (+4 andra intresserade) ville ha en aktiv & lättlärd träningskompis som ändå inte har så mycket vall i sig. Nu är "valparna" drygt 1år och alla köpare är supernöjda :D Ett par av dom ska börja sin lydnadskarriär i år :)

Jag reggade dom i Blandis och gjorde exakt allt man ska göra som uppfödare. Skaffade även en dolda felförsäkring på 3år och skrev kontrakt med köparna. Tycker också att det är viktigt att de kommer och hälsar på ett par ggr innan de får hem valpen.

sen får man ju tänka på att det försigår oseriösa uppfödare även inom renrasuppfödning också…

Sara40: jag håller med dej. Tycker dessutom att aldeles för många parar hit o dit o skaffar valpar för dom är söta. Utan att ha köpare till dom först… Det är lite kortsiktigt tycker jag…..

#3 Du är ett perfekt exempel på en ansvarsfull och seriös blandisuppfödare :) Eller uppfödare överhuvudtaget!

Sara 40

håller fullständigt med idg!=)

När jag köpte Tyson, som då är en blandis, visste jag inte det jag vet idag om Brukslivet.
Jag säger INTE att jag ångrar min hund, för han älskar jag högt över allt.
Men jag kan tyvärr inte hålla på med det jag vill inom bruks, tack vare att han är blandis.
Jag respekterar givetivis varför BK ha sdana regler och förstår dem fullständig.
Nu skulle jag vilja till nästa hund ha en hund som är en ukshund, så jag kan hålla på med brukslivet, för det är det jag vill.
Men givetvis, bara för att vi skaffar 1 till, samtidigt som vi har Tyson, så älsakr jag ju honom inte mindre för det.
Men jag vill ha en renrasig brukhund, av den enkla anledningen att det är en hund som jag får papper på, att han är sund och frisk, och att han har sunda och serösa linjer.
Samt att jag kan göra vad jag vill inom brukslivet. =)

OK en blandis kan man komma långt med i BK livet också, men inte på samma sätt.

putt på denna tråden =)

jag har blandis, så är inte ett dug emot blandrasavel. Bland dom bästa hundarna vi haft har de varit blandras. Den allra snällaste hunden jag träffat (han är nästan dumsnäll, tar allt) han är boxer,schäfer,collie,labb.
Neh man kanske inte vet vad man får, men är man ingen bra hundägare ska man inte ha hund alls. Men är man säker hundägare och vet vad man gör tycker jag inte de finns nått fel alls med blandis. En hund har såklart grundade egenskaper från födsel, men blir också hur man formar hunden själv. En renrasig kan bli en katasroff och bli agressiv eller liknande och inte en blandis. Och även tvärtom såklart.

Men slutsattsen är väl att jag också vill att de isf ska vara seriöst! Om inte uppfödaren är seriös osv så kan man lika gärna lägga ner. Då kan hunden i fråga få fysiska fel eller bara vara vad som helst för att dom ska få pengar.

Sara40: håller helt med Dig.

 Är emot all blandrasavel och även oseriös rasavel. Uppfödning av hund är något som mkt kunnigt folk ska pyssla med, inte en möjlighet för alla. Tycker jag.

Jag har inte läst hela tråden. Men jag såg iaf att en del hade blandraser och var ändå emot blandrasavel. Då kommer min lilla fråga:

Varför köpte ni en blandras om ni är emot blandrasavel? Man ska ju inte gynna dom som man tycker gör fel. Dom ska man ju bojkotta och inte handla av.

Jag köpte en hund, och visste inte då varför, ytan bestämde mig att jag vill ha hund.

Men sedan under årens lopp, så har jag ändra uppfatning om blandraser.

Men jag ångrar INTE min hund!

#11 Vi har haft två blandisar, när jag bodde med mina föräldrar. Det var båda omplaceringar. Tror att det oftast är sådana blandisägare som är emot blandrasavel, sånna som tagit sina som omplaceringar alltså. Eller att man vet att valparna blivit till vid en tjuvparning.

Zebben skrev i den andra tråden att efter andra generationen så blev skelettet och sånt dåligt. Jag undrar om du har någon forskning på detta? Något som du kan visa oss iaf jag är intresserad av detta. Kan du visa länken var du läst det?

Jag har nämligen minst 4:e generationen blandras hemma. Båda två är superfriska.

#6 Tack så mkt, väntade mig lite påhopp och fick beröm istället :) En glad överraskning! :D

Har ingen direkt länk, då jag endast diskuterat detta på min utbildning och även med veterinärer. Men första generationen blir oftast friskare efter som man använder sig av utavel. Men detta kräver ju ändå att föräldradjuren är friska. Och hur vanligt är det att föräldradjuren är röntgade, ögonlysta m.m? Självklart sker det, men vanligtvis så är det inte många som kan uppvisa flera generationer bakåt med röntgade och dokumenterat friska hundar.

Att man tror att blandraser är friskare är ju för att det inte förs någon statistik över dem. Det är ingen som vet hur många sjuka blandrashundar vi har. De renrasiga hundarna är ju dokumenterade.

Det finns mig veterligen heller inget forskningsresultat som säger att blandraserna faktiskt blir friskare.

Men den myt som tyvärr fortfarande lever kvar, om man parar tex en labbe med c höft och en collie med D-höft så får man friska valpar. Den hoppas jag verkligen dör ut snart. För det kan väl ändå ingen människa tro?

Men var glad över Dina friska hundar, alltid kul med friska djur oavsett blandras eller rasren.

Det jag är mest emot inom blandrasaveln är när man blandar hundar som är avlade för olika arbeten. Att blanda flat och golden eller border collie med Bearded Collie är inte i sig så farligt. Men jag vill att vi bevarar de raser som finns.

Men jag blir förbannad när man med flit avlar vallhund med fågelhund eller jakthund med vallhund osv. Det är där det slår slint.

#16 Finns det fortfarande människor som tror på en sådan diotisk myt?

har aldrig hört talas om den myten.. d verkar ju lite väl oklokt o tro på d =)

#18 Ja, tyvärr. Hör det fortfarande lite då och då. Dock inte lika mkt som för något år sedan, så det går väl åt rätt håll.

Gejsa

du ska veta en sak.

