Jag skulle vilja säga att en Berger kräver mer än en Aussie då det kan gå väldigt fel iom. att det är en väldigt speciell hund och inte alla passar som ägare. Båda är oerhört vackra hundar men man får inte låta utseendet styra. Bergern är en krävande, liten hund. Alla passar inte med den och det kan som sagt gå väldigt fel. De är lite ostabila i psyket allmänt i rasen och kan vara hur bra som helst på plan men ett helvete i vardagen. Skillnaden på face rase och poil long är nog bara pälslägnden. Jag var inne på bergern innan men jag ville ha en ras som kändes lite säkrare, och valde då Aussien. Även Aussies kan ha väldigt ostabilt psyke och det är därför _väldigt_ viktigt att hitta en bra kennel som avlar på bra mentalitet. De är knepiga både på plan och i vardagan är min uppfattning. Båda är arbetsnarkomaner i min åsikt och man bör inte välja någon av de om man inte är berädd att ge 100% av tiden till de, för det finns en stor risk att man hamnar med en riktigt krävande aussie/berger men lika stor risk att hamna med en soffpotatis. Det är _min_ åsikt.

#1 Okej, hon tänkte också att en berger är mer krävande även så är det väl en ganska ovanlig ras, alla fall var. Rätta mig om jag har fel. 

Men hur mycket ska man hålla på med en Aussie/ Berger för att den ska vara nöjd. Inte så den knappt kan gå. Utan så den är nöjd för den dagen ?

#2 För att jag ska hålla min aussie nöjd så han inte springer och gnäller hela tiden så fort man rör sig kräver han ett pass sök/rapport träning på en halvtimma-20 min, lite tricksträning och vardaglig träning som skvaller, hundmöten och människomöten. Då kan han ligga och sova resten av dagen tills kvällskisset. Nästa dag har han samma energi och behöver göra samma sak. Sök/rapporten kan ersättas av agility och/eller simmning och apport, freestyle/trickträning kan ersättas av lydnadspass. Jag varierar det väldigt mycket och byter ut lite/lägger till lite i träningsschemat. Sedan lever han ju som gårdshund och kan strosa runt på gården och vakta. Visst pallar han en vilodag eller så men får han inte 1-2km's kisspromenix om dagen så får han flipp.

#3 Jo, okej. Hon har tänkt ha träna hårdträning 5 gånger i veckan alltså 2 dagar lite lugnare. Hårda passen blir runt 1 timme och då är det nästan full rulle hela tiden. Hon vill hålla på med Sök,Spår,Agility,Lydnad,Apport både i vatten och på land,Rallylydnad,drag, ja hon vill variera mycket. Promenaderna har hon tänkt ska bli runt 7-9 km sammanlagt per dag beroende på hur hon hinner.

#4 Alltså visst kan det funka. Men om hon ska ha en Aussie hade jag tipsat om att välja en ifrån blandad med utställnings och brukslinje, de kräver inte lika mycket. Jag har en med bruks och vall med mer vall, som jag snart ska gå en vallkurs med och förhoppningsvis börja valla med, som kräver mer. Jag vet själv hur det är, man ska hålla på med ALLT, man har sååå många planer men så blir det inte. Man hinner inte med alla grenar och man glömmer bort vissa, men det är en bra inställning att man vill ge gärnet typ.

#5 Men ärligt, om man ska jobba fem dagar i veckan med en hund ska man väl ändå inte välja en "från blandad utställnings- och brukslinjer"?

#5 Så tänkte jag iaf. Jag jobbar hela veckan förutom vid sjukdom med min aussie och ibland räcker inte ens det. Man får faktiskt inte glömma att det är en arbetande brukshundoch en från sådana blandade linjer kräver ganska mycket den med och skulle helt klart orka det hennes vän erbjuder. Eller vill du ifrågasätta det? :)

Här flödar fördomarna fritt i kubik o kvadrat.

Ja, det vill jag faktiskt ifrågasätta. 

Det låter ju som att personen som ska skaffa hund har erfarenhet av arbetande hundar (en BC kräver ju mer arbete än en aussie) så om personen vill träna så pass mycket som det beskrivs tror jag inte att en hund med utställningslinjer (eller blandade linjer, vad det nu innebär i praktiken) räcker till.

#9 Hur exakt vet du att en BC kräver mer än en Aussie? Jag sa aldrig rena utställningslinjer, du får gärna citera det jag skrev när jag skrev rena utställningslinjer. Tar man en hund med blandade linjer kan de ta lugnt helt utan problem men fortfarande kräva och orka med att jobba såpass mycket. Har du/har du haft en aussie av utställningslinjer eller känner du någon/några med en/flera? Om inte, hur kan du veta något sådant?

