Skulle aldrig kunna tänka mig ge min hund det, mår hunden inte bra så fixar man det. Gäller det hundens miljö så får man glatt flytta eller omplacera hunden.

Det är f*n skrämmande!

Det är ett alternativ till avlivning. Bra att även djuren kan få hjälp, när de har ansvarskännande mattar och hussar.

http://www.nsk.se/article/20130726/NYHETER/130729547/1007/-/djur-behandlas-mer-med-lyckopiller

TS #1 #2

Hur ställer ni er till medicinering av människor, som behöver medicin.

Nazityskland hade en metod. Vad tycker ni om den?

#4 Jag har ätit antidepressiva, testat så många att de ville ha mig på lithium för att ingenting fungerade och för att ta lithium måste man ta blodprov varje vecka i början och sedan ungefär varje månad för att se så inte organen lägger av. 

Jag vägrade, sa att jag värderar mina organ mer än chansen att dessa piller skulle funka som inte resten gjort för mig. Jag slog mig ur min depression med hjälp av stark vilja och bra stöd från bra vänner. 

Samma med min ångest, panikångest, självmordstankar, ätstörningar etc. 

Jag är så less på quick fixes. Vore så mycket bättre om man kunde få bättre hjälp på andra vis istället. Hitta roten till det onda och jobba på det istället för att behandla symptomen.

#5 Om nu roten till det onda är behandlingsbar med medicin, så att djuret (även människan är ett djur) kan koncentrera sig, lära sig det som behövs och då få ett skapligt liv, ska man förvägra det det?

Här ovan skrivs om omplacering. Gå in på Bokstavsfolk och rekommendera det till alla som har barn med diagnoser och säg att de ska sätta ut medicinen, som hjälper deras barn till ett bättre liv, så får ni se vad reaktionen blir där.

Vi, som gör så gott vi kan för våra djur, behöver inte sten på bördan från sådana som saknar erfarenhet. 

Enligt artikeln (läs den gärna) så är det ingen "quick fix"

Ett barn har inte en fullvecklad hjärna, din fråga i #4 som jag svarade på "hur ställer ni er till människor som behöver medicin" och med människor svarade jag ur personlig synvinkel. Med barn är en sak, men med djur så måste det vara rätt så extremt för att de ska bli suicida eller annat. Jag har svårt att se varför så oerhört många djur ska behöva drogas bara så ägarna kan lämna dom längre än djuret klarar istället för att skaffa en dagatte eller hunddagis. 

Dags att sova för mig nu, återkommer till diskussionen imorgon svensk eftermiddag.

#7 Har du missat att medicinen ges för att det ska vara möjligt att träna och uppfostra hunden? Kvinnan som intervjuas i artikeln berättar ju att hunden inte var kontaktbar. Hur gör man med en varelse, som inte är kontaktbar? Ett bra sätt är att göra den kontaktbar, så man kan jobba med den. Så gör vi, som arbetar hårt för att ge alla familjemedlemmar ett bättre liv.

Skrämmande! Känns som att det är ngt stort fel någonstans….men SÅ många hundar kan det väl knappast vara "fel" på! Nä utbildning åt folket! Inte en massa medicin åt hundarna, det är min åsikt iaf!

http://www.expressen.se/husdjur/husdjur-behandlas-allt-oftare-med-lyckopiller/

Jag tog en omplacering, schäfer, som dom sa hade sepearationsångest. Såg på hunden, han gick med svansen mellan benen, var rädd för allt, ville inte leka, fick truga i han mat ja allt, men separationsångest? Knappast!! Han var bara bortklemad och DOM tyckte synd om hunden HELA tiden! Han blev glad och lycklig, o en helt annan hund efter att flyttat från dom! Märkte skillnad på honom bara efter en dag när självförtroendet kom tillbaka…han VÅGADE gå 5 meter från mig!! Inte sitta som en klisterlapp på mig !! Det blev en underbart hund!!

#9 Det du skriver om gäller en individ och det var ju bra att den individen fick en behandling som passade den.

Tror du att samma behandling är lika bra för alla individer?

Jag tror att olika individer behöver olika metoder och olika sätt att bemötas. Olika problem behöver olika behandlingar.

Jag kan också (med mer än 50 års erfarenhet) berätta om lycklig omplacering och lyckliga individer, som behandlats som individer med olika förutsättningar.

