Nej, så kan man inte göra. Fodervärd hos häst innebär inte det samma som hos hund. En hund som är ute på fodervärdsavtal är en sådan som skall avlas på och ägs av uppfödaren/ägaren tills denna tagit sina kullar, därefter går hunden över till fodervärdens ägo.

Skall du ha hunden hos någon annan i ett år måste du betala för det, man kan inte ha en hund hos någon annan och bara ta tillbaka den sedan. Säljer du hunden har du heller ingen rätt att ta tillbaka den senare.

Långtidshundvakt är nog det du är ute efter, om du inte vill sälja honom.

läst i annat forum för ganska länge sedan att man kan använda sig av liknande avtal för häst för hund om man vill och om man läser på ordentligt så det blir juridiskt hållbart. 

rent generellt så fungerar ju fodervärdsavtal för hund så som #1 svarat annars.

Min vän har en hund på liknande avtal du menar, de tog hjälp av jurist för att få till ett hållbart avtal (via ägarens gode man, då ägaren själv är omyndighetsförklarad och klarade inte av att sköta hunden, men ville inte sälja den). De har då specificerat allt i avtalet, vem som står för veterinärkostnader vid olycka eller sjukdom osv. I deras avtal står ägaren för all kostnad för hunden, mat, försäkring, veterinärbesök, till och med tuggben och hunddagiskostnad. Hon fick även ersättning för att gå en allmänlydnadkurs med hunden, skulle hon gå tex kantarellssökkurs skulle hon få betala själv. Det står även i avtalet att ägaren får inte ta hem hunden hur som helst, utan min kompis ska ha minst tre månaders förvarning om det och det ska göras med gode mannens godkännande (då ägaren misskött hunden), ägaren får endast besöka hunden vid avtalad tid, avtalet är löpande, min kompis ska skicka in kvitton på allt hon köper som hon får ersättning för och ska sköta hunden bra enligt lag osv.
Ett avtal som detta skulle ju inte gynna TS isf, då det är pengarna som är ett problem, men det kanske går att skriva ett annorlunda avtal? 

Det stora problemet är väl att hitta en person som inte lurar TS eller helt enkelt ångrar sig bara och sedan vägrar lämna tillbaka hunden. Vid vårdnadstvister om hundar brukar vårdnaden oftast tillskrivas den som betalat hundens löpande kostnader (tex mat) och skött om den, så trots ett avtal, om fodervärden/hundpassaren betalar för hunden, kanske det inte blir hållbart om det slutar i värsta fall i en vårdnadstvist..

Nu vet ju inte jag hur det ekonomiska ser ut, men jag skulle försöka spara det lilla jag kan och OM olyckan är framme och det behövs veterinär så skulle jag tagit ett lån, då ni ändå klarar de löpande kostnaderna och tror att det blir bättre ekonomiskt i framtiden. leksaker och godis kan man ju spara in på, man behöver inte köpa dyraste godiset om man ska träna utan man kan köpa eldorado-grillkorv och sedan torka/frysa in i pyttebitar, eller använda torrfodret till hunden, leksaker slits väl inte så ofta, kan ju göras av gamla strumpor eller så kanske man kan nöja sig med pinnar i skogen. Men så tänker jag, i annorlunda situation kanske det är bättre att sälja hunden helt enkelt?

Snällast mot hunden är att ni säljer honom för en symbolisk summa. Amstaffblandisar är svåra att hitta bra hem till, hundstallen kryllar av dem.

va jobbigt:/ , jag vet huur mååånga som helst som bara har råd med månadskostnaderna och inga vet besök, finns det ingen ni kan låna av om det skulle hända då? det är juh inte säkert att hunden någonsin behöver besöka vet

Inom hundvärlden gäller generellt det som #1 skriver. Men om man ska vara krass så betyder fodervärd just att det är någon som står för hundens kostnader och har hand om hunden trots att någon annan äger den. Vad som faktiskt ska hända efter tid finns egentligen inget bestämt (mer än att det underförstått brukar vara som #1 skriver inom hundvärlden).

Det går att skriva egna kontakt med den som ska ta hand om hunden, två kopior och underskrift, skriver ni och kommer överens att ni kommer att ta tillbaka eran hund när ni vill.. svårt dock att hitta någon som vill det skulle jag tro.. man vill juh inte ha en hund en stund

#7 och #TS Man kan ju kolla runt om det finns någon som vill prova på hur det skulle vara att ha hund innan de skaffar en egen. Kanske en barnfamilj där barnen tjatat om att de vill ha en valp och de vet precis vilken hund de skulle vilja ha och fostra från början, men är osäkra på om barnen verkligen kommer att ha intresse att gå ut med den varje dag om ett år också.

Då kan de få låna din hund ett år för att prova på livet som hundägare innan de tar det stora steget att köpa den där drömhunden, med allt vad det innebär, för då vet de att de kommer klara av det. De får också lite erfarenhet på köpet.