Det Zebben inte vet om hundar, är inte värt och veta.
Hon jobbar med hund varje dag, och har 2 härliga schäfrar själv, plus att hon är instruktör på BK.
hon vet vad hon talar om och behöver inte ha några länkar ht eller dit för att bevisa saker och ting ska vara rätt eller fel.

tina jag tror inte Gejsa tvivlar på Zebben hon ville nog bara ha lite underlag för det hon sa, när man inte känner folk eller vet vem dom är så vet man ju inte hur pass mycket dom kan eller vilken sanningshalt som är.. och Gejsa va ju intresserad av detta så d va nog därför hon va nyfiken på att läsa lite mer av det.. =)

#21 Nja, det var väl lite att ta i. Det finns massor jag inte vet om hundar, men som jag gärna lär mig.   Är inte instruktör på BK, utan privat. Men att jag har härliga schäfrar, det stämmer fint! Även om Du gott kunde lägga till världens bästa schäfrar.

Gejsa. Här har jag lite intressant läsning för Dig. Det är skrivet av Per-Erik Sundgren, doktorand i avelsgenetik.

http://www.genetica.se/manuskript/korsningsavel.pdf

Jag kan inte tycka att all blandisavel är okej. Kontollerade föräldrar, gärna seriösa spek. innan parning, och att inte blanda för olika…. Men har någon ett BRA tips på hur en person skall göra när han/hon inte har hittat den perfekta renrasiga hunden, som stämmer in med storlek, päls, färg/teckning, lynne, användarområde, motionskrävande osv osv? Däremot kanske det finns en blandis som "verkar" kunna stämma in helt. Att vara skeptisk mot blandavel pga vetskapen om allt det negativa, men veta att just en sån blandis är vad jag verkligen vill ha! Eller köpa sig en renrasig och kanske hela tiden sakna det där lilla som bara en blandis kan få.!? Även om inte tanken är att avla vidare på den hund man köper, så gynnar det ändå de "oseriösa" blandisuppfödarna att fortsätta så länge det finns marknad för det. Hur gör man då???

Kruxet är väl att man aldrig vet hur en valp blir, om det är blandras. Den kan få bara de bästa egenskaperna från sina föräldrar, men lika gärna bara de sämsta. Blandar man för friskt, så kan olika egenskaper från väldigt olika raser ställa till det rejält.

Jag älskar min Vidar, en draghund som har en hel del bakåt, mest alaskan husky, lite grönlandshund och en gnutta schäfer. Han är stor, stark, älskar att träna (fast lagom, kräver det inte, även om han skulle klara av att köra bruks eller så, om jag ville) kräver en hel del motion, är lugn och sansad inne. Tyvärr är han för tunnpälsad och tassarna är lite för känsliga i början av säsongen. Fast hans största problem är att han är rätt så rejält osäker och feg. Kände mig lite misslyckad, till jag träffade en annann hane från samma kennel. Han bodde hos folk som inte kunde hund alls, och gjorde massor av fel. Gissar att de har avlivat honom nu, då den hunden mådde riktigt dåligt och troligen har ångestbitit.

Insåg då hur Vidar hade kunnat vara, hos en sådan ägare. Vi jobbar på, och nu för tiden går det bättre och bättre, så länge jag hinner med och avleda eller säga ifrån innan han låser sig. Kastreringen har väl förstärkt rädslorna oxå…

Är själv mot parningar som görs för att hunden är snäll,söt och "har bra psyke". Har hört folk säga så om hundar som är extremt skotträdda. Om vanliga svenssons med sina söta hundar lär bli att ta valpar bara för att de tycker att hundarna är söta och har fallit för myten att de mår bättre av att få ha valpar en gång, skulle omplaceringscirkusen få massor av färre offer. 

Är själv sjukt sugen på att ha valpar någon gång inom en förhoppningsvis inte alltför avlägsen framtid. Hoppas att lilla Drífa ska duga till. fast då gäller det att få en dragmeritering, samt att hon inte blir utkastad ur utställningsringen heller… Trots att sibbarna inte har några sjukdomar att tala om, ska alla ev avelshundar här få höfter, armbågar kollade, samt ögonlysning. Blir det en kull goldenvalpar i framtiden, så gäller det att kolla ännu noggrannare, då de har massor av fel att få!

Skulle i dagsläget inte göra en blandrasparning. Om det skulle bli så att vi byter inrikting på draget, och går från rasrena spann (villet vi ännu jobbar på att få ihop ett) till alaskans och hound-korsningar, så gäller det att ha hundar med bra dragegenskaper, bra temperament samt friska hundar.

Jag mailade Per-Erik Sundgren igår för att höra hans kunskap om blanrasers sundhet. Han är som jag skrivit tidigare doktorand i avelsgenetik och mycket duktig.

De som vill får gärna ta del av hans brev till mig. Men jag mailar det till intresserade då jag inte vill lägga ut det här.

Info till nykomlingar!

Både Zebben och Vattnadal är två mycket kunniga hundägare!

Zebben jag skulle jätte gärna vilja ta del av det svar du får av Per-Erik Sundgren du kan antingen PM:a mej eller maila mej på anne_j_nasman@hotmail.com

Det är PM.at.

Ska kanske börja med att svara Tina!!

Förstår fortftarande inte din attityd mot mig. Du kanske ska lära dig att andas först tänka efter om det är ok att skriva som du har tänkt och skriva sedan.

Har inte jag rätt som alla andra att fråga efter länkar osv till vem som helst som skriver något som jag även vill läsa? Eller ska jag be dig om lov först eller???

Tack zebben för länken. Vill du så får du gärna skicka till mig med.  Fast jag mejlar till dig min mejl. Vill inte gärna skriva den här.

Jag har nämligen också hört om detta fast jag har aldrig läst något. Har haft blandraser förut som ingen av dom har varit sjuka nämligen. Bara min rena raser. Man tror man är säker när man köper från en kennel. Men det är man ju aldrig iaf. Så sjuk som min cavalier king charles spaniel var i hela sitt liv önskar jag ingen annan hund eller ägare.

Snälla kan ni ta erat tjaffsande via PM istället???

Självklart har du rätt att fråga efter länkar precis som alla andra. Om någon säger att nånting är si eller så så vill man ju givetvis veta hur dom kan veta det och om det finns någonstans man själv kan läsa lite mer om saken.

Eftersom hon fortsätter i samma spår så givetvis säger jag till  helt öppet.

3 27 Jag vill väldans gärna läsa. Mailar mig gör man på elin@nattfrostens.se

# 33

ja, för det är ju bara mig det är fel på!!

