Dobermann
Dobermann är en ras jag verkligen fastnat för och hoppas kunna skaffa någon gång (men inte på många år). Dock är det något som förvirrat mig en del och det är dem olika typerna inom rasen. När jag läser om den på engelska kommer det ofta upp "the american" och "the European".
Då står det att den amerikanska verisionen avlats på utställning och då med resultat av det tappat mycket arbetsvilja och många hundar har dåligt psyke.
Den europeiska är då den grövre av dem och den som jag tänker på när jag tänker dobermann. Den ska då vara avlad för arbete.
Men sen när jag var på Stockholms hundmässa förra året och gick och prata med dem som representerade rasen där och frågade om detta fick jag till svar att det var helt tvärtom. Att den tunnare, mindre verisionen skulle passa bättre för arbete och inte den större. Vilket gjorde mig väldigt förvirrad haha🤔
Någon som har någon möjlig förklaring på vad hon menade?
Sen om det är någon här med erfarenheter av rasen får ni gärna skriva vad ni fått för uppfattning om den och tex hur aveln i Sverige är då jag förstått att många avlats fel och då fått vekt psyke 🙂
Min ena bror hade en dobermann med dåligt psyke. Den kunde han inte lämna ensam längre än kanske 10-20 minuter innan den började skälla och tugga överallt. Den var rädd för i princip allt också, trots att brorsan såklart tränade honom dagligen. Jag vet inte hur väl han representerar rasen generellt, men det gjorde att jag aldrig skulle vilja ha en dobermann.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
#1 Ja det är det jag förstått, att många hundar inom rasen förstörts pga dålig avel. Rädsla hos rasen är ett allvarligt fel enligt rasstandard men dålig avel har ju lett till det ändå.
Vet du om din bror hade en dobermann med mer amerikanska linjer, den tunnare eller en med europeiska linjer, den grövre? Och vet du hur han aktiverade den? Att träna hunden dagligen kan ju tolkas väldigt olika
Det bästa är att granska hur de svenska dobermanns gör ifrån sig inom bruks, skydd eller lydnad för att se vilka som är ”dugligare” än andra. Har du kikat på avelsdata?
Förutom den dåliga mentaliteten inom rasen, finns även många rasbundna sjukdomar. Wobbler, blödarsjuka, HD, ögonsjukdomar för att bara nämna några.
"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama
#3 Får upp att det uppstått ett fel i programmet när jag bland annat försöker kolla tävlingsresultat, mh diagram och bph diagram :/
#4 Vart kan man hitta bra statistik för sjukdomar? Förstått att det finns en del sjukdomar kopplat till Dobermann men vet inte i hur stor grad dem drabbas osv. På avelsdatan hittar jag bara underlag för HD
#2 Det vet jag faktiskt inte, då han tog över hunden när den var sex månader från en annan person. Han var väldigt aktiv med sin hund, de vandrade t:ex massor i fjällen, de åkte kajak, sov i tält, och med det ingick ju en hel del mental träning. Han tränade hunden från början i att vara ensam hemma men det gick aldrig. Till slut fick han ju inse att han måste ha hunden med sig på jobbet eller ha hundvakt. Även om han bara skulle iväg två timmar eller så. Så hunden fick väldigt mycket fysisk och psykisk stimulans, men var ändå rädd av sig.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
Jag hade en Dobermann i 2 månader och säger vara en sak.. aldrig igen! xD Nää, men det är speciella hundar som inte passar alla. De gillar ofta sin egen röst, jagar allt som rör sig och kan ha lätt till stress. Sammtidigt så är de otroligt mysiga, älskar att kela, grymma arbetsmaskiner om man väljer rätt linjer, lättlärda och väldigt föriga. I mitt fall så tog jag hand om denna hunden eftersom hon inte funkade med ägarnas andra hund. Hon var jätterolig att träna och i draget var hon en naturbegåvning, men kunde absolut inte vara lös, såg hon kaniner(som det kryllar av hos mig), katter, annat vilt eller hundar så stod hon på bakbenen och bara skrek. Hon försökte även klippa mina föräldrars katt, och dessutom började hon vakta mig mot min andra hund(resursförsvar). Och jag var tvungen att ha persiennerna neddragna när jag gick hemifrån, annars skällde hon på alla förbipasserande hundar (lagom kul i lägenhet). De arbetande linjerna är generellt betydligt mindre. En tik av utställningsmodell kan i vissa fall nästan se ut som en hane eftersom de är så grova, och hanarna är i många fall väldigt stora, på gränsen till för höga enligt rasstandarden. Ska du skaffa en Dobermann så är det jätteviktigt att du väljer en bra kennel som arbetar med sina hundar(och då pratar vi inte rallylydnad och viltspår, utan IPO, Bruks eller Lydnad på hög nivå). Annars kan du få en hund med väldigt konstiga beteenden. De kallas ofta för "horisontspringare" och en Dobermanns sätt att lösa problem på är att springa.. huvudlöst.. runt och runt.. Men som sagt, bra linjer är grymma arbetshundar, älskar att mysa, stora clowner som gärna hittar på hyss. Rasen kräver goda kunskaper inom hund! (Om du vill ha ett roligt och problemfritt hundägande)
//Ambrose
Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se
#7 #9 Tack, det ska jag ta en närmre titt på!