#8 En amstaffblandis är knappast något man släpper ut barn med.

#7 Nej, så kan man inte göra, skall man ta tillbaka hunden någongång så måste man betala för vistelsen hos någon annan, man får inte ha en hund gratis hos någon sådär bara en lång tid, då överfaller även hunden automatiskt över till den som har hand om den en längre tid om den står för kostnaderna.

#9 Det var bara ett exempel på vilka som skulle kunna vara intresserade av att låna hund. Dessutom beror väl det på hunden? Och familjen. Att säga att en hund med amstaff i stamtavlan (inte ens hela) inte går att ha i en barnfamilj är en ren generalisering och tar inte hänsyn till att alla hundar är individer och att föräldrarna kanske har hundvana nog att få det att fungera.

Så säg någon hundvan som har flyttat hemifrån och vill ha en egen hund men inte är säker på att tiden och ekonomin kommer räcka till.

#11 Var har jag skrivit att en amstaffblandis inte går att ha i en barnfamilj? Är man osäker på om huruvida tid o ekonomi räcker till så skaffar man sig inte hund. Att vara ung betyder inte att man är ansvarslös.

#12 Du skrev att "En amstaffblandis är knappast något man släpper ut barn med". Och själva grejen med att låna en hund ett år är ju så att man kan prova om man klarar av att ta hand om en hund på egen hand. Att låna en hund att prova med innan man skaffar en egen skulle jag kalla ansvarsfullt.

Vänner till oss fick låna våran hund ett tag (inte så länge för vi saknade henne) för att prova på att vara hundägare innan de tog steget fullt ut och köpte en egen.

Jag har funderat en stund på hur du fick mitt inlägg att verka som att jag tycker att unga är ansvarslösa, och det enda jag kan komma på är att du anser det vara ansvarslöst att ta hand om en hund om man är ung och nyligen flyttat hemifrån, men det har jag svårt att tro att du skulle tycka?

Det ansvarsfulla skulle väl vara att innan man köper en hund låna en som har ett hem att komma tillbaka till efter ett tag att prova med, så man får bekräftat att man har tid och pengar nog att köpa en egen?

Jag funderar på att skaffa en katt när jag flyttat hemifrån, men innan jag gör det ska jag undersöka möjligheterna att låna en från kattstallet ett tag för att se att det funkar, eftersom jag aldrig haft katt innan. De har säkert en som skulle vilja ligga i en soffa i stället för en bur några månader tills jag bevisat för mig själv att jag kan ha en. Jag tycker i alla fall att det verkar vara det mest ansvarsfulla tillvägagångssättet.

#10 Varför fungerar det så med hund men inte med häst? Varför skulle det inte gå att göra så om båda är överrens?

#14 Häst och hund är helt olika saker och reglerna kring dem är också helt olika. Man kan inte bara ha en hund hos någon annan och sedan ta tillbaka den, då måste man betala, om den som har hunden under tiden betalar för allt så övergår också ägon till denna efter ett tag.

Det finns nog ingen som vill ha hand om en hund under så lång tid och stå för alla kostnader själv för att sedan lämna tillbaka hunden, då kan de vägra, som de säkert också skulle göra.

#15 Varför skulle man vilja ha en häst under så lång tid och stå för alla kostnader och sedan lämna tillbaka den?

#16 Jadu, men så fungerar det ju i hästvärlden, där fungerar ju fodervärdsavtal på ett helt annat sätt än hos hund.

#17 Precis, det fungerar så för att det finns en efterfrågan. Det finns folk som kan tänka sig att betala för att ha häst under "prova-på-förhållanden" och ha möjlighet att lämna tillbaka den. Och finns det en efterfrågan på att få ha en hund ett år, stå för kostnader och nöjet för att sedan lämna tillbaka den, så är väl inte det helt konstigt om man genomförde det. Så länge båda parter är med på det? Sen kan det ju finnas en svårighet i att hitta någon som vill ta emot hund på dom premisserna, men finns det så finns det.

#18 Men där är det ju också en stor skillnad, ja, det finns efterfrågan hos häst, eftersom det är en helt annan sak, men denna efterfrågan finns inte hos hund. Och det fungerar heller inte på det sättet, eftersom oavsett om den som tar hand om hunden eller ej är villig att lämna tillbaka hunden senare så övergår ägon till den som tar hand om och betalar för hunden och då måste ju ts ändå betala sedan för att få köpa tillbaka hunden.

Visst kan man försöka med om någon är villig att skänka bort hunden till ts sedan, men det tror jag knappast det finns så stor chans för.

#19 Men om man skriver ett avtal som båda skriver under där det framgår att fodervärden får låna ägarens hund ett år för att sedan lämna tillbaks den borde det väl inte vara något problem för ägaren att få tillbaks den? Då har de ju ett skrivet och undertecknat avtal på att fodervärden bara lånar hunden och måste lämna tillbaks den.