Att en BC kräver mer än en aussie tror jag de flesta skulle hålla med mig om. En hund med blandade linjer kan ju innebära vad som helst, är det en arbetsnarkoman korsad med en utställningschampion eller? En uppfödare som avlar på de hundar som inte är optimala för arbete känns knappast seriös, vad är poängen med att avla bort/minska arbetsegenskaperna hos en ras? 

Du skriver själv att risken är stor att man får en soffpotatis och att sedan säga att en blandavlad både kan ta det lugnt och duga till hårt arbete. Varför skaffar inte alla sig en sådan aussie av blandande linjer, det måste ju vara mycket skönare med en hund som ta det lugnt och ändå arbeta lika hårt som de arbetsavlade hundarna.

Nej, jag är inte aussieägare själv men det är faktiskt möjligt att ha kunskap om en ras ändå. Jag tränar ihop med många som har aussies av olika typer, fått höra mycket av rasen från dessa erfarna människor och därigenom bildat mig en uppfattning om rasen.

#11 Jaaaaa för man blandar ju verkliiiiigen en utställningschampion med en arbetsnarkoman *asg*. Nej, en kennel jag var inne på med en valp efter innan hade blandade linjer. Dock både bruks, vall och utställning. Hennes hundar kunde valla, arbeta, gå bra i utställning men ändå ta det lugnt flera dagar. Jag upptäckte sedan att jag ville mer, jobba mer. Ut mer helt enkelt, och valde då en hund som jag verkligen fick bita i. Ja, vad är poängen med det? Aussien avlas inte på sina grundegenskaper längre, hur många av de aussies i sverige är ranchhundar numera? Tvivlar på att det är många, om ens någon. Risken är stor att man får en soffpotatis om man inte är noga med uppfödare och linjer ja. Jag tycker de korsade linjerna är bra, helt okej faktiskt, för de som inte vill ha en hund som kräver arbete varje dag för att inte börja stressa och gnälla efter någon dag utan arbete. Jag trode min aussie var en slappis först men där fick jag fel, även om han ligger och sover brevid mig och gjort det de senaste timmarna vet jag att imorgon kommer han behöva gå ut och jobba igen för att inte bli tokig.

*dubbelt*

#12 Fast det är skillnad på en hund som måste arbeta och en hund som inte kan ta det lugnt. Jag har själv en krävande bruksras men han blir inte skogstokig om jag är sjuk och bara kan gå kissrundor en vecka. 

Jag tycker att antingen vill man ha en hund att arbeta rejält med, och då väljer man en hund som är avlad på arbete. Eller så kanske man vill vara lite lagom aktiv och då väljer man en ras med lägre aktivitetsbehov. Och det är skillnad på att vara avlad på arbete och ursprungligt arbete, en dobermann var ursprungligen en "livvakt" vilket knappast är fallet idag men det betyder inte att man ska sluta avla på de arbetande egenskaper som rasen har.

En bra brukshund ska kunna växla mellan vila och arbete och även de mest högtempade raserna (ex malle) som jag känner klarar lägre aktivitet utan problem, även om de självklart kräver mycket arbete. En hund som blir tokig av att ta det lugnt tror jag ingen förare som satsar högt vill ha. Men nu tycker jag vi slutar tjafsa i TS tråd, vi tycker väl olika helt enkelt ;)

Oj, här kom det mycket svar..

#15 Ber om ursäkt för att vi kapade tråden där!

En hund som blir tokig av att inte få arbeta under en dag är i mina ögon ingen bra hund och det är heller inte representativt för aussien som ras. Jag anser heller inte att aktiveringsbehovet för rasen kan fastställas genom linjerna. Många aussies som används som vallhundar går som rena gårdshundar under vintrarna, det finns helt enkelt inte så mycket jobb för dem att utföra då och de ska klara av den omställningen. Jag tror snarare att "hårdträning" 5 dagar i veckan kan vara för mycket och verka stressande för många hundar.

#17 Då har jag träffat dåliga representanter för rasen, my bad.

Skriver från mobilen så jag har inte läst alla svar ordentligt. Jag skulle säga att en berger kräver mindra än en aussie. Aussien är en bruksras, bergern är absolut en krävande ras som behöver aktiveras men av mina egna erfarenheter inte lika mycket som aussies. Det är full fart i bergern! Agility passar rasen ypperligt då de gillar fart och fläkt. Att träna och trixa är jättekul också. Jag har haft turen att bara träffa bra bergers, som varit väldigt framåt och stabila. Lite galna, men så ska de vara! Har dock hört att det finns en del brister i mentaliteten hos många bergers så uppfödare och linjer är självklart viktigt. Förutom pälsen så TROR jag att det kan vara snäppet mer fart i poil long än face rase, men har egentligen ingen aning. Finns en sida om bergers som heter Gossarna någonting, tycker din vän ska kolla in den.

