Det är ju helt upp till individen, fullt lagligt är det när hunden har tillgång till rastgård.

Vissa hundar kan ta sin ensamhet med ro, andra tycker det är fruktansvärt.

Alltså jag skulle aldrig låta en hund vara ensam så länge just pga att det är flockdjur, dock vet jag inte hur det blir om en annan hund är där… Det låter väl rimligt, sen beror det ju på individen. Anser ni att han skulle klara det?

låter som en superidé om hunden i praktik klarar av att vara ensam (eller med hundvän) den tiden!

I vanliga fall är han ensam i cirka fem timmar, inomhus, och det funkar. Så att vara ensam kan han, men det är den längre tiden jag är fundersam över. Därav iden att han ska ha en kompis. Har någon några erfarenheter av skillnaden hos era hundar från när de varit helt ensamma till när de varit ensamma med hundkompis? Egentligen tycker man ju att hundkompis borde göra det lättare, så lever ju vargar. Men jag vet inte. :)

#4 men det är inte vargar vi har, det är hundar ;) Stor skillnad. Förstår dock hur du tänker, och visst är de flockdjur. Men en hund som inte är van vid att bara vara med en annan hund, utan alltid vart med oss människor tror jag inte det spelar så jättestor roll. Lite kanske det hjälper, men tror ist att båda känner sig övergivna ist. Men det kan ju inte skada :) Förutsatt att hundarna har umgåtts mycket, går ihop och ser varandra som en i flocken.

Jag tycker nog som de andra att så länge hunden kan gå ut och in som den vill och klarar av det utan att påverkas på lång sikt så borde de inte vara problem. Prova innan om din hund vill ha en kompis och att dom har nytta av varandra :) min hund trivs bättre ensam dock men de är ju olika. Han träffar så många på dagis så tror han tycker de är skönt att vara ensam på em/kväll och helger :P

Jag tycker det låter som en bra ide. Men det jag tänker på är hur högt staket du ska ha? Tänk pm Hunden får för sig att ta sig över. Eller tänk om någon stjäl din hund när han är själv ute på tomten.

#7 Jag har inte tänkt på det än, vi har ju smålandsgärdsgård runt om trädgården men han tar sig emellan där så vi behöver näta in. Nu är det 120 cm högt, kanske behöver vi höja upp staketet. Chutney är iallafall en ganska atletisk mellanpudel så han är nog inte helt lätt att hålla instängd, staketet måste vara helt säkert. Och med tjuvar, såklart risken finns men den borde ju inte vara större än vad det är med hundar som är i hundgård tex, eller med hästar. Vi bor ute på landet dessutom. :)

Men i hundgårdar kan man ha lås på dörren. Och hästar och hundar är verkligen inte samma sak. Bara för att man bor på landet så är man tyvärr inte säker. Lycka till!

Angående stöldrisk så kan du kanske ha ett rätt högt staket på just den del du ska inhägna till hunden och om du ska ha en grind så kan du ju ha lås på den, som man brukar ha på hundgårdar. Du kan inte ha tak såklart, eftersom du vill ha en ganska stor yta för honom, men ett högt staket borde väl hålla borta tjuvar. Särskilt om du på staketet sätter skyltar om den fruktansvärda vakthund som vaktar området… :)

Varför hägna så stor del? Kanske det går att sätta en hundlucka och sedan bygga en liten hundgård utanför? Med nätat tak och lås på, som en vanlig hundgård. Nu vet jag ju inte hur du bor, men om det går en väg förbi utanför där det kan passera bilar/människor/hundar osv så kan det vara osmart att låta hunden gå på den sidan av trädgården, stor risk att dom blir väldigt vaktiga när dom är ensamma. Och då lär sig hunden att spring och skälla vid staketet vilket kanske inte är så uppskattat varken för er eller för passerande, speciellt när ni inte är hemma och kan göra något åt det.

Kolla också vad som gäller med hemförsäkringen. Så det inte räknas som om ni haft dörren olåst när ni har en olåst hundlucka. 

Annars verkar det väl som en bra idé. Fungerar det så bra som man tänker sig så ska det väl inte vara några större problem. Hundkompis är bra om dom känner varandra väl och att man vet att det inte blir fajt. Jag märkte att mina hundar hade stor glädje av varandra när dom var ensamma ihop, nu levde ju förvisso dom ihop även till vardags, men ändå.