Är emot: Avel utan syfte och med hundar utan känd härkomst. (oavsett om det är reggat eller ej)

Ett exempel på blandrasavel jag inte har några problem med är ex. drag/jakthundar där man föder upp prestationsavlade hundar som man vet vad dom har i generna för EGET bruk/egna kretsar, inte till försäljning för allmänhet.

 Men ska man grovgeneralisera så väljer jag rasavel, av egen erfarenhet kommer jag enbart skaffa rashund, för jag vill:

veta vad jag får/kunna kolla upp bakgrund/kunna få stöd från uppfödaren.

Gejsa så mycket negativ enegi du innehar, så har stämningen här inne inte blivigt vad den har varit.

Jag sänker mig till din nivå nu tack vare att jag säger åt dig öppet, eftersom det är så DU vill ha det!

Trådinnehavaren
Förlåt trådinehavaren att jag har förstört tråden, men jag kunde inte vara tyst längre.

du kunde skickat henne ett Pm isf….

Skärp för FAN till er nu allihopa! Jag har suckat lääänge över trams i trådarna, men säger någon till så skärper alla till sig ett tag, så jag stannar kvar, läser massor och skriver en del.

Men nu har det varit extremt, inte trams, utan tjafs på sandlådenivå. Jag tror inte att någon har rätt och någon annan har fel, utan att i princip allt beror på att någon är på dåligt eller fel humör och tar åt sig för mycket, samt tolkar allt till elakheter riktat mot sin egen person. Alla som har en dålig dag, läs inlägget du känner dig påhoppad av ett par gånger till. Läs sedan ditt eget svar en hel del gånger inann du skickar det. Försök tänka hur den andra menar, och hur det du svarar tolkas. Allt som skrivs i mail och på forum tolkas alltid till det värsta, om alla hade träffats på riktigt, så hade detta troligen aldrig hänt!

Kan inte alla bara bita ihop, lägga locket på, starta om, och försöka vara lite snälla. Vi älskar alla hundar här inne, och kan vi hålla oss till det, och vara oense om hundsaker, istället för att gå in på personliga vendettor i öppna trådar? 

Lyssna på Stampes pappa: Har du inget snällt att säga, säg ingenting alls!

Nu ska jag kvällskissa Raksha och Vidar, sen väcka lill-vappis för en nattkiss och snabb insomning igen. Hoppas att alla kan försöka att vara snälla, och inte fortsätta hata varandra. Tycker så sabla synd om Åsa som har allt detta att läsa när hon kommer hem från sin semester…

Tack zebben för länken. :)

*putt*

Jag tycker precis som Malin om det här med blandis eller renras =) Du är klok som en bok min lilla Puma

Och jag säger som Vattnadal: Stackars Åsa när hon kommer hem. Men jag vet också att hon kommer få ett Åsa anfall så håll i hattarna gott folk =)

Litet tillägg.. det förs "stamtavlor" över de flesta slädhundar från USA, Sverige & Norge så jag har full koll på vad som finns bakom Indra (mamman till mina valpar) plus att jag känner de som hade hennes farmor, far & mor. :) Slädhundar är oftast friska i lederna och är dom inte det fungerar dom ju inte i spannet och avlas absolut inte på. :)

Pappan till valparna är inte reggad pga av att hans far inte har gjort vallprov, däremot är både mor & far reggade så där finns det stamtavlor. :)

sluta tjaffsa med varandra nu… alla har nog sagt sitt nu… håll er till tråden…det är tråkigt när det blir så här … väx upp nu allihop …

#43

hahaha…..åsa anfall…hihii…

jag vet vad dem innebär, så som Lotta sa….. "Håll i hattarna, det kommer blåsa till rätt bra när Åsa brakar loss" =)

Kan det vara en tillfällighet att det är en klar överrepresentation på sidor där hundar söker nya hem är blandras hanar av större modell?

#47 Jag tror inte att det är en tillfällighet. Blandisar är mer "lättillgängliga". Sen när hunden blir runt året och blir jobbig, blir många "allergiska".

# 47 Kan vara en tillfällighet. Men jag tror inte det!

Men jag tror att blivande hundköpare till en renrasig får mer information från uppfödaren, samt att mer krav ställs.

Vid köp av en renrasg hund har man också möjlighet att kontakta säljaren och få hjälp den vägen om något inte fungerar.

Framför allt tycker jag, att oavsett ren ras eller blandras så ska man se till att valparna som kommer FÅR ett bra hem INNAN man parar sin hund. Att stå där med 5 valpar och inte veta vart dom ska ta vägen, det tycker jag är oansvarigt. :)

Avel är ingen lek, tycker jag. Man ska se till dom regler som finns och tänka efter både länge och väl. Ungefär som man gör innan man köper bil eller hus. ;)

Planera både själva avelsarbetet och vem som ska köpa valparna.

Sen när allt är klart, eller när man åtminstone TROR att allt ska gå som man planerat, då kan man para. :)

För det kommer säkert att inträffa oplanerade saker också…men då har man åtminstone gjort ett bra grundarbete. ;)

*viskar* Tråden Tina  *ASG* Hattar!

Sen är det mkt sällan ett impulsköp när man köper renrasigt då man måste boka valp långt innan leverans.

Med blandraser så kan man åka och hämta en samma dag, för de pengar man har i plånboken.

# 52

håller med zebben i allt hon säger.=)

#53 Fjäskis!

Vi har en blandras "grålden" ni  vet, hon är helt fantastisk på alla sätt lite skällig och morrig när det kommer någon ,men det är sista gången jag tar en sådan blandning som hon ändå… vi tänkte i börja oj vad kul henne skall vi para med en labbe men dom tankarna har jag helt raderat bort for jag tycker inte att man skall MEDVETET para blandisar, händer det en olycka så då är det så men inte medvetet…Satsa på renrasigt säger jag bara

Att vara seriös är inget man blir automatiskt. Inte för att man betalat för sitt kennelnamn eller för att man har varit aktiv länge. men det hjälper till lite, man har åtminsone vissa krav man måste följa och man blir uppkollad av SKK.
Att blanda för sitt höga nöjjes skull tycker jag inte om. Men alla hundar som är födda är värda lika mycket i mina ögon.
Men jag rekomenderar inte blandrasavel och inte heller de oseriösa renrasiga aveln.

Mvh Åsa

Vad det gäller det andra med tjaffset väntar jag med min dom tills jag läst ikapp. Det är dock inte skojigt än så länge. Men jag ska läsa allt innan jag börjar skicka runt varningar. Men varningar kommer att komma.

