Du skall inte börja skrika på hunden!

Låt hunden äta ifred, det är valpen du skall lära hur man beter sig, inte den större hunden, den måste få äta ifred om den är obekväm med att valpen är i närheten när den äter.

Valpen går bara förbi hennes matskål och då händer detta. Om jag inte hade stoppat henne, vad hade hänt då? Tänk om hon huggit henne?

Jag vet inte om det är jag som har skev syn på det hela men känner verkligen inte att det är det minsta okej……..

#2 Men låt inte valpen vara i närheten när den andra hunden äter! Begränsa valpen eller låt den andra hunden äta ifred någon annanstans. Hon litar ju inte på valpen, varför skulle du börja bråka då? Då förstärker du bara osäkerheten hos hunden. Börjar du skrika och ha dig och försöka ta bort konsekvenserna av ett bakomliggande problem, ja då kanske hunden hugger till på riktigt utan att varna först i framtiden.

Tror du att din hund kommer bita valpen? Bita på riktigt? Det vanligaste är att en hund markerar att den vill ha sin mat ifred (om valpen inte lyssnat på de tidigare "låt mig vara"-signalerna tandvisning och morrning) och det blir inte en skråma på valpen, men valpen lär sig att se och respektera de tidigare signalerna istället. Jag själv tycker att det är bra att valpen får lära sig sådant från andra hundar, (bästa lärarna i hundspråk är andra hundar), det vill säga språkkloka hundar. Men här får man känna sin hund. Alla hundar är inte språkkloka. Annars, det går att träna in minskat resursförsvar, men frågan är om man orkar bry sig? Och med det menar jag bara - det är inte en så stor grej om en hund vill ha sin mat ifred, det är lätt att låta dem äta i varsin ände av rummet eller varsitt rum osv. Medan det kan krävas en hel del engagemang att träna bort resursförsvaret. Men att uppmuntra valpen att per automatik hålla sig borta från andra hundar som äter eller har saker är däremot smart!

#3 Båda hundarna är mina och "bor" i mitt sovrum. De sover, äter och dricker här, men det du säger är alltså att jag ska låta någon av dem äta i ett annat rum?

Jag förstår inte hur det ska hjälpa dem att känna tillit till varandra och inse att de kan äta i lugn och ro i varandras sällskap. De kommer att bo med varandra resten av livet så det känns som en väldigt konstig lösning faktiskt.

#5 Litar inte den andra hunden på valpen så gör du det bara värre genom att börja bråka, du får lov att se till att hunden får äta ifred till den lär känna valpen bättre. Oftast blir det bättre med tiden, en del hundar behöver lång tid att vänja sig vid nya hundar i hemmet och en del vänjer sig aldrig särskilt bra, men det borde du ju haft lite aningar om iochmed att hunden inte var bekväm med andra hundar sen tidigare.

Kan bara instämma med #3. Börja inte skrika åt hunden, det kan leda till att hunden hugger nästa gång. Det här är en sån sak som jag tycker det är jättebra om hunden bara morrar. Tro mig, du vill inte ha en hund som hugger direkt. 

Självklart är det synd att din hund inte litar på valpen, men det finns ju inte så mycket att göra åt mer än att låta den äldre hunden äta ifred. 

Just morrningar är en sån grej som vi människor ofta blir upprörda över och inte tycker är okej, men för hunden är det bara en del av språket. Och som sagt, det är MYCKET bättre att hunden morrar än att den hugger vilket det kan leda till om hunden blir tillrättavisad när den morrar och problemet med osäkerhet fortfarande finns kvar.

#4 Jag håller verkligen med dig. Jag tror inte att hon skulle bita henne, det här är en jättesnäll hund, så det är förstås jag som överreagerar.

Jag håller självklart även med om att hundar ska lära sig att andra hundar ska få ha sina saker eller mat ifred så det är ju viktigt att en hund får säga ifrån.