Detta är nog ingen fråga om erfarenhet, utan mer att se saker ur olika perspektiv… Jag har ingen erfarenhet av nått är 15 år men har ändå en bild av de hela som också är rätt! Den med mest erfarenhet har faktiskt inte alltid rätt även om det ofta händer! I den artikeln du skrev om var det ett extrem fall! Då tycker jag personligen att det kan vara OK. Ex. Traumatisk chock kan vara svår att få bukt på och då kan det säkert hjälpa att man under en period använder sådana mediciner! Men först tycker jag att man skall försöka hitta problemet och lösa det! Tycker de är synd att de är så otroligt många som har sina hundar på de medicinerna. Många vet förmodligen inte ens när och varför hunden mår dåligt, de kan va så enkelt som att byta halsband när man är ute! Sluta skrika och slå till hunden, använda andra träningsmetoder. Men jag hade aldrig satt min hund på anti-depressiva, om det inte var akut och endast var under en kort, kort period. Efter att jag försökt hitta och jobba med problemet! Vissa hundar skulle kanske få det bättre om de avlivades!

Det är en fråga om erfarenhet om man har haft hundar i mer än 50 år. Då har man skaffat sig en hel del erfarenheter om olika individer, olika sätt att hantera olika svårigheter och olika sätt att bemöta dem. Du, som är 15 år kan inte ha skaffat dig erfarenheter av att följa flera hundar under deras livstid. De är olika! De behöver olika hantering! Har man skaffat hund har man ett ansvar för att se till att hunden får ett så bra liv som möjligt.

Har man större erfarenhet, vet man att se saker på flera sätt. Man har skaffat sig perspektiv på tillvaron och vet att det inte finns lätta lösningar på allt.

Håller tyvärr inte riktigt med! Tror fortfarande detta är en fråga där alla kan ha rätt inte den med mest erfarenhet. Okej, jag har inte så mycket erfarenhet men de lilla jag har sätt (enligt dig ingenting) så tror jag att endel av de personer som har hundar på anti depressiva skulle kunna jobba bort problem om dem haft tillräckligt med ork och tålamod. Du skriver själv att det inte finns lätta lösningar på allt det har även jag förstått trots att jag är en tonåring utan erfarenhet som tror att den har koll på nått. Jag tror att en del vänder sig till mediciner för att de tycker att de verkar vara den lättaste lösningen. Jag vill gärna höra fler tankar och åsikter kring detta då ALLA har rätt, eftersom man inte kan tvinga folk att tycka som en själv för att man har massa erfarenhet. Finns inget rätt eller fel i sådana här frågor, tur är väl det!

5 antideppressiv medicin är allt annat än guick fix! Det är mpnga gånger det som räddar livet på en människa tillsammans med samtal ich terapi. Att det inte hjälpte dig kan bero på att du inte saknade de ämnen som de tillför. Härlugt att du blev frisk på egen hand. Tyvärr är det långt ifrån alla som klarar det. Då behandlar man med medicin för att ta bort de riktigt låga dalarna för att förutsättningarna ska bli så bra som möjlugt när man går in på djupet. Jag kännrr inte till hur hundars hjärnor fungerar. Men jag ser inget fel med att till ex tillföra seratonin om det är dey som saknas. Däremot ser jag det inte som en lösning för att man brustit i träningen.

Kan någon förklara för mig varför en hund behöver antidepp? Den tanken skulle aldrig falla mig in. Om min hund skulle börja verka deppig skulle jag fundera på vad jag gör för fel med den egentligen. En hund som har ett bra liv hos sin ägare är lycklig. Hundar lever i nuet, de ältar inte saker som människor gör, de oroar sig inte för framtiden som människor gör, utan de lever i nuet och jag kan inte förstå varför en hund skulle behöva antidepp och ångestdämpande.

Om det används på rätt sätt = som hjälpmedel under TRÄNING för att sedan avsluta medicineringen så ser jag in get problem med det. Det hjälper hunden att ta till sig träning.

Men om man använder det som en lösning på problemet så är det fel.

15 som jag skrev kanske även hundar kan få för låg seratoninnivå i hjärnan? Är det i så fall fel att tillföra det?

#17 Nej det kanske det inte är, men jag tyckte det lät mer som att man inte testar sånt alls på hundar. Utan att man ger dom antidepp istället för att ta tag i problemen, för att det ska bli enklare att lämna dom hemma även att dom inte gillar det osv. 