Mvh ÅsaF Medarbetare hundar.ifokus

Välkommen tillbax ÅsaF

Tackar Katarinaf.

när jag köper en hund, vilket jag inte gjort själv än, men ändå, så bryr jag mig inte om ifall den är renrasig eller blandras. det viktigaste för mig är att den verkar trevlig och sedan tror jag att allt kommer vara upp till mig, det mesta iaf. men när jag köper egen hund så kommer jag nog vilja ta hand om en omplaceringshund och så vet jag ju när jag träffar hunden hur den är. jag är inte det minsta intresserad av utställning utan det viktigaste för mig är att ha en hund som blir en god vän.

pappa vill låta vår blandis bli mamma, det gäller bara att hitta en hane som kan passa. funderade ett tag på nån bordercollie, vilket hon är hälften men kanske inte ändå… *hmm*

men jag är nog lite emot pappas idéer för jag tvivlar på att vi skulle kunna få dem sålda till seriösa hem allihopa. nog lättare med renrasig då, de brukar ju vara dyrare och sådär väl?

#59 saken är ju inte att man måste "föredra" något utav det :)

och lååångt ifrån alla som skaffar rashund är intresserade av utställning, tyvärr en seglivad missuppfattning.

Jag skaffade mig inte rashund för att jag anser att det är "finare" eller vill ställa ut, utan för att jag vill veta vad det är jag skaffar mig.

Skaffar jag en jack russell terrier, kommer det med största sannolikhet att växa upp till att bli en just en  jack russell terrier med alla för och nackdelar. 

skaffar jag en border collie x berner sennen kan jag få en måttligt aktiv sällskapshund eller raka motsatsen, en arbetsnarkoman.
Det kan bli en väldigt stor hund eller en medelstor.

Och det är ett lotteri, kan vara helt beroende på vilken valp ur kullen man väljer, dom är olika i en kull med rashundar…men desto mer olika i en kull blandraser, där kan kullsyskonen få helt olika egenskaper. 

Det är så himla slumpartat…..

Jag tycker din pappa skall tänka på en, två, tre, fyra gånger INNAN han väljer att ta valpar efter eran tik. Vad har han för mål med en kull som antagligen skulle bli mycket border collie? troligtvis skulle ingen fårägare vilja chansa på att det kan bli en vallhund, och det är inte en blandning som skulle lämpa sig till någon som bara vill ha en "svensson hund"

Hon duger som hon är eller hur? det är desto bättre att skaffa en valp från någon annan och låta henne vara med och fostra den, det ger samma effekt som om det hade varit hennes egen.

Jag har en schäfer/dobberman korsning, omplaceringsfall. Jag var lite skeptisk eftersom att dom försökt den korsningen här uppe förut men med mycket dåliga resultat. Hur som helst. Här kommer min hunds historia.

Hon växte upp i Gävle och som 4 månader skickades hon i en pappkartong 30 mil med tåg!! Det var en tjej som fått henne i julklapp av sin mamma och pappa. Tjejen i sin tur var 18 år, hade aldrig haft hund (men 8 kattor, 5 kaniner och 7 marsvin som alla avlivades)och hade en 3 månaders baby. Dessutom ensamstående. Tjejen hade varit fosterbarn hos mina svärföräldrar och var min svåger lite pengar. När han fick veta att hon fått en hund så tyckte han det var bättre att han tog hand om hunden och struntade i pengarna. Eftersom att han hade hanar och vi tikar så frågade han om inte vi ville ha henne. Blödigt hjärta som man har så tog vi hand om den lilla stackaren. Jag kan gladeligen erkänna att det är den trevligaste och mest underbara hund jag haft. Så otroligt arbetsglad och lättlärd. Min älskade byracka är nu 13 år och kommer snart gå till de sälla jaktmarkerna.

Har man tur så kan man hitta rätt även om det bara är en simpel gatukorsning för 500:- och inte en renrasig för 15.00:-. Allt sitter i kemin.

Klart att man är emot all oseriös avel!

Oseriös avel kan dock vara mycket. För mig är det att avla på sjuka/defekta föräldrar eller om man gör en tokkorsning mellan raser som inte matchar varandra alls. Om man gör parningen för att tjäna pengar eller liknande så är det också oseriöst.

Men jag har absolut inget emot blandraser eller medvetna sådana parningar.
Jag till och med föredrar dessa framför renrasiga.

Familjen har varit ute efter den rätta hunden ett tag nu och varit runt och kollat hos många olika kennlar/uppfödare i Stockholms området. På olika raser.
Vi har sett schäfrar som är så söderavlade att de inte står normalt, men det är tydligen så ras-standarden ser ut.

För mig är det också oseriös avel, hunden är ju defekt!
Att avla på hundar som inte kan andas normalt, är oseriöst. Även om det står i rasklubbens standard att det ska vara så.

Att avla på de raser som inte kan föda naturligt är oseriöst.

Sen har vi varit och kollat på dessa blandraser från blocket och vi har hittat flera som passar oss bättre i smaken.

Vi har inget krav på rasen, vi har ett krav på personlighet och temperament. För det är hunden som ska bli en familjemedlem, inte hans släkt. Visst är det väl bra att veta om hunden har helt galna och agressiva föräldrar. Men det finns inget som säger att hunden måste bli aggressiv bara för att hans föräldrar är det.

Jag håller på mycket med omplaceringar, omplaceringar från utlandet och från Sverige, och ingen utav de gatuhundar jag fått hem har det varit någe fel på.

Dessutom tycker jag att det är hutlösa priser.. Helt galet att betala 15.000 eller mer för en hund då du kan få en som är minst lika underbar om inte mer för 4-5000:-

På bild är min nuvarande jourhund Miley.. Han kostar 4.700:- att adoptera. Betalar hellre den summan och hjälper en hund som verkligen behöver ett nytt hem än en som kostar 15.000 och har en präktig stamtavla, men som har ett hem.

Det ligger mycket i det du säger håller med dig i mycket faktiskt… vi (dottern har) en blandning mellan japansk spets och samojed och en underbarare hund kan man nog inte få, sen har vi en blandning mellan norsk gråhund och goldenretriver som är helt underbar med hon med och till sist min lilla älskling en Tax renrasig helt fantastisk hund. Vill ej byta bort dom för vad ens…

En seriös uppfödare säljer renras mellan 9000-11000 kr ungefär. Har sett blandraser för de priserna med många gånger.

