Ja. (Blev lite lång text)

Sluta dalta med honom.

Gnäller han? Så synd om honom. Tror du hans mamma ute i det vilda hade väntat på att det han var rädd för försvann? 

Inte direkt.. hon hade sagt åt honom "Kom nu eller stanna kvar, jag skiter i vilket". 

Gnäller han? Ge han ingen uppmärksamhet, klappa inte honom.. detta förstärker hans känsla och han tror det är rätt. Det är inte rätt.

Du är den som ska visa att det är inget att vara rädd för. Du är ledaren. Är du lugn och orädd blir han det. 

Förstår du hur jag menar? Du måste tänka mer djuriskt och inte moderligt. 

Varje gång du ska göra något tänk vad hans mamma hade gjort i det vilda..

Kommer det en annan hund emot honom, tror du hans mamma hade sprungit iväg med honom då? Nja, hon hade stått upp emot hunden och visat att det är hon som bestämmer. 

Angående kopplet så kan det vara

1) Det sitter för hårt.

2) Han är ovan. - Låt han ha kopplet på sig och gå runt där hemma ett tag.. så han vänjer sig.

3) Han gnäller för att du antagligen har daltat med honom och han vet att ifall han gnäller, får han som han vill. 

valpar blir dessutom ofta rädda ett tag, de är inte födda med vad som är farligt och inte :) 

---------

Min valp blev helt plötsligt jätterädd för allt när hon blev 10-11veckor.

Jag sket i det. Gick jämte vägen och det kom en bil, hon blev SJUKT rädd drog och ville springa där ifrån.

Jag drog i kopplet och sade till henne, nej.. du kommer med mig. Och visade vägen.

Nu åker hon bil, buss, tåg vi kan gå i stan utan problem och hon är bara 12 veckor :) Fortfarande lite osäker runt omkring mycket folk .. men inte rädd längre. 

jag vet att det är svårt att inte dalta med valpar, men man måste tänka på deras bästa och att de kommer bli stora sen. Man måste nästan vara stenhård emot sin valp.

Återigen, tänk djuriskt och inte moderligt. 

VISA ATT DET ÄR INGET ATT VARA RÄDD FÖR!

Glömde tilllägga:

Min valp tyckte inte om kopplet heller, men buhu synd om henne.. hon fick följa med mig. Det jag säger är det som gäller.

Jag låter säkert sjukt elak och hård.. men det måste du vara, tror du alpha hanen / honan låter en valp bestämma ett skit i flocken / i det vilda? Inte direkt, inte ett piss har de att säga till om och så ska det vara för dig också.

Höga ljud och sånt är nog bara att ignorera och hoppas att han vänjer sig vid.

Kopplet kan du kanske försöka vänja honom vid korta stunder inomhus också, där han känner sig lite tryggare? Då blir det nog inte lika chockartat. 

Jag har inte samma syn på uppfostran som föregående talare, det finns ett mellanting mellan att dalta och att släpa med sig hunden. 

Du ska ju däremot inte ge honom någon särskild uppmärksamhet när han är rädd, eller trösta honom. Då visar du bara att han har rätt i att något är fel genom att bete dig annorlunda. Men om man kan ser jag inget fel i att ta det i portioner. Som då tex att vänja honom lite mer vid halsband inne och hemma på tomten innan man kastar sig ut och lägger på ännu en skrämmande faktor. Du kan också prova att ha sele nu i början, han kanske tycker att det känns bättre?

#1 Att försöka "spela" hundens mamma och försöka använda samma uppfostringmetoder är inget att rekommendera. Hundar vet mycket väl att vi är av en annan art. …och till TS, de flesta valpar som flyttar till sina nya familjer brukar vara osäker och rädd för omgivningen. Det är nya människor, dofter etc. som valpen inte är van med tidigare. Valpen tycker nog till en början att kopplet/halsbandet är otäckt så det tar sin tid att vänja in det.

#1 - Att slita och dra i en rädd valp som knappt är koppelvan, lär inte göra den mer säker och sådana råd gör mig rätt arg. Vi är heller inte några hundmammor och hundmammor tvingar heller inte sina små valpar att gå iväg på okända platser.

