Beteende

Unghund tokig i trapphuset

2019-11-19 18:00 #0 av: [idabentinger@hotmail.com]

Är det någon som har tips på hur jag får min 6 månaders lilla blandras hund att tagga ner när vi befinner oss i trapphuset. Han vaktar och skäller och skrämmer folk när vi är påväg in och ut. Han roar sig också med att försöka lyssna in om det är någon där ute och skäller mer än gärna när han hör något när han är inne i lägenheten :( . Han är otroligt full med energi just nu och är ständigt uttråkad. Jag pendlar mellan att tro att han behöver mer passivitets träning, eller aktiveras mer. Men det lutar nog åt passivitet... för jag ägnar mycket tid till honom då jag jobbar hemifrån och har tid att träna och vara ute med honom flera timmar på dagarna. I de flesta situationer kan jag lugna honom. Men just i trapphuset får jag ingen kontakt med honom. Jag hinner inte stoppa utfallen och jag lyckas inte bryta. Det är inget aggressivt skällande utan upphetsning, vakt och lek i en salig blandning. Han intresserar sig inte för godis, så jag kan inte avleda honom på det sättet...eller rättare. Jag har inte hittat något som känns mer kul/belönande  för honom än att skälla ut våra grannar. 

Anmäl
2019-11-19 19:05 #1 av: Sjuttan

Kanske helt enkelt ta honom under armen och snabbt passera trapphuset som om ingenting hade hänt?

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2019-11-19 19:17 #2 av: [idabentinger@hotmail.com]

#1 Ja, kanske, jag bor på fjärde våningen och brukar ta hissen. Men jag kanske ska börja testa o ta honom under armen och köra trapporna. Han tenderar att skälla lite mindre när jag lyfter upp honom. 

Anmäl
2019-11-19 19:48 #3 av: hemul

Ursäkta, men var det meningen att ha din emailadress som användarnamn? Du kommer att få en jäkla massa spam.


Anmäl
2019-11-19 22:08 #4 av: [idabentinger@hotmail.com]

#3 tack ! 

Anmäl
2019-11-19 22:26 #5 av: Jazzyjeff

Fattar inte helt, men försöker..är det såhär?

1. Han skäller när ni går upp/nerför trapporna på väg in/ut. Skäller på folk ni möter, skäller på ljud han hör medans ni är tillsammans i trapphuset

2. När ni är hemma inne i lägenheten skäller han på ljud i trapphuset. Folk som går i trapporna, osv.

Stämmer det?

Isåfall.. När ni går in eller ut skulle jag bara hålla honom i kort koppel och gå, det ska ju inte behöva ta sån lång tid att ta sig in eller ut. Möter jag nån hade jag bara gått förbi och hållt honom på motsatt sida dem så du är mellan honom och dem. Ignorerat dem och gått på, kanske ett snabbt hej utan att stanna eller låta hunden göra nått.

Gällande 2. Min hund gjorde så i omgångar när han var ung. Jag gjorde som så att jag varje gång jag hörde nån i trapphuset, vare sig han redan hunnit börja skälla eller ej, så sa jag lugnt och tydligt till min hund: "Jag har hört dem, de får vara där". Sen gick jag och satte mig/ignorerade honom. Efter en tid så slutade han skälla på ljuden , och om han gjorde det så tystnade han efter några voff. Det är okej, tycker jag. Nu är han tre år gammal och kan voffa till om (vad jag tror) nån ny person som inte bor i huset går förbi i trapporna. Jag tror de kan lukta och höra skillnaderna.

Anmäl
2019-11-20 09:12 #6 av: Fisherling

Det låter som en spökig unghund, kanske med lite naturlig vakt, som inte lärt sig vad som är värt att reagera på och vad som är normala händelser och ljud. Det är bara att härda ut och försöka se till att hunden inte får några negativa erfarenheter under den här rätt känsliga tiden. Skvallerträning skulle kunna vara något att börja jobba med, och kontaktövningar i allmänhet.

Båda mina har haft en sån period där i princip allt registreras som ”icke normala händelser som innebär fara å färde”. Det må vara irriterande och jobbigt för oss, men helt naturligt om man tänker på det. I det vilda är det ju extremt användbart för unga hunddjur som nyligen börjat röra sig ute i stora vida världen att tycka allt är en möjlig fara och vilja fly hem till trygga lyan eller varna flocken för att bli skyddad när något de inte är vana vid händer. Det är instinkter gjorda för att främja deras överlevnad. Den tankegången har hjälpt mig mycket med tålamod och hur jag ska tackla situationen. De har inte sin naturliga flock med sig som kan berätta om sopgubben är värd att bry sig om eller inte, så det blir vårt jobb.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.