Börja med att göra en lugn stund vid kaninen första gången hunden ser den. Låt inte hunden se kaninen om den är ivrig och lekfull. Sätt dig ner tillsammans med hunden där den kan se kaninen men inte nå den, bäst om du har t.ex. ett kompostgaller emellan så att inte kaninen kan komma för nära. Ge hunden all din uppmärksamhet, klappa långsamt och mjukt och tala stillsamt till hunden. Försök helst få hunden att ligga ner och titta på kaninen, så att hunden slappnar av. Om hunden spänner sig, ställer sig, ser ivrig ut, skäller eller liknande, ge bara hunden ett lite skarpt "nej" med mörkt tonfall. Ge hunden liggkommando igen, ifall den kan det, och belöna sedan med mjuk, lugn röst igen. Vissa hundar är lugnare inne om de har kvar kopplet på sig, men använd inte kopplet för att kontrollera hunden, låt inte kopplet bli spänt, för då blir hunden spänd också.  

Det här har funkat på våra två hundar, en jämthund och en korsning schäfer/västgötaspets (dvs ganska skarpa, ivriga och lekfulla hundar) när vi har haft två kaniner ute i en komposthage och gått dit så att hundarna får titta på dem. Men du får prova dig fram! Lycka till!

#1 Jag känner egentligen inte att de nödvändigtvis måste hälsa på varandra, bara vara i samma lägenhet och vara så ostressade som möjligt. Jag vill skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kaninen ska acceptera en annan hund så småningom :) Men tack för dina svar, tipsen kan nog funka även om de inte ska hälsa!

Jag tror inte att hunden kommer att skälla vid dörren för att det finns en kanin på andra sidan. Själv hade jag nog haft kaninen i bur när hunden såg den första gången, och lärt hunden på en gång att den där rör man inte. Ju mer de vistas tillsammans (under säkra omständigheter), dvs ser, luktar och hör varandra, desto mer kommer de att lära sig varandras beteenden och spänningen kommer att minska. Som med mina höns - i början kunde katterna och hundarna sitta och glo på dom därinne i gården långa stunder. Med tiden blev det vardag, de lärde sig att de inte fick springa efter hönsen trots att staket var imellan. Sen tog jag in en hund i taget i hönsgården och de fick lära sig att vistas bland dem. De lärde sig vad som var tillåtet och inte. Jag korrigerade om de fick jakt i blicken/blev upphetsade, om de följde efter dem eller rörde sig hastigt. De fick däremot gärna nosa, titta och röra sig. Nu har jag dem alla lösa tillsammans i trädgården.

Min syster har gjort detsamma med sina hundar - kaniner. Hon har haft både innekaniner och utekaniner. Köpt vuxna kaniner, kaninungar, tränat vuxna hundar och valpar. Även marsvin har hon haft lös inne på golvet med sina hundar och katter i samma rum. Marsvinet var även ute ibland på tomten med hundarna springandes fritt där. Gnagarna verkar inte behöva så mycket träning/invänjning, det är hundarna som måste lära sig vad som gäller kring smådjur. Nuvarande kaninerna köpte hon som vuxna ganska nyss, hon har en vuxen kanin-van hund och en 3,5 månaders valp som inte var kaninvan. Kaninerna bor utomhus och har ca 50 kvm av trädgården där också hundarna vistas. Hon har tränat valpen som jag med mina på höns, att få henne att förstå hur hon ska bete sig där. De får inte gå efter, bli upphetsade eller jaga.

#3 Tack så mycket för ditt svar! Ang. att kaninerna inte behöver så mycket tillvänjning så gick jag in till min kanin efter att jag varit och hälsat på uppfödarens hundar och då vägrade han gå fram till mig. Han sprang iväg och stampade och lyckades med hjälp av godis till slut komma fram och äta ur handen. Sedan la jag mig på golvet (han brukar gilla att klättra på mig då) tills han kom fram och slickade mig på benet och klättrade lite. Men det tog ett tag.

Okej, då kanske din kanin behöver det. :) Det där känner man ju själv. Du känner din kanin och vet hur den reagerar på olika saker. Jag hade dock gjort likadant - haft dem inom syn, hör och lukthåll så mycket som möjligt, så att de vande sig vid att ha varandra i sin närhet. :)

#Tack! :)

Nej, hälsa på varandra behöver de ju inte göra. Det är ju inte så att en hund och en kanin behöver vara vänner precis. Men det kan ju ändå vara bra att veta att hunden är lugn även om den ser kaninen, och då är det ju bra att från första början vara där och lära hunden hur den gör rätt. 

Våra kaniner ogillade också hundar skarpt. Precis som med din kanin räckte det med att jag luktade hund för att de skulle bli rädda och sparka. Men när kaninerna hade ett stort område att vara på, så att de kunde gå undan, och jag såg till att hundarna låg ner på ett ställe, så vande sig kaninerna i alla fall med det, men de behövde aldrig hälsa på varandra.

Den här hunden ska vi ju bara ha en helg också. Om vi skaffar en egen så kommer vi nog att presentera dem för varandra på något sätt i alla fall :)

Du kan stänga dörren mellan kaninen och hunden så känner de endast lukten av varandra, då valpen är sömnig typ halvsover så kan du öppna dörren och sätta dit galler istället för att sedan stänga dörren då valpen blir pigg och lekfull igen