#10 Vet du om den hunden hade bra gener? Alltså var hon så trots bra avel eller kan hon varit resultatet av dålig avel?
Du nämner att arbetslinjerna är mindre och utställningsavlade är dem större. Det är ju detta som gjort mig förvirrad att jag hört att den mindre typen är avlad för arbete och den större för utställning men när jag läser om rasen kan det stå helt tvärtom.
Tog snabbt fram en länk som kort sammanfattar det som jag läst. http://www.thedoberman.ca/euro_vs_am.htm
Här sägs ju det motsatta, vilket jag då har trott är rätt. Att den större typen har bättre psyke, bättre hälsa, längre livslängd, större arbetsvilja.
Medan den mindre är den som avlats på utseende och då har psyket, hälsan och drivet försämrats.
Det är ju otroligt synd att rasen på grund av dålig avel försämrats så mycket. En frisk Dobermann med rätt temperament hade varit en dröm. Jaja många år kvar innan det ens är aktuellt, vi får se hur det blir.
Såg nu att länken inte fungerade, iaf inte för mig. Så klistrar in det som stod på sidan.
The European Doberman was originally bred to be a working dog. It's larger, taller, more muscular and heavier boned, stronger and much easier to train. Although we have had part American Dobermans, our preference is and always has been Dobermans of European Bloodlines because of better health, size, temperament, power, structure and its ability to be trained easily.
Most Breeders of Registered Dobermans with European Bloodlines have always strived to produce Healthy, Working Dogs that are able to be Loving Loyal Family Pets or Companions with long lives.
Although European Doberman also can have some health problems, it is not as common.
European Dobes can live 10-14 years of age.
The American Doberman was bred more for show/confirmation by breeders and fanciers. Over time it has become a very different type of dog in size, structure and cant be compared by health, and temperament to the original European Doberman. The American Doberman is a beautiful and elegant dog in its sense, because they are typically smaller and shorter over all more finer boned and much lighter.
It is commonly known that some Breeders of American Dobermans focused on show/confirmation, are not contributing to better the breed, because they are focused on beauty rather than health and temperament. American lines have many undesirable characteristics, such as dogs that are small, weak, nervous, shy and scare easy among others.
Over breeding increased hereditary problems in American Dobermans. Here are just a few Hereditary defects that plague the American breed (Gastric Volvulus or (Bloat), Von-Willebrand disease or (vWD), Hypothyroidism, Wobbler syndrome, DCM or (Cardio).
If you can believe it, these dogs are still bred and owners even go for show for the dog to be titled to have a titled dog that is a vWD carrier for breeding.
American Dobes can live 6-10 years of age.
Dobermann är en fantastisk ras, och en supertrevlig brukshund. Men det är just det - en brukshund. De kräver både att få arbeta psykiskt och fysiskt.
De amerikanska är oftast showhundar ja, och de riktigt bra arbetshundarna där kommer oftast ur europeiska linjer men med det sagt är inte alla eudobbisar bra brukshundar heller.
De arbetande linjerna är normalt sätt något mindre än utställningslinjerna, men dobermann är inte lika uppdelad som tex schäfer.
Vi har DCM i rasen som är ett stort problem, men tar man bort den ur ekvationen är inte dobbisar sjukare än andra hundar i samma storlek. Man kan med lite efterforskningar dessutom minska risken för dcm i sin hund. Kolla efter långlivade linjer utan dcmdödsfall nära och efter hundar som kommit upp lite i ålder innan avel (och nyligen är holtertestade).
Vi har rätt lite HD problem i rasen, ED finns i princip inte, få har ögonproblem numera men man måste ögonlysa innan avel - många uppf ögonlyser valparna med, vWD (blödarsjuka) är inte ett problem här men amerikanarna är nojjiga över det. Så länge du aldrig parar bärare med bärare så blir valparna inte sjuka och dessutom är vWD en väldigt mild variant av blödarsjuka, det är nog många förut som ens missat att deras hundar haft det.