Anledningen till att renrasuppfödare oftast säljer sina valpar dyrare än blandraser är helt enkelt för att de kostar mycket mer. Du får betala för att använda en hane till din tik, för de första. Och sedan ska valparna vaccineras, chippas, reggas osv.

Fast dom flesta blandrasuppfödarna har både chippat och vaccinerat och veterinärundersökts innan dom säljer vidare. Det är bara reggningen som fattas. Så nog kostar det att föda upp blandraser med.

Det kostar ganska mycket att använda en hane med. Jag får välja mellan en valp, priset för en valp eller ett pris för varje valp som föds om jag använder min hane. Det blir ganska mycket pengar.

Plus vägen fram till att få en bra tik eller hane att avla på. Utställningar, kanske MH, röntgen, ögonlys osv. Kanske importera en hund för nytt blod osv.

#65 basicgrejerna kommer inte i närheten av dom kostnaderna som meritering, tester för genetiska sjukdomar, och ev. import kostar.

#67# Hur många kennlar gör sånt tror du när både tik och hanne finns i Sverige?

#68 meriterar och testar för rassjukdomar?

det hoppas jag att dom flesta gör, skulle aldrig skaffa mig en hund från någon som inte gör det. 

Importera kan man även göra från norge/danmark/finland beroende på vad man ska ha så det behöver inte vara svindyrt.

#68 Importerar menar du? Det är det många som gör. Min hund är från Italien och hans uppfödare har flera hundar därifrån, trots att hon har en mycket liten kennel. Det spelar ingen roll om det finns tikar o hanar i Sverige, det måste vara rätt tik och hane och nytt blod behövs, helst om man har en ras som är mer ovanlig i Sverige.

Isf är det en engångskostnad på den tiken och hannen som dom använder eller hur. Kan inte kosta så mycket. Eftersom dom oftast används i flera år och t o m ibland två ggr per år.

Dom gånger vi har köpt hund så står det inte någonstans att föräldrarna är testade iaf. Så det tror jag inte är så vanligt.

Och import kostar det vet jag. Med dom raser som finns i Sverige behöver man ju inte importera. Det är väl oftast kennlar som vill ha en extra fin hanne eller tik som importerar tror jag iaf. Eller är jag helt ute och cyklar nu?

#71

Vet inte vad du menade med det där med engångskostnad? Att man bara betalar en gång för att importera menar du?

Nog vill man ha en "extra fin" hane eller tik om man importerar. Men det är ju också "extra fina" hanar och tikar man använder i aveln. Seriösa uppfödare avlar ju som sagt inte på vad som helst och det är oftast inte många valpar i en kull de spar för vidare avel t.ex.

Sen som sagt, är rasen ganska liten i Sverige så måste man importera pga av inavelsgraden.

Återigen, det är vanligt med import :)

Och om man köper en valp vars föräldrar inte är röntgade och testade för ev. rassjukdomar osv, ja då har man köpt valp av en oseriös uppfödare

#71 Vad är det för uppfödare du fått tag i egentligen?

många rasklubbar har krav på ex. HD/AD röntgen annars får man inte regga kullen.

Tyvärr finns det dom som skiter i att kolla upp sina djurs "osynliga" krämpor innan avel, men igentligen är det minst lika mycket valpköparens ansvar att kolla upp sånt och undvika dom "uppfödarna"

Hihi pratar du om en specifik ras nu? Jag pratar allmänt om dom vanligaste hundraserna tex schäfern.

Engångskostnad menar jag om man ska testa om dom har några sjukdomar som kan vara ärftliga.

En kostnad blir det ju varje gång man tar in från utlandet det förstår ju t o m jag. Att det ska vara en massa vetundersökningar och papper hit och dit när den ska komma  hit osv.

Jag har ingen kennel. Jag spånar bara. Ska skriva det innan någon går i taket.

Jo, visst är det engångskostnader, men dyra sådana…som du säkerligen vet är vettar inte billiga.

Om vi tar röntgen som ex. så sövs hunden ner (vilket bara det kostar multum) och sedan röntgen, sen skall det skickas iväg och värderas för att sen ge besked.

Och har man då ett antal hundar, ja då blir det betydligt mer.

Jo, men som jag sa det är en engångskostnad och har man kennel har man väl rabatter och så. Tar man sedan ut en rejäl slant för valparna så är det ju snart betalt. Är dom friska så  kan man ju para många ggr.

#64 Jag reggade som sagt mina blandrasvalpar i Blandis, det kostar faktiskt det med och jag gjorde exakt allt annat som man ska göra + dolda fel försäkrade dom.. tog bara 4500:- ändå.

Och visst betalade jag hanhundsägaren! Dom fick välja att få en valp eller priset för en.

Nån som vet vad det kostar att regga en kull på 7 valpar hos SKK?

#76 Men om vi ska prata schäferavel så är det ju massor av kostnader då de tilltänka avelshundarna bör vara välmeriterade. DET kostar!

Sen får man räkna med kostnader som när tiken går tom, eller när tiken åker på problem vid förlossningen och kräver akutsnitt. Eller när det bara kommer en valp. Tillfällen som inte alls är jätteovanliga och drabbar nästan alla uppfödare förr eller senare. Dessa tillfällen går uppfödaren back flera gånger om.

Seriös avel är dyr och något som många uppfödare gör för att de brinner för rasen.

#76 rabatter har man väl hos vissa när man märker/besiktigar en kull oavsett härstammning? utöver det finns inga rabatter hos veterinär.

Och hundfoder är heller inga "jätterabatter" direkt, minus en hundring ungefär per 15kg säck (Royal canine som ligger runt en 4-500/säck).

Nej, seriösa uppfödare tjänar inte många kronor på sitt avelsarbete. Det är inget man gör för att tjäna pengar, utan för att man som Zebben säger brinner för rasen och vill upprätthålla o förbättra den.

Jag menar att det kostar ju även för dom som ni kallar oseriösa. Bara för att den inte är reggad så kan dom ju behöva få kjesarsnitt osv dom med. Allt går ju inte smärtfritt bara för att det är en blandis.

Vår blandrastik fick ju ta kjesarsnitt. Kostade 12000 kr för oss.

Inget är gratis för någon som föder upp hundar.

Klart att kenneluppfödare tjänar på att föda upp. Annars skulle många sluta med det. Finns ingen som gör det gratis eller betalar för att föda upp valpar.

