Hej, Klart att man ska drömma, så tråkigt livet vore annars. :-) Ang. rasen Staffordshire bullterrier kan jag rekommendera dig att läsa på t ex rasklubbens hemsida. Har inte adressen i huvudet men googla så hittar du. Oavsett om det är en förstagångshund eller inte tror jag att det viktigaste är att fundera på vilket liv man lever, hur hunden ska passa in och vad man ska ha den till. Staffen är en pigg, glad och ganska aktiv ras. Svårt att trötta ut fysiskt så de måste få jobba med huvudet också. //Stissi

Mina svärföräldrar har en staffetik på 3 år. Jag kan inte svara för rasen eller om hon är representativ för rasen, men det är alltid bra att få en god bild av olika individer, så jag kan beskriva lite hur just hon är.

Det är en glad, framåt och social hund. Klättrar gärna upp i knät på dig och trycker sig nära. Ganska förarvek, dvs tar åt sig mycket av tillsägningar och liknande. Stabil och trygg men lite lättstressad. Väldigt mycket energi. Hon och min aussie kan fara runt i timmar om man inte stoppar dem.

Hon har haft lite problem med klåda, vilket tyvärr är vanligt inom rasen. Annars inga problem med hälsan vad jag vet.

På bilden är staffen Chilla och min aussie Fidel.

Älskar dom raserna :) min bror hade en! jätte mysig och go hund fast dom har väldigt mycket energi men den tycker ändå om att sitta i soffan med dig och gosa!

här är sidor som är bra att läsa om man inte vet så mycket om rasen

http://bullhundar.ifokus.se/articles/4eee52a3d4ebea7933030135-staffordshire-bullterrier-rasartikel

http://www.skk.se/hundraser/staffordshire-bullterrier/

http://staffinfo.se/sjukdom_index.htm

hoppas att detta hjälpte lite

#1 oh, att behöva använda huvudet är något jag älskar att göra för hunden! även min bff älskar det :) det är sådan härlig känsla (om man t.ex. gör/tränar kommandon) när man ser hur hunden förstår vad du vill att den ska göra :) plus att jag tycker det är jätte kul att träna trix och att söka, leta, tänka osv.

#2 vaad sööt <3 aussien också :) ser ut som en rottweiler lite, fast annan färg och mindre ;) bakåt-liggande öron, lätt trubbig nos, jätte sött :* låter som något som skulle passa mig och min bff säkert :) och min bff är lite för snäll kanske så då gör det kanske inte så mycket då man inte ska vara så hård mot den :)

#3 ska kolla dom direkt!

0# haha vill också starta en kennel någon gång i mitt liv :)

Jag hade tidigare en staffehane. Angående förarveka staffar så är det ingen utmärkande drag, utan det är olika från individ till individ. Min hane var väldigt mycket åt andra hållet, inte alls förarvek utan sket totalt i om jag sade till honom. Ganska jobbigt faktiskt 😉

Däremot var han helt underbar! Riktigt trevlig och social hund som alltid ville sitta i knäet på mig och dessutom alla andra människor på denna jord. Han älskade all typ av uppmärksamhet, och blev väldigt olycklig av att vara ensam, även om det bara var för 10 minuter. 

Han krävde väldigt mycket hjärngympa och även fysisk aktivitet för att vara lugn och stabil, och blev lätt stressad, så passivitetsträning var en daglig rutin för oss. 

Jag skulle säga att det är en hyfsat svår ras, men ger man sig f*n på att det ska bli bra så blir det det, men då gäller det att man lägger 100% på sin hund.

Här kommer en bild på min sötnos som valp som tyvärr inte är i min ägo längre.

#6 så söt <3 jag och min bff älskar hundar över allt annat! så lägga ner minst 100% på hundarna kommer vi göra, vilket vi tänkt på med hundpensionatet. många (vad jag hört) pensionat går bara ut och rastar och ger dom mot, sedan får dom sitta i hundgård resten av dagen(typ, lite mer ger dom väl kanske) men det vi tänkt, är att hundarna kommer få leka, träna(om det är en ras som kräver daglig träning, både mentalt och fysiskt) och om hundarna/ägarna tillåter, så kommer vi ha en rastgård där hundarna kan leka tillsammans med varrandra(om hundarna fungerar med andra hundar osv. förstås), ja, vi kommer tillbringa hela dagarna med hundarna(de får ju såklart vilopauser ;) ).

låter som en hund som passar riktigt bra, men har två frågor till,

har ni någon erfarenhet om hur de brukar vara mot andra hundar? det är ju individuellt, men om det är vanligt att de funkar bra med andra hundar, eller om de oftast inte gör det.

och hur dominanta brukar de vara? är de mer underlägsna, eller stor svansen rätt i topp så fort en hund kommer(typ)?

