Ett tips jag har är att när du är ute i skogen med hunden och har den lös så kan du springa och gömma dig när hunden brister i uppmärksamhet. Göm dig så du ser hunden, och när den hittar dig så ge massa beröm! Då lär den sig att vara följsam. Om det inte är så att din hund jagar vilt eller är aggresiv såklart, då ska den inte släppas i skogen. Men du måste vara det roligaste din hund vet, hitta ett gott godis eller rolig leksak som just din hund tycker om :-)

Inkallningsträning, kontaktövningar, skvallerträning.

Som #1 sade och använd positiv förstärkning. Bli inte arg på din hund om den inte kommer sent i inkallningen. Bli glad för att den kommer och bli extra superglad om den kommer direkt :)

Är nyckeln att ha hunden lös så mycket som möjligt?

#4 Nyckeln nja nje, en bra relation är grunden till allt men låter du din hund vara lös och gömmer dig då du märker att den inte håller koll på dig så kommer din hund vara med uppmärksam på dig och vad du gör

Steg 1. Jobba på att ha kul ihop och bygg upp en stark relation.

Steg 2. Lita inte på hunden förrän efter treårsåldern då man är säker på att tonårstiden är över. Träna i lina tills fot, stanna och inkallning sitter bra. Ett "här" eller "håll nära" eller "följ med" kommando kan vara bra med. 

Jobba jobba jobba! Jag kan ha min dvärgschnauzer lös i de flesta situationer. Hon har väldigt lite jaktinstinkt dock men är väldigt självständig. Hon skiter fullständigt i om jag gömmer mig i skogen. 

Var spontan! Hitta godis i gräset, trädbark, snön bara sådär hux flux. 

Byt håll, bara sådär. Ni kan byta håll, gå några meter och byta igen. Det hjälper hunden att hålla mer uppmärksamhet på dig med och ni går liksom inte bara framåt på autopilot. 

Prata med hunden! Inte bara kommandon utan "oj vad duktig du är! Och fiin är du med! Visst har vi kul när det funkar bra? Visst har vi?" och håll upp humöret. Det är bättre att gå tyst än att bli arg på hunden, hunden känner din frustration ändå. 

om hunden har mycket jaktinstinkt kan det bli svårt att ha hunden lös, men långlina är bra träning. Flexi drar alltid i selen (ha alltid sele då du har långkoppel så hunden inte får whiplash då det tar tvärstopp) så hunden känner skillnad mellan lös och inte med ett flexi, men det funkar ändå bra under träningstiden på promenaderna. 

Varierad belöning. Ha en leksak i fickan som BARA kommer fram då hunden varit sådär extremt superduktig! Typ hundmöten. Kel, röstberöm, kampleksak, jaktleksak (som en boll) eller godis är några exempel på olika belöningar. Självbelönande grejer kan användas till din fördel med. "Jasså du vill bada? Jamen gå fot med mig först då…. DUUUKTIG DU ÄR! *knipsa på långlina*" 

Viktigaste är att du tar det långsamt nog att du bygger upp en bro av framgång. Detta är en process, inte ett trick och det handlar jättemycket om förhållandet till din hund. Din hund lever länge så ni har gott om tid. :) Ge inte upp! Ni kommer dit en dag. :)

Mitt tips! Ha roligt med din hund så vet den oxå att den tjänar att vara med dig du är den roliga :) Ha med dig godis,leksak och ös även beröm och belöningar (både röst,berörning,lek,godis) kan vara vad som helt eller allt.

Jag har haft min hund lös sen dag 1. Jag tränar väldigt mycket kontakt och inkallning och har alltid med mig godis och leksaker han älskar. Jag brukar rusa ifrån honom och tjoa och gå åt ett oväntat håll, på så sätt har han lärt sig att alltid hålla koll på mig och följa efter. Sen berömmer jag alltid ögonkontakt och när han går fint bredvid mig. Jag tror det gäller att göra sig intressant och oväntad för sin hund. Jag får aldrig "bara en promenad" (förtom kissrundor) utan vi hittar alltid på lite roligheter, lydnad, apportering, personsök, kampa med leksak osv osv.