#20 Nej, det går nog inte riktigt att göra på det viset, man kan inte skriva egna "avtal" hur som helst, om den som tar hand om och betalar hunden får för sig att den vill behålla hunden så kan den göra det.

#21 Och varför skulle man inte kunna göra det? Finns det en lag någonstans som säger att skriftliga avtal inte gäller när de handlar om hundar?

Jag är med på att det kan vara svårt att hitta någon som skulle gå med på ett sådant avtal, men om ett skriftligt avtal är påskrivet av båda parter ser jag ingen rättslig grund till varför det inte skulle vara giltigt bara för att det handlar om en hund.

Avtal som tecknas om hästar är bindande om de inte bryter mot konsumentköplagen, som är tvingande och jag har svårt att tro att ett skriftligt avtal som gäller en hund skulle bedömas särskilt annorlunda eftersom det i båda fallen rör sig om levande egendom.

Dessutom finns det, som tidigare nämnt, fodervärdsavtal för hund som ger uppfödaren rätt till ett antal kullar mot att hunden sedan övergår i fodervärdens ägo och de avtalen verkar ju gälla.

jag förstår att om någon tar hand om en annans hund en längre tid utan att något avtal ingås kan de kräva vårdnad (eller vad det heter) av hunden, men om ett skriftligt avtal ingås innan överlämnandet av hunden ser jag inte varför det skulle vara mindre bindande än de avtal uppfödare skriver med sina fodervärdar eller hästägare med sina.

#22 För att det inte kommer gälla, man har inte rätt att använda SKK:s avtal så det hör inte till saken. Skall man skriva något typ av avtal i denna fråga måste det göras tillsammans med jurist, men det är inte då heller säkert att det går att få det att fungera.

Oavsett vad man hittar på för eget "avtal" så borde ändå den som tagit hand om hunden ha möjlighet att få över hunden som sin egen, ts kan ju kolla upp det, men det kan nog vara väldigt svårt att få igenom något sådant, om inte ts är villig att betala för det förstås, då kan man ha hunden hos någon annan, men det var ju det ts ville slippa.

Varför är hund ett helt annat föremål än häst i det här ämnet? Det brukar ju räkas som saker båda delarna?

#24 Det måste du nog fråga dem som har hand om det hela.

#23 Vad jag menar är, varför skulle ett sådant avtal vara mindre giltigt än ett avtal som skrivits av SKK? Ett avtal ska väl vara lika giltigt oavsett vem som har skrivit det från början och vilken klubb ena parten är ansluten till?

Jag förstår att seden är att den som tagit hand om en hund en längre tid ska kunna överta den som sin egen, men om man ingått avtal om att så inte ska vara fallet borde avtalet gälla över gängse sed såvida det inte bryter mot någon tvingande lag.

Så har du några belägg för varför avtalet inte skulle gälla, annat än att man inte brukar göra så?

#26 Eftersom det är många som tror att det fungerar i dessa banor men inte fått det att det fungera så ligger det ju helt klart något i det jag försöker säga, finns de som försökt, men då måste man försöka utforma ett avtal med jurist för att det skall kunna fungera, men det är inte ens säkert att det är möjligt då heller.

Enklast är det om ts kollar upp om det är möjligt eller ej och inte göra några egna avtal eller annat förhastat, då ser man nog aldrig hunden igen.

Något som sagt kan fungera är inackorderingsavtal, men det är ju inte ts intresserad av.

Oj, vad många svar! Tack så hemskt mycket för att ni har engagerat er så! Jag visste inte om det var någon skillnad på hur det såg ut mellan häst och hund men nu vet jag ;) 

Igår fick jag en liten kris när jag räknade o.s.v och hade ingen aning om hur jag skulle göra då jag helst inte vill sälja med tanke på hur svårt det är att hitta rätt person som man sedan ska våga lämna iväg hunden till! Amstaff blandisar är ju som sagt inte de populäraste och lockar inte heller till sig seriösa ägare som faktiskt vet något om hundar. 

Men jag har nu (Tack för det fin rådet) hört mig för i släkten o.s.v. och skulle kunna låna pengar av dem och sedan betala tillbaka. Kommer att försöka spara undan det jag kan också. Men förhoppningsvis är detta över inom ett år då man borde fått ett nytt jobb. Har nu även lärt mig min läxa och ska se till i framtiden att det finns pengar undansatta!

Hoppas ni inte fick lägga ner massa energi i onödan men man tror ju aldrig att sånt här ska hända så när man väl står där så tänker man inte riktigt klart!

#28 Skönt att det löser sig, för både dig och din hund!! Lycka till! 👍

#28

Härligt att det löser sig för er! Jag har absolut ingenting emot att lägga ner min tid för att bidra till lösningar.

mvh