Well, uppfödning är en hobbyverksamhet.

folk tjänar oftast inte på att spela golf, gå på ridskola, sjunga, dansa eller måla för den delen heller även om vissa gör det.

Vad har du fått det ifrån. Finns ju en del som inte jobbar och bara har uppfödning. Inte lätt att jobba när man har massor av hundar heller. Att ha en massa valpar och vuxna hundar är väl mest ett heltidsjobb. Inget man bara kan göra på fritiden som att spela golf. :)

Jag har iaf hittills inte träffat en enda uppfödare som haft det som sin enda inkomstkälla. Visst kan man ha uppfödning och inte jobba, men då har man någon annan inkomstkälla utöver uppfödningen. Om det sker seriöst vill säga, om man struntar i det som behövs för att ta fram friska, sunda hundar efter rasstandarden så kan man säkert tjäna en bra peng.

Faktumet går inte att komma ifrån, är du en seriös och målinriktad rasuppfödare så blir det dyrare än blandis. Därmed absolut inte sagt att seriösa blandisuppfödare också har omkostnader.

Tja, enda jag besökt som hade sin "kennelverksamhet" som leverne hade en valpfabrik.'

Omeriterade och ej testade mot rassjukdomar, numera också utesluten ur SKK.

Altså verkligen inte en seriös verksamhet.

Min JRT uppfödare hade stuteri, det var hennes leverne, en annan jag var hos födde upp BC i liten skala, men var fårbönder på heltid.

ingen har använt sina hundar till att betala sina räkningar utan antingen varit bönner eller hästfolk och levt på det med hunduppfödning som intresse vid sidan om.

Förutom det har jag aldrig varit med om en uppfödare som lever på det hundarna "drar in" O_o låter ytterst oseriöst, då måste man ha många hundar och desto fler kullar/år vilket heller inte kan leda till varken bra igenomtänkt avelsarbete eller  tid över till sina hundar eller välja bra valpköpare…då är man ju mer eller mindre tvingad att sälja hundar konstant….

Jag har inte sagt att en rashund inte ska få kosta mer. För hur det än är så ställs dom väl ut osv för att få mer pengar. Ju mer priser desto mer pengar kan dom ta för valparna.

Men jag opponerade mig för att ni menar att det kostar med kjesarsnitt osv. Då skrev jag att det är inte gratis att föda upp blandraser heller.

Nu har det ju blivit väldigt mycket olika blandraser ihopblandade och det tycker jag inte om.

Har inte så mycket mer att tillföra detta nu. Så jag slutar med mitt inlägg på detta sätt. :)

Många som har kennel är ju minst två i familjen, och många av de som har stora kennlar ser till att en jobbar natt och en jobbar dag så att någon alltid är hemma med hundarna.

Jag tror inte att man tjänar ett dugg på att föda upp hundar om man gör det seriöst och om man vill ha välmeriterade hundar i aveln. Tänk att man ska föda upp dobermann. Man köper in en tik för 9000:-.  Henne försäkrar man för 3500:- om året. Hon är tre år när hon får sin första kull.

Hunden: 9000:-
Mat: 15000:-
Försäkring: 10500:-
Utställningar, kanske 20 stycken minst: 300 x 20: 6000:- bara i anmälningskostnader.
Parning: 9000:- (om priset är en valp)

Då är vi redan uppe i 49500:-. För en tik, i tre år, innan du ens kan tänka tanken på att ta en kull på henne. Sedan går man ju oftast på kurser med hunden, MH/korning, veterinärbesök/vaccinationer/röntgen, åker långt för att delta på utställningar och tävlingar, åker kanske utomlands för att para henne, vilket kostar flera tusen. Sedan har jag säkert glömt något, men tycker det är uppe i rätt mycket pengar redan.. :)

Många som föder upp blandraser har ju bara en bråkdel av denna kostnaden för sin tik. De köper tiken för mindre pengar, försäkringen är oftast billigare, sedan har du bara mat - och veterinärkostnader innan du kan börja håva in pengarna för valparna. :)

En seriös uppfödare säljer sina valpar efter rasklubbens rekommendationer, så det är alltid ett fast pris. Priset stiger inte för att föräldrarna gått bra i utställningar. Snarare så blir valparna till för att föräldrarna gått bra i (bl.a.) utställningar.

Sedan får man inte glömma att blandisar kan ligga i samma prisklass som renrasiga nuförtiden.. Har sett massor av blandisar runt 10 000 kronors nivån.

Alla hundar är lika mycket värda, renrasiga som blandisar. Men ska jag betala 10 000 kr för en valp, så vill jag veta varför den kostar som den gör :) Alltså, skulle inte köpa t.ex en blandis som var chippad/vaccinerad för 9 000. Lika lite som jag skulle köpa t.ex en renras utan stam för det priset.

Äsch jag svarar en sista gång eftersom du kom med ditt inlägg som jag gärna vill svara på nu. :)

Mycket av detta kostar ju även om man har blandraser. Inte är försäkringen billigare för det. Mat ska ju alla hundar ha. Många blandraser går på hundklubbar och tävlar osv. Det som blandrasuppfödare inte behöver betala är väl isf utställningar och parning. Fast parning kan ju även kosta för blandraser. Utställningar finns ju även för blandraser. Har själv varit med i Blandis och ställt ut både i Stockholm och Södertälje osv fast jag själv bor i Eskilstuna. Så man får ju åka även då. Fast jag gjorde det för att det var kul. Inte för att få poäng för att avla.

Men visst att en renrasig ska kosta mer än en blandis. Har inte sagt annat. Skulle det kosta lika mycket så skulle det snart inte finnas renrasiga hundar tror jag. Själv ska jag ju köpa mig en schäfer sedan när mina två vovvar är borta. Då vill jag inte bara köpa grisen i säcken. Utan helst ha stam och veta om dom är friska osv. Fast det är ju inte en garanti ändå. Köpte min schäfer som nu är död i en kennel registrerad. Och hon och hennes syskon fick många sjukdomar. Mina blandraser är däremot friska. :)

Utomlands för att para gör ju bara en bråkdel av uppfödare.

#88# Jasså, trodde att det var som i hästarnas värld. Att ju mer en häst presterar ju mer kan man ju ta för fölet isf.

Det är ju en massa olika priser på tex renrasig schäfrar. Trodde det berodde på det faktist och förstås stammen.

