Hundar iFokus

Hundar

Etikett: övrigt
Läst 1094 ggr
sophiac
0

hundägare eller hundmänniska?

En liten fundering bara jag satt och tänkte på.. När blir går man från att "bara" vara hundägare till att bli hundmänniska? 

Vad är era tankar och åsikter?

Alenzi
4
#1

Hundmänniska är för mig någon som gillar och föredrar hundar, man behöver inte ens äga en hund.


sophiac
4
#2

Mina åsikter är att man föredrar sällskapet av hundar än människor. Att ens främsta intressen innebär hunden och allt vad det innebär. Att hundens behov och intressen kommer i första rummet. DÅ tycker jag man är en hundmänniska. En hundägare ser bara sin hund som…en hund typ..

[typellisch]
4
#3

Hundägare: Någon som har en hund.
Hundmänniska: Någon som engagerar sig i sin hund, bryr sig, vill hundens bästa och älskar sin hund till tusen.

Jag är då båda, eftersom jag äger en hund samtidigt som jag verkligen engagerar mig i min hund (inte hundsporter för tillfället men jag ser till att hennes dagar fylls av det allra bästa).

Sen kan man gå ännu längre, såklart. Finns massa åsikter om det där. Som du säger #2 så kan en hundmänniska vara en sådan som föredrar hundar framför människor. Hundmänniska kan även vara en sådan som levt med hundar i flertals år eller som smälter så fort h*n ser en hund på stan men inte har tid att äga en själv.

Jag brukar säga att det finns folk som har sina hundar som accessoarer och sen finns det som som lever för sina hundar.
Exempel: Har själv stött på en människa som har sin hund som en prydnad, en prydnad som innebär ansvar såklart. Men denna människa värnar inte om hundens bästa och det har jag själv sett. Promenader är allt denna hund får, ingen aktivering med hjärnan eller kärlek. Så fort dom är inne så får hunden tugga på en leksak eller sova. Inget mys, ingen hjärnaktivitet eller ens tuggben. Bara mat och promenader, där är allt. Visserligen protesterar inte hunden men jag slår vad om att hunden skulle kunna vara lyckligare om människan engagerade sig i den.
Denna människa kan jag inte kalla en hundmänniska för en hundmänniska värnar om sin hund (eller hundar i sig) och vill hundens bästa och ger det hunden behöver. Men sen beror det på hur man själv ser det. Denna människan kanske tycker hon ger sin hund det allra bästa medan jag inte tycker det alls. :)

Praefatio
17
#4

De där beskrivningarna används flitigt av mig och mina hundmänniskokompisar.

Hundägare: Någon som äger en hund. 76-åriga Märta som har en liten, fet golvmopp som skäller på främlingar, barnfamiljen med en "volvo, villa, vovve", tjejen på stan med Chihuahua i väskan och alla andra som råkar äga en hund är inkluderade.

Hundmänniska: En person som faktiskt är intresserad av hundar. Milsvid skillnad mot att bara ha en hund. Man intresserar sig för hundens psykologi, är intresserad av vad man ger hunden att äta, engagerar sig i olika typer av träningsmetoder och aktiviteter, har hunden som mer än ett älskat djur som råkar finnas i familjen.

En person som tycker om att diskutera hund, att lära sig mer om hund, att hela tiden bli en bättre hundägare. Man har helt enkelt hundar som ett verkligt intresse.

Det finns mååååånga hundägare i vårt land, betydligt färre hundmänniskor. Tyvärr.

sophiac
0
#5

#4 håller med dig till 110%

Det finns allt för många som har hunden bara som en hund, något som exiterar i ens familj varken mer eller mindre. Sånt gör mig så otroligt ledsen. En hund är en fantastisk vän som är klok, intelligent, lättlärd och vill alltid vara vid din sida. Jag själv har "bara" min hund som intresse och om jag fick välja skulle jag vara med honom alla timmar i veckan, älskar honom mest i hela världen!!