Innehåller alla antidepp seratonin? Är det verkligen det folk ger till sina hundar?

Kelin du skrev:  " Okej, jag har inte så mycket erfarenhet men de lilla jag har sätt (enligt dig ingenting)…."

Varifrån har du fått det? Påstå inte att jag har skrivit eller sagt något jag inte gjort!

Sen undrar jag hur du kan påstå något sådant som citat: "Jag vill gärna höra fler tankar och åsikter kring detta då ALLA har rätt…"

Hur i hela fridens namn kan ALLA ha rätt?  Det får du nog förklara.

18 nej alla innehåller inte det. Tog det som exempel :)

#19 Alla har rätt till en egen åsikt och det är vad jag skulle tro att #13 menar när denne skriver att alla har rätt. 

Sen måste jag även hålla med lite om att det lät på sättet du skrev som om du menade att eftersom Kelin bara är 15 så vet hon ingenting eftersom det lät på dig som om man måste ha 50 års erfarenhet av hundar för att kunna något. 

Jag själv tycker att man kan ha haft hundar i hela sitt liv utan att kunna något om dom, så att man har många års erfarenhet av att ha hund säger inte så mycket egentligen. 

Du verkar ändå kunna lite inom detta ämne så du kan väl förklara lite varför man ska ge antidepp till hund?

#21 Läs vad som skrivs och lägg inte in egna inbillade meningar i andras text! Jag skrev: " Du, som är 15 år kan inte ha skaffat dig erfarenheter av att följa flera hundar under deras livstid. De är olika! "

Vill du påstå att en 15-åring har kunnat följa flera hundar under deras livstid? Jo, om hundarna inte får leva en normal livslängd, men jag menade hundar med en normal livslängd på 10 - 14 år.

Förklara medicinering av hundar med beteendeproblem kanske jag kan. För det första så står det inte all information i FASS. Det finns mycket mera att läsa om olika läkemedel. För det andra om man har en hund, som har problem att koncentrera sig och därför svårt att ta till sig lärdomar lönar det sig inte att använda de inlärningsmetoder som fungerar så bra på de flesta hundar. Då behövs något för att hunden ska kunna fungera "normalt". Först då kan man träna hunden med framgång.

Tyvärr finns det ett mycket stort problem när man försöker få ordning på en sådan hund och det är omgivningens oförstående (ibland rent av elakhet).

Har du läst igenom den andra tråden jag lyfte fram? I den finns många fina inlägg av vänliga och empatiska hundvänner.

#22 Men om en hund är så stressad (vilket jag tycker är enda anledningen till varför inte hund inte kan koncentrera sig) så den inte kan lyssna, borde man inte ta reda på varför den är så stressad istället för att trycka i den massa mediciner? 

Jag kan väl inte påstå att jag har massor med erfarenhet av såna hundar men jag tänker mig att man borde se till så dom får springa av sig ordentligt först och använda huvudet lite genom tex spårning så borde de flesta kunna koncentrera sig bättre. 

Men varför säger man bara inte att man ger lugnande istället om det nu är det man gör? Varför säger man att man ger antidepp om nu hunden faktiskt bara behöver lite lugnande så den kan varva ner lite?

Jag tror och gissar att de som ger sina hundar antidepressiva mediciner, har provat det mesta. Att säga: Det skulle jag ALDRIG ge min hund …. nä …. om ens hund mår bra så finns det ju ingen anledning tänker jag. Har man dock en hund som mår dåligt, har provat massor, och vet. rekommenderar antidepressiva …… tja ….  det är väl som att vet. rekommenderar andra mediciner vid div. åkommor. Varför skulle just antidepressiva mediciner vara så fel?

23 oj! Så du menar på att stress är ensam faktor till brist på koncentration? Verkar väldigt ignorant i mina ögon.

Lite missvisande att tidningar betecknar viss sorts nödvändig medicin som "lyckopiller" och även tråkigt att anti-depp blir ett samlingsnamn för olika mediciner, som kan behövas mot olika problem.

Sådant gör diskussionen haltande.

I tråden om ADHD hos hundar skrev jag:

"I Illustrerad Vetenskap nr 13 2011 står på sidan 57 fördelarna med ADHD hos hundar."

Bra med seriös information från upplysta.

