Kopierar vad jag skrev i ett inlägg till någon med liknande problem:

Har själv haft en sådan valp/unghund, kan förstå att det är jobbigt, idag skrattar jag bara själv åt det. Han var mer eller mindre galen mellan varven som valp.

Först och främst måste du reda ut om beteendet bottnar sig i något annat, under/överstimulans, rädsla/osäkerhet/otrygghet, sjukdom/smärta, stress o.s.v. I mitt fall handlade det om en livlig och busig valp med lite dåligt tålamod och som lätt gick upp i en dålig typ av stress. Samma beteenden som du beskriver kunde hända både inomhus och utomhus på promenader t.ex. Inomhus berodde det oftast på övertrötthet eller stress vid för intensiv lek. Utomhus kunde han få överslag vid trötthet/stress eller vid dåligt tålamot eller bara för att få uppmärksamhet.

Den som inte haft en sådan här hund har inte så mycket att komma med, lyssna inte på någon som tycker du måste vara hårdare med hunden, hårda tag hjälper inte på sådana här hundar, att trilskas med hunden triggar bara, problemet bottnar sig i något, man måste jobba med grunden till problemet, inte bara få bort konsekvenserna! Jag fick aldrig någon hjälp som funkade med min valp, fick lösa det helt själv, ingen förstod sig på denna typ av hund utan kom bara med dåliga råd som bara skulle ha förstört mer, idag har jag en jättehärlig hund!

Hur är hunden i övrigt, har den lätt att slappna av både inomhus och utomhus? Jag fick börja med passivitetsträning med min, det hade han mycket svårt med, att vara passiv alltså. Samtidigt måste man ju genast bryta när det händer t.ex. på promenader, annars blir det bara självbelönande. Jag har provat lite olika, t.ex. genast stiga på kopplet, köra "ryggsäcken" ignorera o.s.v, men effektivast tycker jag är att ha hunden i ett helt vanligt halsband och koppel och när det börjar korta kopplet och sträcka ut armen och bara gå, då slipper hunden inte åt att bita och slutar allt snabbare för varje gång, den märker ju att det inte fungerar. Mycket effektivt. Samtidigt har jag tränat mycket miljöträning eftersom problemet bottnade sig lite i det också. Burlekar körde vi också med. När det gäller uppmärksamhetsbiten, som för inte allt för länge sen också kunde framkalla dessa beteenden, dock i mildare grad än när han var valp, så var det min känsla och mitt beteende som var viktigt, bara jag var lugn och fullständigt struntade i hans uppmärksamhetssökande så slutade han och gjorde något annat istället.

Idag är min hund lite mer än 2 och så otroligt mycket lugnare, visst kan det ta tid men samtidigt som man tränar och hunden mognar så försvinner det, men glöm inte att träna, och kom ihåg, inget våld!

Min rottis var likadan i den åldern. Två saker funkade, jag hade ett brett halvstryp på henne som jag kunde ta tag i och hålla fast tills hon varvat ner. Ett icke socialt sätt att hålla hunden ifrån sig utan att tappa kontrollen som gav fin effekt. Dessutom lärde jag in ett ovillkorligt "ligg", när jag kommenderade skulle hon kasta sig i backen. Nöt in ett sådant passivt kommando och håll ut, det kommer växa bort. Hundar med stor kamplust beter sig ofta på det viset i tonåren.

Tack för era svar!

Jag tror att han gör så här för att han vill ha igång mig helt enkelt, ofta beroende på att han själv är lite för uppe i varv eller lite för trött. Man ser så tydligt på hans uttryck när han hamnar i det här tillståndet, nästan så det syns hur hornen växer ut ut pannan på honom medan han drar bak öronen och laddar. I morse släppte jag honom i skogen och han började ganska omgående varva upp och rusa runt i ett tokil. Försökte avleda och få honom att leta godis istället, och det fungerade en liten stund, men sedan började han hoppa. Tog koppel på och höll ut honom från mig, och det fungerade riktigt bra!

Ang passivitet så försöker vi träna, men övningar som ryggsäcken tex triggar mest till att bita i händerna. Det som fungerar bäst är att knyta honom i ett träd medan jag själv sätter mig en meter ifrån. Han kan gorma på ett bra tag innan han kommer ner i varv, men det går åt rätt håll i alla fall :)

Skönt :) lycka till :)

Min schäfer var likadan i den åldern, och har en Chihuahua på 4 månader som biter också fruktansvärt hårt. När Boss (chihuahuan) var 10 veckor så hade det gått 2 veckor med bitandet, jag har knappt något tålamod när det gäller något jag inte gillar. Fick tipset om att "gny till" högt som ***.. Så skulle valpen sluta. Och det gjorde jag, jag gnydde till så som valpar/hundar gör när dom får ont, och jag gjorde det överdrivet högt. Gjorde detta 3 gånger, sen dess har han inte bitit på mig.

#5 skönt att det funka för dig, det funkar synd nog inte på alla:/

#6 skadar ju inte att prova ?

#7 jag har provat det, men det funka inte :), Han blev bara paff och fortsatte fast jag gjorde så varje gång han bet.. (det var inte min hund)

Pip/pipskrik och gå där ifrån, visa att du inte vill leka med honom för han biter för hårt, följer han efter gå in i badrummet t.e.x. och stäng dörren.

jaaa.. jag gick juh inte ifrån… det ska jag göra nästa gång :)

Som några har skrivit så kommer ofta såna här beteenden då valpen är övertrött. Att skrika/pipa till kan trigga hunden (se bara hur vissa hundar går igång på pipleksaker), och det lär man ju märka när man provar. Att se i tid när valpen behöver sova och som någon redan har skrivit att träna passivitet tycker jag är en bra idé.
Övertrötta valpar blir lätt som övertrötta barn (typ "jag är inte trööööööött!!!!!", börjar "stöka" och överreagerar på allt). Vissa valpar behöver man hjälpa att komma till ro så att de får sin viktiga sömn.
Och framförallt, se hur mycket bra saker valpen gör och belöna det så att ni får fram ett gott samarbete!
Att gå en valpkurs är inte heller fel, även om man haft hund innan då alla hundar är individer, där kommer du med all sannolikhet få bra råd från en som faktiskt träffat valpen samt skratta och gråta åt alla valpupptåg tillsammans med de andra valpägarna.

Lycka till! :)

Som jag skrev i mitt första inlägg så fungerar det inte att pipa eller skrika till, första två gångerna tittade han lite konstigt på mig, och efter det bryr han sig inte alls, eller blir mer triggad. Att gå ifrån kanske fungerar om man alltid står så till att man kan smita över en grind eller in på toa. Men är vi ute och han börjar tugga på mig så hinner han ju få responsen han vill ha innan jag hunnit ta mig därifrån. Det är som sagt inte lätt att verka oberörd med 20kg valptänder i hälsenan 😉

Dessutom verkar han inte speciellt berörd av att jag "försvinner" över grinden. Han härjar bara loss med någon leksak istället, och jagar upp sig själv ännu mer. 

Hur mycket bör en 4 mån valp sova? Tycker att han sover mycket, alltså att han får tillräckligt med sömn. Men vi är iofs ute mycket, och han sover ju inte lika bra där som inne på bädden..

Vi går på valpkurs, och när han bara är i balans så är det en otroligt fin och klok kille.

Tack igen för era svar!