Praefatio
9
#6

#5 Jag tycker personligen faktiskt inte att det största problemet är att hundarna till "hundägare som inte är hundmänniskor" kanske lever ett lite tråkigare och lite kortare liv än hundmänniskornas hundar. Många av dem har det ändå helt okej: barnfamiljens vovve strosar runt i trädgården och leker med barnen trots att den äter Doggy och inte kan någonting, Märtas hund är säkert nöjd psykiskt med att få köttbullar och ost vid varje fika även om den blir fet. Självklart är det extremt tragiskt för de hundar som mår psykiskt dåligt (chihuahuan i väskan t.ex.), men många "hundägare som inte är hundmänniskor" lyckas ge sina hundar drägliga liv.

Det största problemet är okunskapen som drabbar alla runt omkring. Hundägare som har sina hundar lösa trots att de har noll kontroll, som släpper fram sin hund till min hund utan att fråga först "för den vill ju bara hälsa", hundägare som inte vet hur de ska få sina utfalls-hundar att sluta, hundägare som helt enkelt inte vet hur man beter sig mot andra hundägares hundar och mot sina medmänniskor. Hundägare som absolut inte kan läsa av ens sin egen hunds kroppspråk, där jag tydligt ser att "om den där hunden kommer fram till oss så kommer det bli bråk, hunden är för intensiv" etc.

[Alvin88]
2
#7

#6 jättebra skrivet, sedan vill jag tillägga att en hundmänniska för mig handlar inte om att den har en "perfekt" hund utan är intresserad av att fortsätta att lära och läsa av sin hund för att den ska må bra och givetvis bli bättre på sina "brister" fast genom att skapa en relation och inte bestraffa. En sån person är mer hundmänniska för mig en exempelvis CM:)

Praefatio
2
#8

#7 Självklart kan man ha problem med sin hund även som hundmänniska :) Precis som du säger, så är det som utmärker en som hundmänniska just det att man aktivt försöker bli av med problemet, inte genom quick fixes utan att försöka förstå vad som ligger bakom och arbeta utifrån det.

sophiac
2
#9

#8 Skillnaden ligger väl där att en hundägare som inte är en hundmänniska tänker "jaha hunden skäller på allt som rör sig, ok, den är sån bara"  medan en hundmänniska tänker "vad kan jag göra åt problemet" och jobbar sedan aktivt för att få hunden att sluta.

[Murvel]
6
#10

Jag är hundmänniska UTAN att vara hundägare. Har aldrig varit hundägare heller :)

Är en allmän hundnörd och ser till att få kontakt med hundar på andra sätt. Vill alltid kika på hundar som går förbi och försöker lära mig allt jag kan om dem. Lär mig fortfarande nya saker var och varannan dag. Hundmänniska handlar om en attityd till hundar skulle jag därmed säga, om det är en attityd som håller i sig och inte bara är en "jag vill ha en hund"-period.

Vizzla
3
#11

Hundägare: Person som äger en hund och älskar den och ger den mat och trygghet, vård och omsorg

Hundmänniska: En person som lever för hundar, jobbar med hundar, älskar alla hundar.

Själv är jag "bara" en hundägare. Jag älskar mina hundar och föredrar mina hundar, men jag är inte så förtjust i alla andras hundar och har inga ambitioner att jobba med hundar eller hjälpa andra med hundarna. Kan sträcka mig till att engagera mig i rasklubben t ex. Jag är nöjd med det.

"Med rätt träning kan människan bli hundens bästa vän"

Blogg   http://www.echosierra.se/
Instagram @historienomalf

Cahira
4
#12

Jag har tagit det ett steg längre och blivit hundnarkoman/dogomaniac/hundgalning. *fniss*

Jag i princip andas hund och pratar sällan om nåt annat. :) Läser allt jag kommer över och brinner väldigt starkt för detta underbara djur. :)

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning. 
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

[Murvel]
3
#13

#12 Ja, vad är det för fel på oss egentligen? Stackars min sambo… jag pratar om hund varenda tillfälle jag kan 😊

Frida B
3
#14

#12 åh, vad jag känner igen mig. Min familj måste säga till mig ofta för att jag inte pratar om någonting annat… Och dom står som ufon när jag använder ord som "shejping", "allémetoden", "skarp hundras" och "barf"… Ganska kul faktiskt ;)

#13 jag vet vad felet är… Vi har fått kronisk valpsjuka 😃

 Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och m_edarbetare på Agility ifokus             
_(f.d MelvinMimmiLufsen)