Min hund lyssnar på mig i 9,5 gånger av 10. och när han inte gör det så låter jag han inte komma undan om du förstår vad jag menar, utan då SKA han komma, eller så går jag och hämtar honom. Vi brukar och så träna lös passivitet. Alltså att han bara ska ligga eller sitt lös någonstans…Hoppas du fick lite tips och lycka till! :D

Det tipset som #1 tar upp vill jag varna för! Det är en "gammal grej" som jag fick lära mig på BK en gång i tiden, som inte alltid är så bra att ta till. Om man har en ras av självständig sort så gör den kurra-gömma-leken att hunden lär sig hur den ska söka upp dig när du kommit bort - alltså behöver hunden aldrig ha särskilt bra koll på dig i skogen för när den vill till dig så vet den exakt hur den ska söka upp dig, oavsett hur längesedan det hände. Hunden får väldigt lätt stort självförtroende i kunskapen 'hitta matte' och börjar lätt hålla sig längre och längre ifrån dig.

Hur man ska läga upp träningen beror lite på vad det är för hund, såklart!

Men det viktiga äratt hunden vänjer sig vid att gå hos dig, att den vänjer sig vid att välja dig först. Så att ha gott godis och rolig leksak är a och o. Tänka på att belöna hunden och ge den uppmärksamhet när den är inom trevligt avstånd, belöna om hunden råkar gå intill dig så du får till ett spontant 'fotgående'. Kontaktövning är bra för att få hunden att uppskatta närhet, kontakt och kommunikation er imellan. Inkallning är jättebra och jag övar inkallning hela tiden när jag är ute, på olika avstånd, men jag låter inte hunden komma längre bort än jag tycker är acceptabelt avstånd. Det gör att hunden också vänjer sig vid att inte gå längre bort, men då gäller det att inte bara kalla in när hunden är 'längst bort' för då kan det bli omvänd effekt.

Och så det viktigaste tipset! Skvallerträning! Allt går att skvallra, likaså grässtrån/kissefläckar som andra hundar/människor. Så skvallerträning är något som man med lätthet kan använda för att få en följsam hund.

Min hund kan försvinna i sin egen värld och travar på, som om hon förväntat sig att jag går bakom. Då springer jag och gömmer mig bakom närmaste träd så får hon hitta mig. Jag vet att när jag är 'rolig' asså kastar godis som hon får söka och håller på, så går hon bredvid mig och tittar hela tiden lös. Sen enda som valp så brukade jag ropa på henne om hon nosade bakom oss eller kom för långt fram och då fick hon en godis bit och fortsatte. Då förbättrade jag inkallningen och hon lärde sig att det är inte alltid koppel när jag ropar. Sen när hon inte kom då brukade jag springa iväg, för då började hon springa efter. Hon följer mig fint nu men gömmer mig fortfarande och ibland när hon hår bredvid mig kan jag springa och hålla på, fortsätta vara intressant. Sen är hon lydig ändå, men vill att hon ska följa mig för att hon vill det också :) Sen kan jag tycka att hon går bredvid mig hela tiden är jobbigt, för jag känner att jag måste uppnå något, men det är bara jag :)

Det kan ibland vara svårt att förklara hur man gjort, rent konkret, och ser man till många hundägare, så gör de absolut ingenting alls för att vara "roliga" eller "intressanta". Det skiljer mycket mellan raser åxå, hurpass självständiga eller inte, de är. 

Jag tror mycket på det här med enkelhet, ursprung och kommunikation.  Mina hundar var vuxna när de kom som fd gatuhundar.  De är nu hur följsamma som helst. Vad jag satsat mycket på, är massors med promenader, aktivering där vi samarbetar, samt helt enkelt att ta det lugnt ihop åxå. Vi lever ihop helt enkelt.  Jag har ytterst sällan tjoat och sprungit, det har nog bara hänt tre gånger på snart 4 år. Jag pratar inte så mycket med dem heller när vi är ute, utan vi njuter av promenaderna.

Skulle kunna ha lös Milou på promenaderna, men när han ser en hund smiter han…lika på gården