Annons:
Etikettoff-topic
Läst 4202 ggr
keithan
2020-01-26 02:19

Hundar tydligen offentlig egendom...

Med stor sannolikhet har ett liknande inlägg lagts ut här som handlat om just detta men jag kände att jag var så illa tvungen att skriva av mig en aning då jag känt mig irriterad och grubblig. Jag är nybliven förstahundsägare. Det är ofta man stöter på heta diskussioner kring allt möjligt inom hundvärlden och i dag fick jag uppleva något som är vad jag nu insett mer förekommande än vad jag tidigare trott. Min valp är 13 veckor nu och jag tänkte att jag för första gången skulle passa på att ta med honom till en välkänd och enormt stor hundrastplats. Det gick som förväntat väldigt bra och han fick hälsa på många andra hundar och människor, stora som små. När vi väl skulle runda av och gå mot ett kafé för att vila så stötte vi på tre människor vid separata tillfällen som utan att fråga, utan att ens se mig i ögonen, gick fram och hälsade på min valp. Jag som nybliven förstahundsägare var ju inte direkt van vid att hantera sådana här situationer, om ens en gång hann reagera då jag snarare var van vid det faktum att alla i mitt område alltid frågat mig först om de fick hälsa. Sedan hände det igen när vi väl satt på kaféet. Jag satt med ryggen mot kaféets ingång och med mitt hjärtegryn bredvid min sida. Plötsligt kom det fram en familj bakom mig som återigen varken bad om lov eller såg mig i ögonen innan de hälsade. Än en gång visste jag inte hur jag skulle reagera eller agera, det enda jag visste var att jag blev irriterad. Självklart förstår jag att det alltid är kul, ofta oemotståndligt, att hälsa på valpar och hundar, sedan är ju min valp mycket människoglad och vill alltid hälsa, men tänk om han inte skulle vara så? Tänk om min valp (exempelvis) sedan tidigare varit en vanvårdad valp som haft dåliga erfarenheter av människor? Tänk om jag i stunden tränade honom till att inte få hälsa på varenda människa som går förbi oss? Tänk om, tänk om… Men nej, enligt andra dumstrutar (tvungen att censurera mig själv här känner jag) där ute är hundar tydligen offentlig egendom. Visst—man kanske ska ta detta med en nypa salt och visst—det kanske är jag som är superkänslig omkring sådant här, men jag tycker inte att detta är okej. Jag är inte alls bekväm med det och hädanefter kommer jag säga ifrån. Ni får gärna dra upp era erfarenheter och åsikter kring detta!

Annons:
JoannaLi
2020-01-26 03:22
#1

Min människoreaktiva labrador var tydligen också oemotståndlig för folk när han väl började få sin rädsla inom kontroll och slutade vråla på alla inom synhåll. Ha hunden innanför dig eller mellan fötterna när du sitter ner, ha kopplet kort när du går bland folk. Ifrågasätt hårt när folk kastar sig över utan att fråga, så kanske de tänker efter nästa gång. "Vad gör du!?" "Ursäkta, hur tänkte du här?" Klappa dem på huvudet när de klappar sin hund. Utan att röra en min, bara stirra dem i ögonen och klappa. Eller, som jag råkade av misstag när en hel familj kastade dig över min hund där vi satt på golvet och jag pratade i telefon: "här ska inte klappas någon j*vla hund!!" För nej, sån stor fara är det oftast inte med en "snäll" hund, men det vet de ju inte om det är om de inte frågar, och det är ju väldigt otryggt för även en snäll hund att hela tiden vara beredd på att främlingar kastar sig över den.

-Aida-
2020-01-26 08:33
#2

Hade problem med detta i flera år, folk hälsade utan att fråga och som min första hund va vi ute och tränade och visste inte hur jag skulle hantera såna situationer. Min hund är 6 år gammal idag och tror fortfarande att han får hälsa på exakt alla som går förbi, han ser dom i ögonen och med hög förväntan tror han alla gånger att han ska få hälsa. Folk blir rädda av detta beteende och har inte lyckats träna bort de tyvärr. Folk tror han är ilsken och bits när han gör så.
Heta diskussioner uppstår med icke hundägare om att låta hunden gå fram när den hoppar, stojar och drar för att den vill hälsa, detta är något jag fortfarande har problem med idag för att folk inte respekterade att vi tränade eller hur de ens påverkar hunden i längden.
Detta har lett till att jag säger ifrån på skarpen och då är det jag som är otrevlig tydligen och elak mot min hund. Blev nästan anmäld till Länsstyrelsen av min granne för att enligt henne är det helt logiskt att jämföra träning av lejon med hundträning.
Jag kommer aldrig att fatta hur folk är funtade men jag är hellre otrevlig i andras ögon än att låta min hund va offentlig egendom.

