Åh, ska följa tråden! Vill börja cykla med våran ena kille som också är lite rädd för cyklar.

Massa tips mottages tacksamt

Jag började bara att cykla med min nakenhund, lagom takt. Hon var osäker i början men hann inte tänka så mycket för hon var tvungen att trava :)
Din boxer är ju betydligt större än henne och ryck från den märks ju, men har du en sån "springer"? Jag tror du bara ska fortsätta så, kanske om du kan ha han lös och cykla och ropa på han och låta han springa efter löst i början? :) Ex. Tomt

#1 För jag antar att det inte är så jäkla smart att bara hoppa upp på cykeln och hoppas på det bästa

#2 Jo precis det är ju lite skillnad ;) Nej har ingen springer, hade tänkt cykla med kopplet i handen. Tyvärr kan jag inte ha honom lös då han inte kommer på inkallning.

#3 Jag personligen vill nog vänja Mogge vid en cykel lite mer först. Fast det jobbar vi på dagligen då vi är ute på promenader t.ex och det kommer massa cyklister som ska förbi från olika håll. Ibland reagerar han inte alls och ibland får han just sånt panikryck. Men jag gör som du och ignorerar och fortsätter gå bara.

Det borde ju ge sig någongång kan man tycka.

Ibland tar jag med cykeln på promenaden och sätter fast kopplet i styret så Mogge får promenera bredvid cykeln. Han är vettskrämd i några minuter och aktar sig men sedan ger de sig och han bryr sig inte.

Men sedan kan det vara att starta om från NOLL nästa dag igen. Fattar inte.

Sorry om jag kapa tråden lite.

#5 Jo jag tänker samma sak, att jag vill att han ska känna sig trygg vid cykeln innan.

Hmm vad lustigt?

Nejnej ingen fara :)

Jag har börjat vänja min hund vid cykeln alldeles nyligen. Blev lite inspirerad av Noa-Nisse som cyklar med sin Grand danois…så då tänkte jag att det borde ju gå…

Min hund är ju också rätt stor (ca 60 kg) så jag vill inte heller bara hoppa upp på cykeln och hoppas på det bästa. Det jag gjorde var att jag tog in cykeln och lät den stå i hallen i nästan en vecka. I början nosade han mycket på den och ibland flyttade jag lite på den och så.

Nästa steg började jag med den här veckan. Då har jag tagit med cykeln ut på några av våra promenader. Jag leder bara cykeln på höger sida, och så får han gå på vänster sida. Vi har övat en del på att han ska kunna "vänta" så vid ett tillfälle band jag fast honom vid ett träd och så cyklade jag förbi två tre gånger. Sen promenerade vi hem igen.

Kanske överdrivet att ta det sååå pass lugnt som vi gjort. Men det känns bäst så. Vill att han ska vara helt van vid alla ljud som cykeln gör och se mig på den osv. När jag väl sätter mig på cykeln för att börja kommer jag ta hjälp av en vän, så att Om jag måste släppa kopplet eller om något händer så kan hon/han kalla in hunden.

Säkerhetstänk på hög nivå ;). Lycka till med Valle och glöm inte hjälmen! :)

#7 Åh vilka bra tips! Att binda fast honom och cykla förbi var ju smart och att ta hjälp av nån som går bakom.

Hehe :) tack och lycka till ni med!

Har nyss vant min tosa att springa vid cykeln. Hon var också skeptisk och tyckte den var läskig i början men eftersom jag bor på landet så började jag med att hon fick vara lös när jag cyklade. Hon lärde sig bara efter ett par gånger att cykeln = springa och ha kul. Gjorde så ca 6-7 gånger och sen gav vi oss ut på större vägar med koppel och springa precis jämte cykeln och det var inga problem då.