Jag har en hund som vägrar låta andra hundar komma nära hennes mat. och min första fråga är då, VARFÖR ska dom komma nära? Dom får lära sig helt enkelt :)

Har haft 2 valpar efter henne, och hon morrar så det dånar nästan (väger 50 kg då) och då kan man antingen ha en som min första, underlägsen valp som smörar lite och går därifrån direkt, eller som min andra valp som totalsket i det, tyckte att han ville visst ha den maten, och hon sa ifrån ordentligt. Nej hon bet inte, absolut inte, men hon markerade tydligt. Lät som han skulle dö, efter det gick han iväg så fort hon morrade. (och ja dom lekte för fullt varje dag)

Jag tycker man ska låta hundarna sköta det där själva, absolut att man kanske inte ställer skålarna bredvid varandra. Men om valpen ändå går fram så tycker jag att den äldre hunden får säga ifrån. Dom lyssnar oftast bättre på hundarna än om vi skulle säga till dom att dom inte får gå dit. Min andra äldre hund skulle ALDRIG säga ifrån, någonsin, om någon vill ha hennes mat går hon snällt därifrån. Så där har man fått hålla vakt och se till att dom inte går dit. Men dom försöker gång på gång ändå, medan med hunden som säger ifrån går dom aldrig till, möjligtvis smyger fram och slickar rent skålen när hon gått därifrån ;)

Jag tycker definitivt det är något du måste ta tag i och jag anser att om man ser till så att hundarna äter i olika rum för att den ena inte är bekväm med en annan hund i närheten så undviker man bara problemet, det löser absolut ingenting! Många gånger löser hundarna det själva så som några skrev här, genom att visa vems maten är och så vidare. Men det är upp till dig som alfa att visa att det inte är den ena eller den andra hunden som äger maten, utan det är i grund och botten du som gör det.

Vad händer om du ger båda hundarna mat samtidigt bredvid varandra? Vill den äldre hunden ha bådas mat då eller bryr hen bara om sin egen? Vad händer om du bara ger valpen mat, vill den äldre hunden stjäla maten då?

Men snälla… att vakta mat är väldigt vanligt bland hundar och nåt man bör acceptera. Det är ingen större grej heller att se till att hundarna får äta ifred, det skapar bara mer trygghet hos hundarna och dom kan äta i lugn och ro utan stress och jäkt. Så ser inte att man ''undviker problemet'' om man bara skiljer på hundarna under mattiden då det, som sagt, ÄR vanligt att hundar skyddar sin mat.. det ligger i deras natur helt enkelt och är inget märkvärdigt.

När jag var hos min vän fick vi stänga efter ena hunden när dom gnagde på ben då min hund tror att ALLT är hennes och att ALLA är lika givmilda som hon. Varför? För att låta den andra hunden få lugn och ro och slippa bli stressad. Skadade det någon av hundarna att vi gjorde så? Eh, nej. Vi hjälpte dom bara på traven.

#10 Tack för ditt svar. Den äldre hunden äter bara av sin egen mat, valpen likaså, de vet båda två vilken skål som är deras och de har lärt sig att deras torrfoder ser olika ut.

Sedan jag sa till på skarpen igår så har valpen gått förbi skålen, luktat på maten och även snott någon lite matbit från äldre hunden och det har inte varit några problem. Den äldre hunden viftar bara på svansen och luktar på valpen.

Hon verkar jättesnabbt ha lärt sig att det inte är någon fara, att hon kan lita på den lille och att det inte är hela världen om hon nu snor åt sig en liten matbit,  vilket hon förmodligen inte gör igen då hon inte verkar tycka om hennes mat.

 När vi fick hem valpen så vakta vår äldre tik sin mat och ben, hon morrade så fort han gick i närheten av henne när hon åt. Vi lät henne morra då valpen faktiskt inte behöver gå och försöka sno hennes mat utan hon fick själv säga till. Vi gjorde inget speciellt förutom att inte ha de i samma rum när någon skulle äta. 

Idag spelar de ingen roll, de får mat samtidigt och äter bredvid varandra. Inget morr och skäll längre. 

Hjälper inte att skälla på hunden, utan själv tror jag bara att det förvärrar saken. 

Hoppas det löser sig för er. För att göra den enkelt för er så ha dom i olika rum när de äter.

#13 Jag tycker, precis som #10 säger, att låta dem äta i olika rum är att undvika problemet……. :/

Och som jag tidigare skrev i #12, efter att jag skällt på henne så har det gått väldigt bra när valpen närmat sig hennes matskål så det verkar faktiskt visst ha hjälpt.

Om hon nu skulle fortsätta vakta och visa tänderna o morra så ska jag inte skälla på henne igen utan tänka på det ni sagt och se om det hjälper att låta dem äta i olika rum för jag vill ju bara deras bästa.