Till TS - Gå ut till samma plats varje gång, tills valpen är mer säker där. Stanna och låt valpen utforska saker i sin takt och tvinga den inte att gå framåt. Att bara få stå och kika på vad som händer runt om räcker ofta mycket för en liten valp🙂 Vissa individer behöver längre tid på sig innan man utökar området att utforska.

En annan håller med #1 med tillägget till TS att göra planer för en smällarfri nyårsafton, tills han fått förtroendet för dig.

Jag tycker du på "vill inte gå i koppel" skall skaffa en sele där han inte kan smita ur. Köp även ett långt koppel eller ett rep. Ta honom till ett ställe där det inte finns bilar eller andra människor. Släpp ned honom (du har burit honom innan)  och gå iväg, du kan gå så lång som repet/kopplet räcker utan att sträcka det och sätt dig ned och vänta på att han skall komma, du kan även pillra på något riktigt gott som luktar mycket till exempel blodpudding eller kanske en leksak som du kastar i luften och leker med för dig själv. Du skall dock sitta med ryggen mot honom och inte prata eller titta på honom, han ska komma helt av sig själv.

Då han kommer fram till dig så berömmer du massor, ger godis eller leker med leksaken (vilket han än föredrar) sedan gör du om samma sak tills du ser att han kommer nästan direkt då kan du börja med att ta ett lite kortare koppel, gå så långt det räcker (utan att sträcka) och vänta på honom. Utan att prata och utan att titta med ryggen mot honom. Då han kommer så får du leka eller ge godis och massa beröm, till slut kommer han komma med dig då du går för att han vet att ifall han kommer så får han massa beröm och gott och/eller lek :)

Jag tränade mycket med Donna här att halsband och sele= roliga saker nu har ingen av våra vart så rädd och osäker som din lille valp. Träna med att man fick godis och bus om man tålde den jag jaga aldrig dom för att ta på utan dom fick komma självmant. Att dalta kan man göra men dalta på rätt sätt så man belönar det som är bra och inte dalta så man förstorar upp saker och ting. 

Jag tycker du ska hålla dig till samma promenad litet och tryggt ljud och sånt bry dig inte om att han reagerar på detta utan försök då bryta hans rädsla, då genom locka på honom för att sen kanske busa. 

En fråga vad ger du får foder?

allt är nytt för valpen och han tillhör nog den lite känsligare varianten;) Men ge honom lite tid de kommer bli bättre, var bestämt men inte för bestämd och tvinga honom inte till något han inte vill nu i början. prata lugnt och metodiskt med honom om han är lite rädd. visa honom att det inte är något farligt men dra absolut inte i kopplet och tvinga honom utan prata hellre med honom och låt han lyssna på din röst att det inte är något farligt och att han kan följa med dig.

sen att han gnäller inne är nog mest för att nyss har lämnat sin mamma och syskon och det kan kännas lite ensamt emellanåt. Mys med honom och visa honom att han är trygg med dig, prata lugnt och lek med honom inne, ge godis och ha roligt med honom.

sen har jag en fråga: är inte vinthund i sig lite halv"rädda" emellanåt? jag har träffat några på vagnen och dom har varit lite "skygga" och lite tillbakadragna.

Kontakta uppfödaren för råd :)

Min valp som var jättebusig hos sin mamma blev också jätterädd närhan kom till mig. Hundar som skällde, bilar som åkte förbi, regn, mörker, you name it! Jag har gjort som så (har kasnke lite lättare för vi har trädgård) att jag har bara stått och tittat rättut mot vägen. I början satt han vid dörren och tog två steg fram och sen sprang han tillbaka men efter en sisådär halvtimma när han såg att jag inte reagerade en sekund på hundskall och bilar så blev det helt okej att röra sig på hela tomten.