Åh är så glad! Idag cyklade jag med Valle första gången! Tog med mig en mjukosttub som jag lockade med för att han skulle våga gå närmare cykeln. Gick runt lite på gårdsplanen först och ledde cykeln och belönade. Sen tog jag bara kopplet i ena handen och cykeln styrde jag med andra handen och gick och så långt hade vi aldrig kommit innan. Sen ledde jag cykeln med Valle bredvid ner till skogen och på vägen dit så satte jag mig på cykeln bara och det tyckte han var lite konstigt. "Vad gör matte egentligen?" sen efter några meter hoppade jag av och belönade. Sen gjorde jag samma sak igen. Och det gick jättebra! Sen cyklade jag 5 minuter i spåret i skogen och sen hoppade jag av och ledde cykeln tillbaka hem är så nöjd! Det gick mycket bättre än jag trodde och ett stort framsteg! Ibland så fick han för sig att plötsligt stanna och nosa på en fläck = styret svängde plötsligt. Och ibland fick han för sig att springa framför cykeln. Men annars så gick det bra. Så det blir att fortsätta öva :)

En sak jag funderar på är att han verkar tycka det är mest behagligt att springa på vänster sida om cykeln. Man ska väl egentligen ha hunden till höger. Är det okej om han fortsätter springa på vänster eller ska jag försöka träna till att få honom att springa på högra? Jag kommer nog mest bara cykla i skogen och då spelar det ju egentligen ingen roll. Eller?

Funderar också på att köpa en springer. Det känns egentligen bäst. Om han skulle få för sig att plötsligt stanna som han gjorde idag så gör det inte lika mycket som om man håller i kopplet då styret svänger.

#10

Vad kuuul! :)

Jag ska köpa mig en cykel om en månad då ska vi börja träna, ska även köpa en springer, känns så mkt smidigare än o behöva tänka på kopplet.

Spelar ingen roll vilken sida hunden springer på. Den kan vänja sig till båda.

#11 Ja det var riktigt roligt! :) Jo precis så tänker jag också. Det blir inte lika vingligt och det är ingen risk att hunden springer in i hjulen. Känns helt enkelt säkrast. Vad roligt, du får uppdatera hur det går sen :)

Provade att cykla med min nakenfis idag för första gången, trodde att han skulle bli rädd men han sprang så fint hela vägen brevid cykeln:) men att gå brevid en barnvagn hela dagarna har nog gjort stor nytta :P

#13 Vad roligt :) Hehe jo det kan jag tänka mig.

ja har enb naken hund å folk säger åt mig att de är djurplågeri att cykla med han .. är de verkligen så :O

#15 Varför skulle det vara djurplågeri? Även små hundar behöver få röra på sig. Cykla på du!

Självklart måste du anpassa farten och sträckan till hundens storlek, men det ska inte vara något problem att cykla med en nakenhund i lugnt tempo.

Jag hade en gång för länge sedan en blandrastik vorsteh-labbe, som var helt underbar, och jag cyklade en hel del med henne, men en gång hände något som jag inte riktigt hade räknat med. Normalt var hon otroligt lydig, en viskning räckte som inkallning, eller att jag bara klappade lite mot vänster knä. Men hon hade en stor svaghet för vatten, älskade att bada mer än någonting annat.

Så kommer vi där på cykelstigen som går förbi Kottlasjön, och hon får syn på vattnet och står bara inte att hejda. Jag försöker, och jag tar ett stadigt tag i kopplet och bromsar. Hjälper det?

En bra bit ut i vattnet vänder hon och kommer tillbaka till mig, med svansvift så det nästan skummar: Kul! Tycker du också om att bada? Jag sitter fortfarande på cykeln, ungefär fem meter ut i vattnet, med världens lyckligaste hund simmande runt mig.

bra .. för de var en som skrev till mig såhär ..
"hade du inte varit min vänn så hade ja anmält dig för djur plågeri "

jag cyklar i en lugn takt .. vill han stanna så stannar ja .. han har varit mycket lugnare do här två dagar medans ja har cyklat med han ..

Jag tog bara promenader med cykeln och hunden och låtsades som att det var normalast i världen. Om hon panikade så stannade jag tyst och väntade tills hon var redo att gå framåt igen. Tog bara några få dagar så var det hur naturligt som helst. :) 

Så ta med cykeln på promenaden. :)

Vill bara flika in att det här är en gammal tråd. Vi cyklar nu flera gånger i veckan och han har vänjt sig för länge sen :)

Oj missade totalt! Oops! ☺️