#25 Jag kan inte komma på något annat som skulle leda till att en hund inte kan koncentrera sig. En hund som har problem med löptikar och inte kan koncentrera sig med det är stressad, en understimulerad hund kan också vara stressad och inte koncentrera sig pga det. En hund som är rädd blir också stressad av att hela tiden vara på sin vakt och bli skrämd för allt, vilket också kan göra att den inte kan lyssna.
Visst finns det väldigt ouppfostrade hundar som inte kan koncentrera sig och då är det inte utav stess utan för att de är just ouppfostrade och aldrig fått lära sig att lyssna. Du kan gärna få upplysa mig om vad det annars skulle vara för anledningar till att en hund inte kan koncentrera sig. Att bara säga att det är väldigt ignorant är bara onödigt.

En depression används i folkmun lite hur som helst, men det är ett tillstånd där hjärnan har en obalans i signalsubstansen. Antidepressiva är ingen drog och är helt ofarligt. Däremot är det inte detsamma som att det inte kan ge biverkningar, eftersom sammansättningen av andra ämnen som gör att tabletten blir en tablett, kan påverka individer olika. Antidepressiva läkemedel innehåller inget serotonin. De "tillsätter" på det sättet inget till hjärnan och kan förändra den. De innehåller ett verksamt ämne som hjälper dina EGNA serotoninslussar att få en mer jämn utsöndring. Vissa läkemedel fungerar med dopaminsignalerna i hjärnan istället. Även läkemedel för stabiliserande för noradrenalin finns. De två senare sorterna är inte lika vanliga, de fungerar inte riktigt på samma sätt och används sällan som förstaalternativ. Men medicinsk definition på depression utlöses av kemisk obalans i något av de tre ämnena. Att det är obalans i serotoninslussarna är statistiskt sett vanligast. (Det finns läkemedel som innehåller serotonin, men dessa har annat användningsområde) En person som exempelvis är i sorg kan te sig depressivt men har kanske inga ojämnheter på signalsubstanserna. Dvs, denna person ej är depressiv. (Observera dock att en djup känslomässig förändring i hjärnan, även kan påverka andra substanser i negativ riktning och få dessa ur balans. Det är alltså inte omöjligt att en depression utlöses av en stark känslomässig påfrestning.) En person som upplevt traumatiska händelser i sitt liv eller en mycket lång svår period kan också te sig som depressivt, men behöver inte heller ha en obalans i hjärnsubstansen och är då heller ej depressiv. De två senare exemplen behöver annan hjälp än medicinering för tillståndet, än vad en sann depressiv person är i behov av. Det finns inga tillgängliga undersökningar som avslöjar vad nedstämdheten för individen grundar sig i, om det är sociala brister eller kemi. det är vanligt att en person som har ett depressivt BETEENDE snabbt får ett recept på antidepressiva där "serotoninåterhämmare" är första alternativet, ibland utan att undersöka de sociala aspekterna. En person som kan "ta sig i kragen" och lyckas vända sitt beteende är inte i medicinsk terminologi deprimerad och var troligen aldrig i behov av medicin från början. En kemisk lättare depression (vanligaste sorten)varar i genomsnitt ett år. Det vore inte omöjligt att en hund vore i behov av antidepressiva läkemedel. Personligen hade jag gått igenom alla sociala eventuella orsaker först.

#28 En depression kan bero på fler orsaker än en obalans av serotonin.

Sen kan man visst ta sig i kragen, det beror på vilken typ av depression samt vilken mental kapacitet man har. Det finns människor som bestämt sig för att vara friska, trots att de är schizofrena eler lider av andra svåra mentala sjukdomar. Ett utmärkt exempel på det kan du se i filmen " A beautiful mind".

#29. Ja, det var det jag skrev. Tankens kraft kan ge en rejäl skjuts på vägen. Mycket riktigt. Dock blir den mentala kapaciteten lidande vid en depression.

#30 nej, det gjorde du inte, du skrev: En depression används i folkmun lite hur som helst, men det är ett tillstånd där hjärnan har en obalans i signalsubstansen….. En person som kan "ta sig i kragen" och lyckas vända sitt beteende är inte i medicinsk terminologi deprimerad och var troligen aldrig i behov av medicin från början.

27 adhd, brist på ämnen i kroppen bara för att nämna två.

# 31. ja. Stämmer.