Det är, enl min uppfattning, sällan skillnad i aktivitetsbehov på utställning vs. brukstyp. Möjligtvis att exteriören kan göra sitt (om det är en hund som är mer extrem av viss typ).
Den största skillnaden jag märkt utställning vs. brukstyp är väl att utställningstypen har svårare till att hålla samman och koncentrera sig. Tänk om det vore så enkelt att man kunde köpa en bruksras av utställningstyp och så slipper man aktivera sin hund… 😴

Vad gäller bergers så har jag, lixom #19 hört att poil long är något mer på tårna, men vet faktiskt inte om det skiljer sådär jättemycket ändå.

#20 Det är ju lite så jag tänker, men jag är dålig att uttrycka mig i ord, speciellt i stundens hetta. Tack!

Det som man måste ta ställning till vad gäller aussien är inte bara den typ av arbete och aktivering man vill syssla med utan vad man vill ha för typ av hund i vardagen. Egenskaper som gör hunden bra i bruksarbete kan te sig på andra sätt i vardagen vilket gör att man inte får den hund som man egentligen tänkt sig.

Jag tycker Bergern är mer krävande än en Aussie just p.g.a av sitt beteende och temperament, Bergern är en väldigt speciell hund och passar inte vem som helst, man skall vara väldigt fäst och van vid den typen av hundar för att kunna passa ihop med en Berger. Det är en lite knepig typ av hund, som kräver en hel del i aktiveringsväg och det gäller att kunna den typen av hund för att matcha rasens mentalitet och personlighet.

Förlåt för trådkapning, men jag måste bara fråga: Har många gånger sett trådar där Bergern nämns, och det skrivs alltid att den är så himla svår och speciell. Vad är det som gör den speciell? På vilket sätt är den speciell?

#24, jag anser inte att rasen är särskilt speciell. Har också hört det uttrycket, enbart av folk som inte äger rasen, och har inte förstått vad som menas med det.

#25 Samma här, har bara hört det av folk som inte har rasen själv. Jag har dock inte träffat någon själv så kan inte dra några slutsatser.

Jag valde Berger när det var dags för föryngring av flocken. (kom en BC tik emellan). När jag började leta fanns rasen nästan inte i Sverige. Det tog mig 4 år. Aussies stog högt på listan, men det fanns ganska få uppfödare som avlade på bruks/vallavlade hundar. O jag hade inte längre får.

Valde o valde, han damp ner i mitt knä, o han är inte speciellt representativ för rasen.

#3 Kanske dags att dra ner på aktiveringen och passitivitetsträna mer?. Din hund låter otroligt stressad. Mina 2 aktiva tävlingshundar (tollare och kelpie) gick utan någon som helst aktivitet i 2 veckor pga att jag var utomlands. Utan problem. Hur hinner du aktivera honom så mycket!?. Ett sökpass tar otroligt mycket tid, hinner bara 1 gång/vecka med det pga jobb/plugg. Jag skulle blivit otroligt stressad om mina hundar stressade så mycket.

#28 Tar det via PM.

#29 Passitivetsträning hör hemma på sajten.

#30 Kanske, fortfarande mitt val om jag vill skriva saker mer öppet eller inte, eller?🙂

Bergern har som ras väldigt instabilt psyke. Jag har aldrig träffat en helt stabil Berger, tyvärr. Dom har lätt för att bli "bitska" om dom blir osäkra. Dom har lätt att bli osäkra och har ofta svårt för människor. Om man skaffar sig en Berger så måste man vara bra på miljöträning, inte bara av underlag och omgivningar utan även av människor och börja i tid. Dom är otroligt känsliga och kräver mycket arbete. Brist i arbete kan göra att dom får lättare till skall, osäkerhet, bitskhet, osv. Dom har nära till skall. Dom är busiga och glada pajasar som gärna är både högt och lågt. Passar bra till trix/freestyle eller agility, men det är en genuin vallhund fast av lite annan typ än BC.

Leons MH:

http://berger.forum24.se/berger-about1042.html

#33 Jättefint resultat! Är siffrorna någorlunda lika rasgenomsnittet eller skiljer han sig mycket?

#34, Om du skaffar en användare till SKK's avelsdata så ska du kunna se (åtminstone på ett ungefär) hur ett MH till berger brukar se ut :)

#35 Kikade där faktiskt :) Men det verkar finnas för få MH-beskrivna i rasen för att få fram ett snittvärde, hittar någon enstaka hund bara. Tänkte att #33 kanske visste lite mer eftersom han/hon har rasen själv :)

Det kanske inte är de bästa hundarna som importerats hit. Leons pappa är räddnings o lavinhund hemma i Österrike o sköter 2 fårbesättningar. Dom är vanliga som lavin/räddningshundar på kontinenten.