[Alvin88]
3
#15

Jag har problem när jag är på förfester när man druckit lite och blivit lite mer social än vad man redan är att man börjar prata om hundar. Jag har problem att gå över till andra samtalsämnen. Skämms lite för detta, men är dte någon mer som känner igen sig?

sophiac
3
#16

#14 haha känner igen mig själv på pricken. Jag pratar ALLTID om hundar och när jag inte pratar om hundar är ju tyst. Min familj och sambo brukar ofta säga "och så kan vi prata om något annat Sophia, alla lever inte för hundar" hahah

[Alvin88]
0
#17

Haha min storasyster säger det haha

Maja2
5
#18

Som tur är, sammanfaller begreppen oftast tror jag. Hundägare och hundmänniska är samma sak alltså. Visst finns det hundägare som inte Brinner för aktiviteter osv. med sin hund, och det finns hundägare som inte borde ha hund. Likväl som det finns de som INTE har hund, som brinner för hund. Men, jag tycker att det inte är nödvändigtvis svart eller vitt, det ena eller det andra :)

[Alvin88]
1
#19

Jag tror ändå man måste ha nått mer än att bara äga hund för att vara hundmänniska. Man behöver ju inte ha hund, jag väntade 3.5 år innan jag fick min första egna hund och jag var lika skadad då i att prata om hundar på fester haha

[MinIda]
0
#20

Hundägare: En sån som äger en hund

Hundmänniska: En som älskar hundar rent allmänt,babblar på om hundar vid nästan varje tillfälle, älskar hundens närvaro, vill hundens bästa, lär sig olika metoder för att uppfostra hundar,träningsmetoder. Vad som är bra för hunden. 

Själv är jag en hundmänniska. Mina föräldrar och mina kompisar får spel då jag alltid ska babbla på om hundar,vad som är bästa träningsmetoden enligt mig, vilket foder som är bäst, kroppsspråket. Mina föräldrar och vissa vänner slutar lyssna helt enkelt då jag nämner hund. Även om jag ser en hund så säger jag alltid hundrasen, om jag inte vet så försöker jag komma på den,leta upp rasen, fråga ägaren. Är även en sån som om jag möter någon med hund alltid säger Hej till ägaren och om ägaren frågar eller stannar så frågar jag alltid om jag får klappa hunden och då frågar jag som av vana hur gammal hunden är,vad den heter och vad för ras den är. 🙂

Har även varit med om saker där jag fått ingripa. Lösa hundar som sprungit runt, tyvärr en hund som blev dåligt omskött och så..

Maja2
2
#21

Man kan mycket väl vara hundmänniska, utan att babbla om hundar överallt och hela tiden, tycker jag. Just DEN biten kanske handlar mer om annat, än om huruvida man är hundmänniska eller inte?

[MinIda]
0
#22

#21 Jo, man kan vara det. Men de jag mött på har oftast gjort det 🙂

Maja2
0
#23

#22 Kanske är lite åldersrelaterat åxå?

[MinIda]
0
#24

#23 Har träffat såna som varit allt från 12 år till 42 år. Så jag vet inte 😃

Maja2
3
#25

#24 Ok … ja, jag är ju 47, så vad vet jag Hahahahahahahaha

sophiac
4
#26

En liten rolig grej hände nyss:Mina föräldrar är bortresta och så ringde mamma och frågade lite kort hur det är med mig. sen frågar hon ingående hur det är med min hund, berättade vilka hundraser dom är träffar under de senaste dagarna, vad dom hette osv osv. Hon ver vad jag vill höra ;)

Cahira
6
#27

#26 då pappa säger "vi mötte en ursöt hund idag!" så svarar jag alltid "vilken ras? hur såg den ut?" och han svarar "ptjaa….. ett huvud, två öron, en svans bak och fyra ben som räckte ned till marken." 

Frustrerande men roande. 😉

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning. 
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Maja2
0
#28

#27, hahahahahahahahaha

sophiac
0
#29

#27 Hahah! vad är det med oss hundälskare egentligen? ;D

tjoopa
3
#30

Hundägare: Någon som äger en/flera hundar Hundmänniska: En person som har ett genuint hundintresse