Folk med hundar tror också att dom ska hälsa utan att fråga och de gör mig så förbannad! Min hund kommer inte alls överens med alla hundar, det är ett fåtal hundar han tolererar att iallafall gå promenad med och han blir otroligt obekväm när en hund bara rusar upp till han hur som helst, det kan gå väldigt illa. Har hamnat i bråk pga andras dumheter om just detta, då är det jag som är en idiot tydligen för att jag försvarar min hund från deras.

Retriever456
2020-01-26 09:11
#3

Folk går också o hälsar på vår valp hela tiden! Vi håller på att tränar honom att han inte ska få hälsa på alla som går förbi och är i närheten. Just nu är han väldigt duktig på det och går oftast bara förbi och inte bryr sig om människan men varje gång den personen lockar lite på honom  blir det baksteg. Så otroligt irriterande, folk tänker sig verkligen inte för. 

Har också jätte svårt att väl få ur mig något i dom situationerna så jag brukar bara sitta där obekväm och le. 

Vi satt på resturang för några veckor sen och han låg snällt o SOV brevid min stol och så går någon förbi o hälsar på honom och klappar, hur oförskämt liksom. SÅ tröttsamt. 

Jag och min mamma skojade om att vi skulle köpa en väst till honom där det stod "please ignore me, I´m training", börjar faktist bli lite sugen på det nu..😃

Ambrose
2020-01-26 09:35
#4

Ja exakt så är det… Kommer ihåg när min var valp. Jag var med en kompis som också hade valp i Slottskogen i Göteborg. Vi stod nästan ansikte mot ansikte och pratade, och valparna lekte till höger om mig. Då kommer det en man och knör sig rakt emellan oss och sätter sig ned och börjar kela med valparna. Vi blev helt paffa båda två, men kompisen lyckades tillsluta få tillbaka fattningen och fräsa åt honom "Va sjuttob håller du på med?! Du måste ju fråga först innan du går fram till någons hund!" Eller folk som frågade om de fick hälsa, fick ett "Nej" som svar, och sedan stod kvar och pratade i 2 min innan de satte sig på marken och hälsade ändå… Tyvärr måste du bara hård och otrevlig. Inget annat hjälper.

//Ambrose

Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se

Hornslandet
2020-01-26 11:33
#5

Säg ifrån. Lugnt med vänligt. Fortsätt gå, stanna inte och ta nån slags diskussion med dem du inte vill att valpen ska umgås med/hälsa på.

Ett litet trick du kan använda dig av om du vill är att ha en hörlur i ena örat (med eller utan musik/whatever). När nån kommer fram och vill ta kontakt med er fortsätter du gå, pekar på luren och säger "Jag pratar i telefon" och går vidare.  Av nån anledning har nästan alla jätterespekt för det.

Honestyisdead
2020-01-26 12:51
#6

Det är självklart inte ok. Säg ifrån.

Annons:
keithan
2020-01-26 14:01
#7

#1 Blev så full i skratt när jag läste det där med att klappa dem som klappar min hund! Det skulle man vilja se. Min valp börjar bli mer lyhörd och förstå mer och mer att det inte alltid är ok att hälsa på alla människor vilket är positivt. Det blir ju störningsmoment under träning..

keithan
2020-01-26 15:11
#8

#2 Tycker det är så synd att andra människor, hundägare som icke hundägare, inte tänker längre än dit näsan räcker. Som du själv säger kan ju detta resultera i att ens hund blir van och det blir en återkommande strid mellan hundägare och främmande. Som det gamla ordspråket säger, att det är svårt att lära en gammal hund sitta, tycker jag tvärtom. Visst går det! Tydligen är det aningen svårare för människor dock… Låter som din härliga granne inte haft hund tidigare. Det är väl ändå ganska självklart att man frågar om man får hälsa? Träning för hunden är ju en väsentlig del i dess kära liv. Precis som med småbarn. Personligen har jag inte några problem med att andra hundar hoppar upp på mig när de hälsar men jag vet att det finns andra där ute som inte alls uppskattar det, så givetvis försöker jag lära min valp att hälsa lugnt och fint istället.