Kolla gärna denna tråd för att få lite mer information just om Staffe och andra bullhundar och könsbunden aggressivitet. 

Just Staffar är rätt kända för att kunna vara dominanta mot andra hundar, och det är rätt vanligt att hanar inte går ihop med andra hanar, eller övriga dominanta hundar. 

Min hane gick INTE ihop med andra dominanta hundar, och han hamnade i ett seriöst slagsmål en gång pågrund av detta då jag ännu inte hade lärt mig att läsa hans signaler. Som tur var slutade det bra, men det är ju inte alltid det gör det. 

Jag råder dig att åka och träffa många staffar, hälsa på hos uppfödare och gå på staffeutställning så du får dig en uppfattning om rasen i dess helhet 🙂

Här i hushållet bor två stycken Staffordshire bullterriers, en tik på 2 år samt en hane på 3 år. Överlag är det en hund med stor personlighet i litet kompakt format. Älskar oftast allt och alla som går på 2 ben. Huruvida de kommer överens med andra hundar är otroligt individuellt, men man ska vara medveten om att det kan bli problem. Mina två har inga problem alls med hundar som är stabila och tydliga i sitt hundspråk (dvs både förstår och visar), men har desto större problem med hundar som är för på, skäller mycket odyl. Då vill de gärna gå undan och startar inga bråk. Men blir de påhoppade kan de mycket väl svara upp. Precis som #6 skriver så varierar också förarvekheten från individ till individ. Vissa lyder snudd på ens minsta vink, andra kör lite alfons åberg (jag ska bara… sen kommer jag) och en del lyssnar inte alls.

Tråkigt har man väldigt sällan med en staff i hushållet, det är ett som är säkert. De är inte mycket för att skälla, men har istället diverse ljud för sig. Många (därmed inte sagt alla) ogillar regn och rusk. Mina två går max ett par meter innan de totalvägrar och vill in igen.

Vad gäller hälsa så har rasen en del hudproblem, då speciellt demodex. De har även en del höftproblem. Nästan 35% av de staffar som röntgades år 2012 hade C eller sämre och då har bara 156 av 754 skk-registrerade staffar genomgått röntgen. 

På mina två så märks dessa problem, då tiken har D-höfter och hanen haft demodex som unghund (och numera troligen har SLO, men det är inte specifikt för just staffen).

Men det är svårt att till fullo beskriva hur en staff är, bästa är att träffa en. Eller träffa flera är väl mer rätt. Rasklubben anordnar rasspecialer och då är det väl ett alldeles ypperligt tillfälle att träffa så många av rasen som möjligt. 🙂 Finns mer att läsa på www.ssbtk.se

ja, att gilla andra hundar är ett måste i så fall, eftersom vi vill ha hundpensionat och kennel, så är det ju många främmande hundar som kommer, och finns andra hundar den känner, så går det ju inte om den inte gillar andra hundar :/ får kolla vidare och kolla mer om staffen och andra raser om det finns en som passar bättre, tror inte den faktiskt skulle passa in i vårat framtida dröm-liv… finns nog någon bättre ras tror jag, om jag ska vara ärlig. får titta vidare.

tack för all fakta, hjälpte mycket! tänk om jag inte hade fått reda på allt detta, och vi skaffat en staffe, och vi blir tvungna att omplacera p.g.a att den har svårt för andra hundar..

#10 Ja, därför är det superbra att du tar reda på alla fakta kring raserna du är intresserad av innan du skaffar just den rasen! 🙂

#11 ja, det är jag glad över att jag lärt mig kolla fakta innan jag gör ett val ;) vet några som bara skaffar djur, som de sedan säljer p.g.a att de inte var beredda på det och det, och hade inte läst på någonting, utan bara skaffat för de var söta. en hade en flatte som sällskap, den omplacerade dom för att den tuggade sönder nästan allt… kanske för att de inte uppfostrat ordentligt, och att de inte gett den stimulans den behöver. en flatte är ju mer krävande än vad de flesta tror …