#14 Hur kan det vara att undvika problemet när hundar FUNGERAR så? Jag förstår inte hur ni tänker. Ute i det vilda så skyddar man sin mat så man är garanterad mätthet, sen har det fört med sig i hundens natur liksom. Hundar skyddar sin mat för att garantera mätthet och att få ha kvar sin del av kakan så att säga. Det är ett NATURLIGT beteende som inte ens är fel alls. Så att skilja på hundar under mattider är inte att undvika problem utan att helt enkelt hjälpa dom på traven: Att få äta i lugn och ro i sin egna takt, dom känner sig på så sätt trygga och säkra i att dom får sin mat och ingen annan tar den ifrån dom. På så sätt minskas stressen (som i slutändan kan göra en hund allvarligt sjuk) och dom ser mattiden som en harmonisk tid. Varför vill man inte tillse sina hundar det? Och om man som ägare ser till att dom får sin mattid ifred så kommer man skapa ett ännu starkare band sinsemellan. Varför? För hunden LITAR på att ens ägare i värsta fall, om man har en till hund som är på, ser till så dom får sin del av kakan helt enkelt. Man ger sin hund en harmonisk stund som den kommer uppskatta!

Nej. Det är vanligt men i grund o botten inte särskilt naturligt om hundarna tillhör samma flock. Hundar brås på vargar som ni kanske vet och inom flocken är den enda som vaktar mat eller ber om eget utrymme när man äter är ALFAN. De andra vargarna kan äta på samma kadaver utan några större konstigheter. Om hundar morrar eller vaktar sin mat på något sätt så är det av två anledningar; antingen anser sig hunden vara alfa eller så anser inte hunden att den andra hunden tillhör samma flock som sig själv och är därmed ett hot.

Det kan lösa sig själva så som några skriver, eller så kan du som alfa visa att vi inte vaktar maten eftersom den inte är din att vakta (i grund och botten är det alfans mat som denne är så god att dela med sig av).

#12 , #14 : jag tycker du gjorde rätt, jag hade gjort likadant. Det som många verkar reagera på är att man skäller på hunden vilket inte alls behöver vara fallet. Ett simpelt nej i bestämd ton kan räcka. Man måste ju sätta vissa gränser.

#16 Njä, "alfa" är väldigt missvisande och något sådant finns inte i den meningen. Föräldraparet, som vägleder flocken vaktar inte någon mat utan de låter de yngre djuren äta först.

En människa är inte någon "alfa", djur inom olika arter kommunicerar inte på samma sätt och tror aldrig att de tillhör samma art. En hund tror aldrig att den skulle vara något som du kallar alfa, aldrig. Olika arter ser inte varandra på samma sätt, sk. "rang" existerar inte mellan olika arter. Morrar en hund vid matskålen litar den inte på att den får ha maten ifred.

Skall man sätta gränser kan man göra det hos valpen, den andra hunden gör ju inget fel, den vill ju bara ha sin mat ifred.

Okej. "Föräldrarparet" som du kallar det, låter de yngre inom samma flock äta först. Tillhör de inte flocken så utgör de ett hot och ja, det förekommer kanske morrande… Det är ju ett hot, liksom.

Det jag menar med "alfa", är den som bestämmer, högsta hönset, föräldrarparet whatever du nu vill kalla det. Och jo, visst kan en människa vara alfa. Hen måste bara lära sig att kommunicera med djuren. Och nej, jag tror inte heller att en hund tror att den är människa eller att den tror att människan är hund. Däremot tror jag definitivt att en hund kan tro att hen är den som bestämmer, som är boss, som är alfa. Utan tvekan. Rang har med flocken att göra, inte arten. Om hunden anser att du är en del av flocken (vilket de flesta hundar gör, det är ju ändå det som gör dem till människans bästa vän), så finns det absolut en rangordning. Flocken har alltid en viss rangordning, annars skulle den inte fungera. 

Nej, jag håller inte med. Varför ska inte valpen få gå förbi? Den hade inte fokus på maten, den råkade bara gå förbi. Det skulle jag aldrig korrigera en hund för, särskilt inte en valp.

#18 Tro vad du vill, men det går inte ihop med dagens forskning och kunnande. Det finns INTE rang inom olika arter, en hund tror aldrig att den kan bestämma över en människa och kommer aldrig se människan som någon "flockledare". Lika lite som en kanin tror den kan bestämma över en häst t.ex.

Nej, det finns inte alltid någon rangordning, rang är ett tecken på oharmoni, i vilda djurflockar finns ingen bestämd rang, alla skiftar roller efter uppgift. Rang kan däremot förekomma i konstlade flockar där det råder oro och oharmoni, i en harmonisk flock, ex. hundflock förekommer aldrig någon sk. "rang".