keithan
2020-01-26 15:17
#9

#3 Jag sitter i exakt samma situation med min valp så jag vet hur det kan vara. Att man kan få för sig att komma fram och klappa en sovande valp, på en restaurang till och med—hur tänker man där? Inte nog med att man tar för givet att det är okej att klappa någon annans hund, nu är det helt plötsligt okej att klappa en sovande hund på en restaurang? Där ägaren sitter och äter? Oförskämt som du säger.

keithan
2020-01-26 15:23
#10

#4 Bra gjort av din vän där! I en sån situation hade jag nog också blåst upp och sagt ifrån rejält. Det är utom mig hur människor kan få för sig sådant! Blir förbannad. Sunt förnuft var ju ingen klarhet för den mannen. Hoppas han lärde sig något. Har insett nu efter gårdagens bravader att det nog är bäst att vara hård med sådana människor. Oavsett hur man tar sig an dessa former av tillfällen verkar det som att man ses som otrevlig och dum i huvudet. Tröttsamt.

keithan
2020-01-26 15:25
#11

#5 Tror säkert att dessa metoder fungerar! Ska testa mig fram. Det tråkiga är att det inte ska behöva vara så.

keithan
2020-01-26 15:26
#12

#6 Hädanefter ska jag göra det. Eftersom det kryllar av människor som struntar i principer är det lika bra att jag börjar nu, kommer knappast inte stöta på sådana människor igen framöver.

Hornslandet
2020-01-26 19:21
#13

#11 Visst, det ska inte behöva vara så. Och jag kan säga till på skarpen också, men ska jag vara ärlig så lär sig inte folk, och jag orkar inte gå runt och gorma åt folk stup i kvarten. Jag har oftast en lur i ena örat ändå, och det är det snabbaste och smidigaste sättet jag har märkt.

Annons:
Semlalatte
2020-01-26 20:36
#14

#8 ”Som det gamla ordspråket säger, att det är svårt att lära en gammal hund sitta, tycker jag tvärtom. Visst går det! Tydligen är det aningen svårare för människor dock..” Ja, detta kunde inte vara mer sant! Jag har varit med om detta fler gånger än jag kan räkna. I början hade jag svårt att ingripa utan blev mest obekväm och kanske svamlade något som ”Ehm.. Vi har lite bråttom.. hej då!”. Sen utvecklade jag som tur var en nolltolerans mot andras ovälkomna närmanden gentemot mina hundar. Att tycka det är jobbigt att säga ifrån får aldrig stå över hundens rätt att känna sig beskyddad av sin människa. Aldrig! För att slippa bli irriterad är jag snabb med att stoppa innan personen hunnit fram. Ser jag att någon ”spanat in” min hund och verkar vara på gång att göra ett närmande säger jag kort och gott ”han/hon vill/får inte hälsa”. Är någon påväg att släppa fram sin hund säger jag ungefär samma sak där; ”De ska inte hälsa.” Jag låter bestämd men inte otrevlig och oftast är det tillräckligt för att de ska låta bli. Om inte har jag åtminstone varit schyst nog att ge personen en chans att fatta budskapet innan jag blir mindre ”trevlig”. Något oinbjudet kladdande på min hund ska jag i alla fall se till att de låter bli. Punkt!

Maleficum
2020-01-26 22:31
#15

Peppar, peppar så verkar de flesta barn i mitt område ha ganska bra koll på att fråga innan om man får hälsa. Måste gå förbi en skola för att komma in i ena skogen och råkar man gå där när det är rast så kommer ofta många barn som vill hälsa men alla har, hittills, frågat först. Sen har inte de vuxna runt om verkat så intresserade av att hälsa (om det inte är andra hundmänniskor man gått promenader tillsammans med för då har vi hälsat på varandras hundar om dem velat).

När jag gick med vår svarta labbe (som älskade människor) och mosters hund (som var barn rädd) sa jag alltid att den svarta kunde man klappa och alla barnen respektera det (satte alltid mosters hund bakom mig också).

Men min mamma råka nog ut för världens knasigaste hundägare när vår labbe var valp. Han gick helt sonika fram och försökte koppla loss vår hund för han tyckte att hans hund skulle få leka med henne! Vår hund var ju valp och hade ju ingen koll på inkallning och grejer så kunde ju ha gått riktigt illa om hon stuckit!

Tror i vårt fall hjälpte det nog en del att vår labbe var svart (och en galen virvelvind som valp) så många gick snarare omvägar än försökte klappa henne (speciellt den korta period vi testa ha nosgrimma på henne för hon drog så mycket).