Nja, det tror jag inte är så vanligt. De flesta följer nog rasklubbens rekommendationer. Det är det intryck jag får när jag ser på annonser också :)

Jag talar utifrån vad min uppfödare sagt till mig nu, och hon tar 11 000 kr för en valp eftersom det är priset rasklubben har rekommenderat. Det steg nyss från 10 000.

Jag har inga problem med att betala runt 10 000 för en valp. Det är ju en vän jag (förhoppningsvis) ska ha i många år framöver. Tycker bara det är bra att hundar kostar, så förhindrar det iaf lite att de hamnar i fel händer. Och att priserna stiger med åren är ju inget konstigt, det gör ju priserna på allting.

Klart dom ska kosta. Men jag tycker även blandraser ska kosta lite. Dom hamnar gärna i fel händer dom med annars. Och just dessa blandraser som man inte ska korsa. Tyvärr!

Klart de ska :) Likadant som med t.ex bonnkatter

Precis! Dom är ju också djur. Kan inte rå för att dom är födda oplanerade. Men där är det ju ägarens ansvar att se till att kastrera tidigt. Men det är ett annat kapitel. :)

Haha ja verkligen, ingen idé att ens börja prata om det! Plus att det här är HiF ;) Men håller med om det du säger angående kastrering.

 Precis!

Jo visst kan försäkringskostnaderna vara de samma (fast jag tror inte att många betalar 3500:- i försäkring för sina blandraser, som jag gör för min dobbis), och mat, visst ska de ha det. Men resorna på utställningar tror jag inte du betalar lika mycket för. Du kanske får resa 100 mil för att få sista certet på en tik innan hon ska paras t.ex. Den stressen finns absolut inte på blandraser.

Själva kullen kostar ju lika mycket för blandras som för renrasig, blandrasen kanske behöver kejsarsnitt för 15000 medan den renrasiga föder själv och allt går perfekt, det är meriteringen av hundarna innan, och parningen som kostar mer hos renrasiga hundar.

Att ställa ut sin blandras gör man för att man tycker att det är kul, det är inget krav. Det ser ju klart bättre ut att avla på en hund som heter INTUCH SV-05 Lisas Lilla Pelle än en som heter Lisas Lilla Pelle. Att få omdömen från många domare på sin hund bör vara en självklarhet om man ska avla på den. Alltså blir det många kostnader för utställningar och t.ex. bruksprov- och tävlingar. Hos många raser är det ju krav på att höfterna ska vara röntgade, hunden ska vara MH-testad och den ska vara utställd med minst en etta på utställning. Bara där har du ju några tusen :)

#88, Precis, priset för valparna är detsamma oavsett om du lagt ut 30 000:- på kullen eller 100 000:- för att para utomlands t.ex. Kanske lägger man på max 1000:- om tiken parats med någon väldigt känd utländsk hane.

 Att åka utomlands för att para är inte speciellt ovanligt alls, iaf inte hos "mina" raser. Antingen så åker du ner med din tik eller så importerar du sperma från utlandet. Dyrt hur man än gör, men det är värt det om du letar efter speciella linjer. :)

#92, håller med dig helt. Jag hade en helt underbar liten blandrastik hos mig i ett år som jourhund. Förutom min OES var hon det goaste jag någonsin träffat. Klart trevligare än min dobermann, även om hon har jättefin stamtavla och hela tjosan. Jag har inget mot blandraser som individer alls, men jag skulle inte kunna tänka mig att skaffa en själv eftersom jag inte vill stödja blandrasaveln och eftersom jag nog har hittat min ras. OES. :)

Bilden: Lilla Babu, min fd. jourhund, sover. ;)

Känner själv väldigt många som har seriösa kennlar med renrasiga hundar och om man räknar med alla kostnader för hundarna tex, mat, veterinärvård, jaktprov, utställningar, resor till och från prov/utst., hundgodis/tuggben, avgift till hanhundsägaren vid parning, ibland ev insemination, kejsarsnitt, hd/ad röntgen, ögonlysning, vaccination, veterinärintyg, mm mm mm så går dom i bästa fall +/- 0

Jag tror det beror mycket på ras. Jag stack ut från mängden och sålde mina rasrena valpar efter meriterade föräldrar för 3000 kronor under marknadsvärdet. Och jag gick inte minus precis. Men då gick valpningen utan problem och jag räknar inte med meriteringskostnadern. Dessa gör jag lika mycket för min hundsskull som för något annat. Vi tränar för att hunden ska må bra. Och vi ställer ut för att det är skoj. Så varför ska mina valpköpare betala för en del av nöjjet som jag har för att ha hund.
Mina hundar har alltid i första hand varit mina bebisar/ familjemedlemmar sedan i andra hand avelsdjur.
Det går inte att sätta en prislapp på stamtavlan heller anser jag. En stamtavla visar om valpen kommer från en välplanerad kombination med bra material bakåt.Men den bevisar inte att resultatet blirbra. Det är mer som inverkar med olika blodslinjer och sådant. men man får en liten möjlighet att se att uppfödarn har gjort sitt bästa för att få bra valpar. sedan kan det slå fel med en massa skit i alla fall för att kombinationen med blodslinjerna är fel. Men då har en seriös uppfödare en försäkring som täcker detta och valpköparen blir inte helt stående på egen hand.

en seriös uppfödare (oavsett om de har renrasiga eller inte) de tar ansvar för sina valpar hela deras liv.
Inte alla renrasiga som sköer den biten heller. Men en renrasig uppfödare har vissa krav den måste uppfylla, gör den inte det så anmäls den till SKK och blir då varnad eller utesluten. Så det finns i alla fall en uppkollning att man inte bryter mot reger som är till för hundens bästa.

#87

Du glömde att räkna ut resten!

Säg att tiken får 8 valpar.. När dessa valpar är chippade, besiktigade och vaccinerade (mm) så är ju tikens alla kostnader betalda. Säg att tiken får tre kullar, vet inte vad genomsnittet är men de flesta ställena vi kollade på hade tikarna 5 kullar.

Men vi säger 3 kullar på 8 valpar i varje. Det blir drygt 150,000.

Jag tycker det låter väldigt konstigt att du tycker att man ska betala för tikens foder och försäkring mm när man köper en av hennes valpar.
Det kostar ju att ha hund, vare sig man har den till avel eller bara som sällskap, det är ju sådana kostnader man får räkna med. Eller ska man tänka att "vi parar henne bara så får vi igen alla pengarna vi lagt ut"?