En hund kommer aldrig se en människa som en likasinnad medlem av "flocken" som en av samma art.

Ta och läs på lite mer, Per Jensen, etolog, har en hel del bra böcker och artiklar.

Vi har också en valp och en äldre hund hemma, och jag tycker ärligt talat inte att valpen ska ha någonting med den äldre hundens mat att göra. På samma sätt som den äldre inte ska ha någonting med valpens mat att göra. Våra äter olika mängd, olika foder och den äldre får dessutom medicin i maten. Det händer även att de får mat vid olika tidpunkter, valpen äter tre gånger om dagen, den äldre äter två gånger och får frukost senare osv, och då vill jag kunna lita på att de inte stör varandra och att rätt hund äter rätt mat utan att jag ska behöva lägga mig i. Det har inte varit några problem alls hos oss, första dagen var det lite morrande men då gick valpen undan direkt och sedan dess håller han sig till sin egen mat. Jag vet inte hur det är med TS hund, men vår äldre hund skulle aldrig skada valpen, hon må säga ifrån ibland när hon fått nog av att han är dryg men hon skulle aldrig göra mer än markera och det tycker jag att hon har all rätt att göra. Hoppas jag inte trampar på någons tår nu, men det är min åsikt :-)

#19 Jag tycker att det är otrevligt att du vägrar förstå att folk har olika åsikter och inte tycker precis som du.

Jag själv förstår mig inte alls på hur du kan säga att jag inte får skälla på min hund som eventuellt skulle kunna attackera en pytteliten valp vilket skulle kunna leda till bestående allvarliga skador.

Det låter, i mina öron, som att det enligt dig är okej för hundar att bli aggressiva och vakta sin mat bara för att din hund gör det vilket du försvarar. Enligt mig själv, detta är min åsikt, tyder det på dålig fostran.

#21 Det handlar inte om olika åsikter, utan om helt felaktiga påståenden. Inte bra att sprida osanning.

Varför skälla på en redan osäker hund? Förstår du inte att detta skapar ännu mer osäkerhet?

Jag har då verkligen inte en hund som vaktar mat, jag har en hund som aldrig någonsin skulle vakta eftersom jag har skapat en mycket trygg hund och skapat en fin relation och tillit, han har inga problem med att någon annan hund äter upp hans mat om de vill eller att någon människa går och rotar i den.

Vad är det för påhitt du kommer med?

#22 Det förstår jag mycket väl, men det är inte värre än om hon skulle hugga den lilla valpen. Jag hoppas att du förstår vad jag menar och kan acceptera att jag har en annan syn på saken än vad du har.

Som jag skrev i #10 så har min "metod" funkat väldigt bra så någon osanning sprider jag inte. :-)

Jag har inte läst tråden, men svarar på inlägget.

Jag tycker att du ska låta dom vara, dom gör upp det själva. Ingen frisk hund hugger en valp så att den skadas, det ligger i deras natur att inte göra. Dom morrar och markerar, för att lära valparna att inte sno mat. Hur ska valpen annars lära sig hundvett och etikett? Sålänge hunden varnar och låter är det ingen fara. Skulle det dock bli väldigt tyst efter det att hunden morrat, och den vuxna inte förändras förutom att morrningarna slutar, ska du genast få iväg valpen! Sålänge hunden låter markerar den bara, det är tystnaden du ska vara uppmärksam på. Det blir nästan som en tystnad man kan ta på, och varar i väldigt kort stund.

http://www.youtube.com/watch?v=ZY-_vpo-Ayc

kolla 0:18 och två sekunder framåt. Ser du blicken, och hur hunden "fixerar"? Händer det ska du inte låta dom hållas. Men korregera inte hunden som försvarar maten. Det är som att utlösa en tickande bomb. Det ser man tydligt i klippet jag länkar, hunden attackerar cesar utan så mycket som ett ljud.

Med andra ord, morrar hunden är det oftast bara markering.

#23 Det är inte dina inlägg jag menar med osanning utan en annan skribents.

Världen är inte svartvit, du har inte att välja mellan att förstärka osäkerheten eller att valpen blir biten, det är inte de enda alternativen. Tror du verkligen den skulle bita på riktigt?

TS.. kan du inte låna en bok på biblioteket om hundspråket? Sånt är rätt lärorikt att veta faktiskt.