Men får se hur det blir nu med nya hunden (gullig pudel) när hon kommer börja bo mer hos mig. Kanske får se en annan sida av folk då.

Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu

Hornslandet
2020-01-26 22:41
#16

#15 Barn tycker jag har väldigt mycket bättre hyfs än vuxna på den här fronten. Under de 3+ år jag haft min hund har aldrig ett barn gått fram för att hälsa utan att fråga. När han var valp brukade de tom stolt deklarera: "man ska fråga först!".

Gubbar och kärringar är värst. Många av dem frågar SAMTIDIGT som de är på väg fram till hunden. Som att de vill slänga ur sig det men skiter i huruvida man svarar, eller vad man svarar. När frågan är färdigställd så är de redan framme (om man tillåter dem), ungefär.

keithan
2020-01-26 23:36
#17

#14 Det är precis så jag hanterar det nu! Blir alltid stressad och alldeles handfallen när vi stöter på människor som vill komma fram och klappa utan att de ens frågat. Jag tror att även jag kommer få lite skinn på näsan med tiden, efter dessa gånger känner jag att jag måste börja anpassa mig utefter mina egna bekvämligheter och principer, om inte min valps, för att sedan kunna agera. Cirka två veckor efter att jag fått hem honom hade min väninna varit över och hälsat på och när hon skulle gå hem passade jag på att rasta honom. Jag och min väninna stod och snackade lite strax innan vi skulle gå våra håll och jag fick syn på en äldre dam med sin hund tvärs över gatan och jag hade på känn att de skulle komma fram till oss. Jag kände hur det drog i kopplet och bam! Där stod damen bakom min rygg och lät sin hund sniffa på min, som dessutom inte hade blivit vaccinerad än! Där blev jag irriterad mestadels för att hon lät sin hund hälsa på min bakom min rygg så jag sa ifrån med en bitter ton och då gick hon bara sin väg.

keithan
2020-01-26 23:49
#18

#15 Så är det i mitt område också! Så fort det kommer fram en förälder eller två med sitt eller sina barn spatserandes bredvid har dessa alltid frågat om lov. Om inte barnen själva frågat har föräldrarna alltid frågat i följd av att ha frågat mig, ”Ska du fråga om du får klappa?” och varenda gång har det gått så bra. Självklart har jag låtit barnen klappa och gosa med min valp just för socialiserings skull, jag har dock alltid kort koppel för han har en tendens att hoppa och ibland jaga barn som springer utomhus (för de är ju i hans storlek så det är givetvis lättare att leka med dem än stora hundar). Dessutom vill jag att han ska bli så van vid barn som möjligt så jag tar alltid tillfällena i akt och försöker få honom lugn och förstå att det är först då han kan få hälsa. Har gått framåt hittills! Men dessa historier jag får höra.. Blir mållös varje gång. Hur kan man tycka det är helt okej att koppla lös någon annans hund ens?! Idioti! Nästan så att man skulle ha kopplat hans hund med ens egen hunds koppel, se hur roligt det hade varit för honom. Så roligt med pudel! Har själv varit omkring dvärgpudlar som yngre. Även fått umgås med två kullar. Väldigt roliga små lurvbollar, lättlärda och mycket framåtanda! Hoppas det går bra!

keithan
2020-01-27 00:00
#19

#16 Håller med dig fullständigt! Det var vid ett tillfälle vi stötte på en man i kanske 30-årsåldern som bar på sin lilla, lilla hund och kom marscherande fram till oss. ”Får de hälsa?”, frågade han som han samtidigt släppte ner sin okopplade hund utan att ens vänta på svar från mig. Ingen form av hänsynstagande öht.

Maleficum
2020-01-27 00:14
#20

#19 Snabbaste sättet att få folk att springa iväg med sina hundar är att säga att ens egna är sjuk (funkar tyvärr inte på människor utan hund)!

När vår labbe hade kennelhosta och jag var ute med henne (inne i stan) kom en liten lös hund springande med matte en bra bit bakom. Sa att min inte ska hälsa varav hon gav standardsvaret "min är så snäll", sa då att min är sjuk och har aldrig sett någon springa fram så snabbt och plockat upp sin hund och tagit sig där ifrån! Förhoppningsvis kanske hon fick sig en tankeställare men på nåt vis tvivlar jag på det..

Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu

Annons:
keithan
2020-01-27 08:13
#21

#20 Bra idé! Man får ju hoppas att hon tänker efter lite nästa gång. Häromkring i mitt område är det inte lika farligt. Det är många hundägare som går förbi fint med sina hundar och gör det lättare för mig när jag väl tränar passivitet med min valp. Får testa mig fram med olika metoder inför möten med hundägare och icke hundägare som envist vill hälsa, så får se vad som fungerar bäst. Hittills har det ändå gått helt ok de enstaka tillfällena jag faktiskt har sagt nej, då har de bara gått vidare.

Hornslandet
2020-01-27 10:51
#22

#18 Visst är barn bra på så vis!

Jag kan dock tycka att en del av att vänja en hund vid barn är att den inte måste leka och interagera med dem hela tiden. Jag bor i ett stojigt och barntätt område, min hund har oavsett inte hälsat och lekt med alla dem så ofta under sin uppväxt. Men han är verkligen van vid deras springande och skrikande, stojande, lekande vilket är jäkla bra, för det berör honom liksom inte. Ibland blir han uppmärksam på en springande och skrikande unge som plötsligt dyker upp - sen bara ungefär "aha det var ett barn…" och fortsätter nosa.

Så det är bra att du låter dem hälsa lugnt då tycker jag, och inte att de alltid måste vara SÅDÄRJÄTTEROLIGA.

keithan
2020-01-27 13:39
#23

#22 Absolut, så kan det vara. Tyvärr är det det enda alternativet jag har för tillfället—att vänja honom vid barn genom att få hälsa lugnt ute på promenixer. Vi har inga småbarn i familjen utan de flesta är numera 14+ år. Dessutom vill jag helst inte ha en hund som jagar småbarn, därav försöker jag träna honom till att förstå att man beter sig omkring barn precis på samma sätt som omkring vuxna. Detta även för barnens skull. Hur som helst reagerar min gosse fortfarande på skrikande och springande barn, han vänder liksom huvudet för att se vad som försiggår och ibland springer han efter. Men det är som sagt training in progress. Vi bor precis vid en skola dock så han lär nog vänja sig relativt snabbt.

Hornslandet
2020-01-27 13:46
#24

#23 Nej alltså, det är väl inget fel. Det jag menar är att hunden inte bara vänjer sig vid barn när den får hälsa och leka med barn. Bara det faktum att det är en massa lekande och skrikande barn som ränner runt kors och tvärs i området gör ju att hunden vänjer sig vid barn.

Trots allt är ju barn också människor. Min hund har nog aldrig gjort en jätteskillnad på barn och vuxna på det viset, förutom att han är försiktigare med barn (men gärna slickar dem i ansiktet som förstås är på hans nivå…). Däremot tror jag just att det är bra med barn överallt i "miljön" just för att det blir en del av livet, ungefär som det vore skrikande och lekande barn hemma. Så jag har själv brukat ta promenaderna förbi skolor och dagis där det är mycket liv (men som sagt, det är mycket liv utanför dörren på innergården med..).

Skillnaden vore ju tex om man bodde ute på landet lite avskilt så att hunden inte blev van vid hur barn låter och rör sig, osv, tänker jag.

keithan
2020-01-27 16:22
#25

#24 Förstår vad du menar, dock är min valp precis tvärtom! Mer lugn omkring vuxna och otroligt hoppig och så omkring barn. Träningsmässigt blir det lite av en blandning för honom—lära sig att vara försiktigare med barn och även förstå att vissa barn kan vara lite mer ”hårdhänta” av sig eller flamsiga. Inte alla barn som är försiktiga o.s.v. just då de inte har koll på sina egna lemmar. ;-) Just vår träning med att han ska vänjas vid barn är väl lite bredare än att bara vänja sig vid barn som kan vara lite huller om buller eller högljudda.

Debinix
2020-01-28 21:37
#26

När vår schäfer var liten och när vi var ute, försökte vi socialisera han så ofta vi kunde med folk och i olika miljöer Jag upplevde aldrig att någon var ohövlig och bara satte igång och klappa, utan att de först frågat. Det var ju klokt för valptänder är sylvassa. Nu är schäfern 9 månader och ingen frågar om de får klappa längre -- schäferar har tydligt ett grundmurat polishund/vakthunds-rykte som tydligen inger respekt, i synnerhet tar icke hundägare stora omvägar. Vana hundägare med lite större raser säger ofta snälla saker, att han är fin osv., men nej ohövliga typer har jag ej stött på -- tvärtom 😃.

keithan
2020-01-29 00:04
#27

#26 Då ska du vara glad! Att människor tror att de har rätt till att klappa min hund utan att fråga är något jag numera är beredd på. Finns alltid någon där ute som dessvärre visar sig vara oförskämd.