När vi koppeltränat så blev ju alla intryck mycket mer påtagliga och "farorna" kom närmre eftersom vi gick på trotoaren så då slet han och gnydde och ville springa hem, så jag började förutse hans reaktioner innan de kom. såg jag en bil på långt håll satte jag mig i god tid bredvid honom med lite godis som jag gav och klappade när bilen kom närmre, samma sak med andra hundar och människor. Dåblev godis och kel mycket intressantare än farorna (inte daltande när han väl är rädd utan innan han blir det som distraktion). Nu reagerar han inte på möten, en fördel är också att fortsätter man med detta så får man en hund som tar kontakt med dig när andra hundar/människor kommer ist för att fokusera på dem.

Hoppas du hittar nåt tips som passar med ditt val av uppfostran!

Ååh vad glad jag blev för alla svar! 😃

Det verkar som om jag har gjort många saker rätt, vilket är en stor lättnad. Jag har gått med honom till en gräsplätt i närheten och han har börjat vänja sig vid det, om vädret är rätt. Det kan vara svårt att veta vad som är naturligt hund/vargbeteende och vad som är för hård uppfostran. Tycker att alla har haft bra argument 🙂

#8 Just nu ger jag en blandning av valpfoder/torrfoder som jag fick av uppfödaren. Min plan är att så småningom börja BARF:a 😃

#9 Jo, vinthundar sägs vara ganska tillbakadragna och försiktiga. Men det märktes redan vid första tillfället att han lät betydligt mer än de andra valparna. Det är nog inte meningen att de ska vara så rädda av sig 🙂

#10 Jag ringde uppfödaren tidigare idag och hennes tips var att ignorera hans gnällande. Dessutom att köpa varmare kläder, (jag har en stickad tröja just nu) som är vindtäta så att det inte blir lika obehagligt utomhus. 

Att han gnyr är lätt att hantera trots att det är såpass frustrerande. Men det är när han kämpar emot jag inte vet vad jag ska göra. Han gör det inte bara utomhus utan även inomhus om jag ska tvätta honom eller om han är allmänt missnöjd… Finns det något sätt att göra duschen trevligare eller ska jag helt enkelt ignorera honom?

Lite lästips:
http://www.asashundar.se                                          
http://www.dogma.nu/Aartiklar
http://www3.shellkonto.se/lollo/dogsiteartiklar.htm

#13 Tack så mycket för de bra lästipsen! Jag hittade dock inget om rädsla när jag skummade igenom innehållet, men jag kan ha missat det. Var det någon speciell artikel du syftade på? 🙂

Den här kanske?
http://www.asashundar.se/viewpage.php?page_id=21

Den tredje länken innehåller en massa ganska korta artiklar om allt möjligt, det är som tidningsformat på lättförståeligt språk. Tex:

http://www3.shellkonto.se/lollo/hundlivartiklar/valpens%20utveckling.pdf

http://www3.shellkonto.se/lollo/hundlivartiklar/valpbilaga.pdf

Lycka till med valpen!

Vill du göra badet som något positivt så kan du sätta in valpen i duschen/badkaret utan att spola vatten. När han sitter lugnt där inne så beröm massor och ge belöning, antingen med lek eller godis. Självklart i eller inom synhåll till badet. :) Du sätter alltså aldrig på vattnet, och gör man det varje dag så lär sig hunden att det är inte alltid det är så "hemskt". Så gjorde jag, och sen brukar jag använda ordet "bada" och det har jag sagt när han varit positivt inställd till badet, så nu ser han både duschen och ordet som något kul! :D Säger också det när han ska bada i sjöar/hav då han fortfarande ändå tycker det är betydligt roligare, använder dessutom det som ett kommando som betyder att han får gå och bada :) Verkar han gilla att bada i sjöar osv (det kan du ju testa på sommaren när det är varmt) så är det ju ett perfekt tillfälle att säga "bada" då också ;)

#12 Missade det där med duschen, varför duscha en så ung valp öht?

#16 Tack så mycket för väldigt bra tips! 🙂 Ska testa det

#17 Senaste gången jag duschade honom var det för att han hade kissat inomhus och råkat trampa runt i det… Tvättade honom utan schampo/balsam, eftersom det inte behövdes. Tyckte det var nödvändigt att skölja av honom lite. Sen kan det vara praktiskt om valpen t.ex. trampat runt i lera och dylikt.

Tack för länkarna 🙂