Wobbler finns absolut men inte supervanligt. Vissa har dålig päls med men jag tror att man ibland misstar ACD (sjukdom som hänger ihop med dilutionanlaget) för allergi.
Ser man till MHspindeln så är inte dobermanns särskilt dåliga mentalt, och det är sällan jag stöter på någon riktigt kass dobbis. Det är dock en alert och reaktiv ras som många blandar ihop med stress.
De har väldigt mycket jakt, räkna inte med att kunna ha den lös, vissa (inkl min) lär sig att skrämma folk och det kan vara lite jobbigt i vardagen, könsbunden aggressivitet är vanligt och man får jobba på att bli av med ärevarven ;)
Min egen är ur rena sport/tjänstelinjer och är en fantastiskt rolig hund att leva och jobba med!
Har du fler frågor är det bara att säga till!
#11 Hon var från rena arbetande linjer. Importerad frånn Tjekien och lär ta sig till VM(i IPO) med rätt träning utan problem :) Såvida du inte planerar att importera från USA så tycker jag att du kan sopa den infon under mattan. Det är mycket som skiljer sig mellan hundhållning och avel ren generellt . T.ex. så ska Grand Danois enligt AKC ha kuperade ståöron.. :P Saker deöms helt enkelt annorlunda. Och det finns absolut inget som säger att om du köper en valp efter 2 stoora föräldrar så får du en hund med bra arbetsvilja som lever längre…. Lägg istället folus på att kolla hälsan, livslängden och meriterna bakåt i leden(och förgrenat åt sidan)
//Ambrose
Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se
#13 Först och främst, vilken snygging! Är han din?
Tack för jättebra information om deras hälsa!
Hur mycket jakt upplever du att det är i dem jämfört med andra hundar? Alltså i jämförelse med andra raser, vilken ras kan jämföras med en Dobermanns jaktinstinkt?
Hur mycket aktivering rent konkret skulle du säga att dem behöver? Allt ifrån hur långa promenader, till mer fysisk-träning, till mentalträning och att få jobba, som en brukshund. Hur skulle en vanlig vecka se ut för att nöja en Dobermann? Rent generellt nurå eftersom mycket beror på individ också.
Det jag är intresserad att träna är IPO, som jag hört passar dem perfekt men är även lite sugen på rapport, har du någon erfarenhet om Dobermanns inom rapport?
#14 Självklart förstår jag att hälsan inte sitter i hur stor hunden är. Försökte bara reda ut det två olika saker jag fått höra som gick helt emot varandra. Men har nog fått grepp om det nu ;)
Ja enligt AKC ska även Dobermanns ha kuperade öron och svans men som tur är så är det ju olagligt i Sverige.
Men på tal om import; Finns det något land som generellt har bäst avel på Dobermanns? Och ja, förstår självklart här också att det inte sitter i vilket land hunden kommer ifrån, kommer inte utesluta bakgrundsfakta om hunden i någon situation, ni kan vara lugna😉
#15 Ja det är Wingaded hund, resten får hen själv berätta.
#15 Japp, det är min hund. Och han tackar 😃Han är som du ser något lättare och mindre än många ur mer showlinjer.
De har väldigt mycket jakt, och jag skulle säga att de där dropparna greyhound som finns i rasen har slagit igenom rätt bra. De jagar med synen och drar gärna på vilt. Jag har dock aldrig haft problem med att ha honom lös i arbete sas och han kan numera vara lös på promenader men det kräver mycket jobb och tummen i ögat på honom. Man kan inte ha honom lös och gå och drömma liksom.
Min kan jobba hur mycket som helst, men nöjer sig med att köra lydnad/spår ett par gånger i veckan. Han får ju dock en lösrunda på iaf 30min var dag där han får springa ur sig energin. De behöver verkligen få blåsa ur sig ibland tycker jag, annars blir de dryga. Nöjdast blir han om vi är iväg och tränar skydd en helg, då får han liksom använda både kropp och knopp.
Han klarar utan problem perioder utan träning med men han mår ju såklart bäst när han får jobba mycket.
De passar väldigt bra i IPO, rapport har jag svårt att säga. Då får man nog lägga mycket krut på viltrenhet och inkallning men utöver det är det nog en gren som passar dem. Jag är dock inte så insatt i rapport.
Det är mer linjer än land du ska kolla efter när det gäller dobermanns. Men vi har riktigt bra hundar här i Sverige faktiskt, men ville jag importera hade jag väl annars kollat på tyskland.
#17 Okej, tack så mycket för svaren!
#18
Så lite så, skulle du undra mer är det bara att säga till. Du kan PMa med om du vill.
(Bifogar bild på världens bästa långsnok! 😍)