Ska jag ta ett exempel när en hund ''verkade'' aggressiv mot min? Återigen hos den där vännen.. min hund är en tjuv, kan hon så tar hon. Så hade min vän ett lågt vardagsrumsbord och vi tänkte inte på det utan gick till köket och hämtade mer frukost att duka fram. När vi kommer ut i vardagsrummet ser vi min hund försöka sno i stort sett allt varav min väns hund kommer utspringande från sin bur (med borttagen dörr så ingen skapar drama där) och morrar, skäller och jagar bort min hund. Vi brast ut i garv och våra tankar slog aldrig att hon ville skada min hund. För det första så var kroppsspråket inte aggressivt utan mer varnande som ''du rör inte deras mat'' och för det andra var det ju bara bra att min hund fick lite vett och etikett av en annan hund :) Så varje gång min hund närmade sig vår mat kom min väns hund i full vart och puttade bort henne ;) Vi brast bara ut i garv och jag tyckte det bara var skönt att min hund fick en liten läxa.. hon vart inte ens skadad utan bara iväg skickad pga dåligt hyfs.

Så en hund som morrar vid sin mat vill bara skydda den och få äta ifred. Det är liksom allt. Låt hunden lära din valp hur man beter sig. Jag menar, bättre lärare kan inte en valp få än en hund som vet vad vett och etikett är! Du måste självklart se upp för tecken för aggressivitet men lånar du en bok på bibblan om hundspråk så lär man sig sånt ganska fort. Den äldre hunden vill nog verkligen inget illa mer än få äta ifred! Se till så den får det också så den inte blir stressad och sjuk i framtiden :)

#23 Det är väldigt intressant att du säger att världen inte är svartvit och ändå säger du i princip att ditt sätt att tänka är det enda rätta. Och det där med att man skapar mer osäkerhet hos en hund som visar osäkerhet om man korrigerar den, behöver inte alls vara sant. Ja, ställer du dig och gormar och panikartat skriker "Nej! Fy! Gå bort, sluta!", så ja, då kan detta naturligtvis skapa mer osäkerhet. Men visar du helt enkelt för hunden att nej, du behöver inte vara osäker, såhär kan du bete dig och såhär ska du inte bete dig. Då skapar man inga problem.

Men hur vet du att det var osäkerhet som TS hund visade? Det kanske var precis tvärtom, den kanske visade sig alfa? Om det nu är så som du säger att det inte ska finnas någon rangordning inom flocken så är det ju ändå fel om hunden beter sig som högst upp i rangordningen, eller? Då har man ju i så fall som du säger en oharmonisk, obalanserad flock och då får man ju ta itu med det då.

#27 Jag säger inte att mitt sätt är det ända rätta, men du kommer med felaktiga påståenden så de är ju helt klart inte sanningsenliga, de bryter mot dagens forskning och vetande.

Man visar inte att en hund inte behöver vara osäker genom att vara otrevlig mot den eller bara försöker få bort konsekvenserna av det egenliga problemet. Nej, hunden tror inte den är "alfa"! Du har inte koll på vad begreppet dominans innebär, en dominant hund skulle aldrig någonsin bete sig på det viset, en dominant hund är en MYCKET trygg som inte behöver göra minsta lilla väsen av sig för att göra sig förstådd. Ts hund beter sig verkligen inte som en trygg och självsäker hund. Har man en oharmonisk flock får man se till att jobba på det, ja, men inte genom att börja bråka med hundarna.

Till o med i vilda vargflockar så accepteras det av alla att den som äter får morra o försvara sin mat, oavsett om det är pappavarg eller slyngelvarg på några månader.

Det kan väl inte vara så svårt att förstå?

#27 Att hunden är osäker i situationen vet man pga av att hunden morrat åt valpen för att skydda sin mat. Morren betyder bara att hunden är osäker på om den får ha sin mat ifred och väljer då att försvara den. "Jag litar inte på att du inte stjäl min mat, försvinn!" Så vet vi att hunden är osäker i den situationen. Förövrigt så är det exakt så som #29 skriver. Alla har rätt till sin mat. Det är därför inte alls onaturligt att de försvarar den. Man kan inte tvinga en individ att bli trygg genom att den inte får rätt till sin mat eller skälla på den, men genom att ge dne utrymme att ha sin mat ifred. Man har också kommit fram till att vilda vargflockar inte fungerar som vargflockar i hägn där det är en mycket mer pressad, trängd och onaturlig situation.

#30

Ja det är väldigt lyckat att lära hunden att den inte får varna, då hugger den direkt istället!

#30 Och problemen hopar sig.