Oseriöst.

jg tycker att det är helt ok med korsningar så länge man är lika noggrann vid valet av avelsdjur som vid rasparningar….

Man ska inte någonsinn ta valpar efter hundar med lynnesproblem bara för att dom är snygga, och det oavsett om det är för korsning eller ej, sen ska man tänka på vad man vill ha ut av parningen dvs vilka egenskaper som matchar varann… staffe och polarspets kanske inte är så lyckat. Medans cocker och vattenspaniel funkar bättre…

jg tycker att det är helt ok med korsningar så länge man är lika noggrann vid valet av avelsdjur som vid rasparningar….

Man ska inte någonsinn ta valpar efter hundar med lynnesproblem bara för att dom är snygga, och det oavsett om det är för korsning eller ej, sen ska man tänka på vad man vill ha ut av parningen dvs vilka egenskaper som matchar varann… staffe och polarspets kanske inte är så lyckat. Medans cocker och vattenspaniel funkar bättre…

Ang försäkring, jag betalar i princip lika mkt för var och en av mina blandistikar som för min bichonhane och ändå är han renrasig och har en högre livförsäkring.. runt 900-1000kr/hund får jag betala hos folksam.

Tidigare hade jag ena blandisen försäkrad hos Agria men där skulle de ha 1600kr! (för exakt samma villkor) så inte är det jättebilligt att försäkra en blandis heller.

Doldafelförsäkringen fick jag gratis eftersom alla mina valpköpare försäkrade i samma bolag :) Den dealen gäller alla uppfödare som försäkrar hos Folksam. Men det är ju förstås lite olika beroende på hur många valpar man har också.

Folksam har dessutom fler bra erbjudanden *gör reklam*  T.ex. så sänker de försäkringspremien med 10% om man kastrerar sin tik :) Gissar att det är för att pyometra (livmodersinflammation) är bland det vanligaste som de får betala för.

Sen så är det ju faktiskt så att ju fler sjukdomar en ras har desto dyrare försäkring. Det är t.ex. snordyrt att försäkra en GD

Och så blir det såklart även dyrare om man har en meriterad hund som man höjer livförsäkringsbeloppet på o.s.v.

Oj vad många svar;)  har själv blandis och nu även blandisvalpar;)  Kan inte alla få tycka som dom vill utan att klanka ner på varann?Alla mina köpare har då sagt att dom hellre köper en blandis för många renrasiga är sönderavlade…Men jag håller med om att många blandar olämpliga raser tillsammans…Om man nu medvetet vill ha blandisvalpar ska man ju läsa på olika raser då så man kan blanda raser som går ihop…Som tex alla vallhundsraser går ju att blanda med…OM man nu vill avla på blandisar…Min kull var inte planerad men lika vällkommen ändå;) SÅ lika bra att jag säger på en gång att medvetet skulle jag INTE avla på blandisar men har INTE emot det heller…mina valpisar är då sötaste i hela världen

Har ni tänkt på att alla hundar egentligen är blandras och är rasrena efter tre generationer.

Så här skriver Svenska Kennelklubben:

Definitionen av en rasren hund, enligt FCI, är att aveln är bedriven inom en sluten stambok i

minst tre generationer. På senare tid har den höga inavelsgraden hos vissa raser

uppmärksammats och man har därmed insett att en viss korsningsavel är nödvändig för en del

rasers överlevnad. FCIs avelskommitté föreslog 1999 att korsningsavel får användas för att

upprätthålla hundarnas hälsa (Swenson, 2004). Detta utförs i form av olika rasvårdsprojekt

där väl utvalda avelsdjur korsas med en liknande ras varpå avkommorna noga utvärderas och

kan få dispens för vidare avel. Det krävs tre generationer innan "korsningshundarna" får ingå i

rasen utan speciellt godkännande. Ett exempel är den hårt inavlade Schillerstövaren som ingår

i ett rasvårdsprojekt med inkorsning och testparning med andra stövarraser (Svenska

stövarklubbens hemsida). För att en ny ras ska registreras i FCI krävs att det finns åtta olika

tiklinjer i rasen och att hundarna genomgått fyra oberoende hälsokontroller. Sedan godkänns

rasen preliminärt i 10 år varpå en utvärdering görs för eventuellt slutligt godkännande

(Uddman, 2005).

#106  Det låter klokt att blanda in lite annat :) Haha ja jag är ju för blandrasavel men visst låter det ändå vettigt att blanda in lite annat för att få en friskare ras? :)

Jag hoppas det blir slut på sådana här onödiga diskussioner. Vi alllihop älskar ju våra hundar.

Tycker ändå att det har varit en oväntat bra stämning trots ämnet. Alla tycker ju som de vill och det får man acceptera. Är rätt intressant att höra vad andra tycker också, och kanske får man t.o.m en ny uppfattning.. men självklart ska ingen hoppa på nån annan.

Jag tycker man ska få föra dessa diskussioner så länge man tar hänsyn till att alla har olika åsikter och accepterar det. Vi är ju vuxna människor och bör ju kunna föra en diskussion på mogen nivå, utan påhopp o nervärderande kommentarer.

Jag är alltid positivt inställd till diskussioner (så länge de förs på bra nivå) eftersom man ofta lär sig nya saker och det är intressant att höra hur andra människor ser på saker o ting.

Klart vi kan diskutera avel på blandraser och renraser. Men vad viktigare är att alla diskussioner ska föras i allmänt synsätt och vad man själv anser. Inte som pekpinnar eller påhopp på andras åsikter. Alla har rätt att tycka vad de vill och måste även få uttrycka detta men inte med påhopp. Detta gäller åt alla håll.

Javisst, men jag tycker denna tråd har hållt sig inom den ramen. Har iof inte läst igenom den nu, men vad jag minns efter att den har legat här :)

Men det finns massor med liknande diskussioner som spårar ur. Kan vara bäst att mota Oller i grind så att säga.

Absolut.. Är även medlem på vovve.net och där är det livsfarligt att inte vara emot blandrasparning, nåde den som yttrar något icke negativt om det där..

#114 Därför jag aldrig är där någe mer.. det gick ju inte att skriva i en enda tråd att man har haft en blandraskull utan att åka på däng. Tacka vet jag HIF

Min dotter, som är uppvuxen med hundar, och har haft/har flera hundar själv, blev totalt idiotförklarad på vovve.