Annons:
JoannaLi
2020-01-29 01:51
#28

#26 Kan bara säga att det har varit stor skillnad på hur folk ser på och tar för sig för av min lab ador jämfört med min schäfer. Trots att min labbe var reaktiv med tendenser mor aggression, och min schäfer bara varit en god och glad blobb som älskar allt och alla. Tror inte en enda tagit kontakt med schäfern utan att ha frågat först, på 1,5 år. Vi med schäfer har det lättare! Bävar lite inför att ta min husky bland folk, tack gode gud är hon inte blåögd i alla fall 😅

Jojaton
2020-01-29 07:44
#29

Jag/vi har faktiskt haft rätt mycket tur (peppar peppar) Trots liten och söt sheltie har den absoluta majoriteten frågat innan, eller så har det varit i en situation där jag enkelt bara kan fortsätta gå och säga ”vi ska inte hälsa idag” mot hunden men till människan vi möter. Hjälper en del stt ha en hund som tycker det är obehagligt när främlingar kommer för nära när han inte är beredd och då svarar med skall. Bävar lite för hur det blir med kommande valpen, men känner att jag iaf har tillräckligt med pondus att säga ifrån ordentligt nu.

Johanna - Instagram

keithan
2020-01-29 08:21
#30

#28 Schäfrar är en av mina favoritraser! Vackra varelser, definitivt. Försöker att inte komma ifrån ämnet helt nu men när vi var på hundrastplatsen fick vi hälsa på en stor Schäfer, 9 månader har jag för mig, som var alldeles becksvart. Inte så vanligt här i Sverige, va? Aldrig sett en innan men wow! Tror att många kopplar just Schäfern till vakt- eller polishundar därav håller sig ur vägen, precis som #26 nämnde. Skönt för er ju!

keithan
2020-01-29 12:09
#31

#29 Härligt att ni haft bra erfarenheter än så länge! Att ha en hund som mig, som är så människoglad och vill hälsa på exakt alla man möter, gör det lite tuffare på promenader då människor tar för givet att det är okej att hälsa utan att fråga, eftersom de ser att han själv vill hälsa.

Kyograze
2020-01-29 18:21
#32

Min syster (som ägde honom innan) hade liknande problem med min cavalier, han springer nu fram och vill hälsa på alla vilket inte går för sig. Ifall någon idag skulle fråga så skulle de nog få om de var hövliga och betedde sig bra samt att det inte skulle störa träning eller dylikt. Men småbarn funkar absolut inte!

(det är hunden som inte gillar dem, inte jag xD)

monstermash
2020-01-29 21:07
#33

Jodå… det har jag också, inkl människor som frågar och sedan ignorerar ett nej. T.ex när jag skyllde på att jag var magsjuk och mannen svarade "jaha, men inte hunden?" och klappade henne. Nepp, men matte som ska ta hand om valpen du inte direkt leker klart med… 😐

När jag såg att folk var på väg fram brukade jag säga "nej vi ska inte hälsa" till vovven, majoriteten höll sig undan då. Men ja, folk är super på att kasta sig fram med eller utan hund för att prompt hälsa tyvärr…

keithan
2020-01-29 21:18
#34

#32 Det är just detta jag vill undvika i framtiden. Tränar passivitet med min valp just nu och det går bäst när vi är på väg hem. Baby steps! Och som jag skrev tidigare—det går definitivt att lära en gammal hund sitta, om man nu vill. Försöker ni passivitetsträna honom?

Annons:
keithan
2020-01-29 21:19
#35

#33 Otroligt störningsmoment! Speciellt när man försöker vara trevlig och passivt hinta de människor som vill hälsa.

Kyograze
2020-01-30 08:01
#36

#34 låter som en bra taktik för er! Vi håller mest på att tackla problemet med att han skäller som en toking och blir uppspelt i folksamlingar, men det är ju klart att det här problemet är en del av det stora. Så jo absolut, passivitetsträning och avledning är vad som försöks här hemma för tillfället

Är bara lite jobbigt de gångerna man tagit med alla tre vovvarna ut och sen hittat en liten folksamling där man kan träna Fenris. Visst ser folk att jag tränar honom, men inte bryr de sig om att de andra två ska de la också låta bli. Idioter helt ärligt, de stör i princip lika mycket ifall de klappar de två som om de hade klappat Fenris 🤔

Upp till toppen
Annons: