Hundträffar

Motsägelsefulla signaler vid hundmöten

2018-10-08 23:27 #0 av: SaraTson

Jag är dagmatte till en tik på 8 år, en tysk spets. Vi har provat att se om hon möjligtvis skulle klara hundmöten, för hon verkar väldigt nyfiken och samtidigt rädd för andra hundar. I mötet med en äldre jack russeltik stretade hon i kopplet så långt ifrån hon bara kunde. Min man tog henne på egen sväng tills hon lugnade sig och då möttes vi igen. Då började hon sprätta. När den andra hunden försiktigt närmade sig morrade hon. Hon gick i halvbågar, fick nosa på den andra hunden men vägrade låta den nosa. Öronen var ibland bakåt och ibland framåt. Ibland gick hon nära och ibland gick hon undan. Den andra hunden var lugn och nyfiken. Hela proceduren pågick i några minuter. Vad håller hon på med? Jag tycker hon ger signaler om att vara aggressiv undergiven o aggressiv överlägsen om vartannat. Hon är inte van vid att möta andra hundar. Är det vanligt för en hund att hålla på å växla så tvärt? Bör vi korrigera henne när hon morrar på andra hundar eller ignorera det, och låta henne själv komma på att det är en onödig approach? Nån som har erfarenhet och vill dela med sig?

Anmäl
2018-10-09 00:24 #1 av: JoannaLi

Men varför tvingade ni på henne situationen? Tycker att hon förmedlar mycket tydligt att hon inte vill träffa den andra hunden, tycker inte att det är schysst att tvinga henne! 

Undergiven och överlägsen hade jag skippat ur tanken. 

Ni bör lyssna på henne när hon morrar, det är en kommunikationssignal om att hon behöver mer utrymme/kommer ur situationen - låt henne! 


Anmäl
2018-10-09 02:45 #2 av: Rafflan

Jag skulle säga osäker, men tydlig med att hon inte är intresserad och inte vill hälsa på den andra hunden utan vill vara ifred.

Anmäl
2018-10-09 03:14 #3 av: Chinesecrestedlover

Hej! 

Jag har aldrig förstått varför så många vill att hunden ska hälsa på andra hundar...ser man t.ex. på vilda vargar (även om hundar skiljer sig från vargarna ganska rejält numera, så är de ju ändå lika i en del avseenden fortfarande) så tål de inte inkräktare/vargar från andra flockar (de dödar okända) = finns inte i generna att hundar ska klara att hälsa på alla möjliga hundar, tvärtom faktiskt...en del klarar ju det ändå men andra (beroende på rasskillnader och framförallt individuella skillnader) gör inte det - vilket inte är någonting konstigt.

Ok om hunden har någon "kompis" (för att leka med ibland eller så) men annars förstår jag verkligen inte vad tanken är. Varför tvinga hunden till någonting som den är obekväm med? Måste du ex. hälsa på (ta i hand osv. inte bara säga hej, det går ju att göra även på avstånd) alla människor du möter och bli "bästis" med alla? Antagligen inte...så varför tvinga hunden till det? 

Hade en väldigt osäker hund tidigare (han finns tyvärr inte mer) och han blev efter att ha blivit påhoppad (av diverse hundar...ägare som hade noll koll och släppte lös sina stora hundar, min var en osäker Chinese Crested...) rädd för andra hundar och kände att anfall är bästa försvar. Jag jobbade med honom under flera år (han hade svårt att lära sig saker) för att han skulle klara att GÅ FÖRBI andra hundar (inte klara hundmöten/hälsa, finns ingen anledning). Jag jobbade med så kallad "skvallerträning" och till en början innebar det att jag så fort jag såg en annan hund på håll så "tryckte jag in köttbullar i käften" på honom. Han lärde sig så småningom att gå förbi andra hundar utan att göra anfall, morra etc. 

Många andra hundägare genom åren släppte fram sina hundar till honom (och frågade ibland när hunden redan var framme hos honom/nära honom, om de kunde hälsa?!). Ofta släppte de fram sina hundar även om jag (och min hund) tydligt visade att vi inte var intresserade av att hälsa. Vid flera tillfällen gick jag t.ex. i en stor båge runt den andra hunden med min hund nära mig på den sidan som var längst bort från den andra hunden... varför släpper man då fram sin hund? 

Ibland kom lösa hundar farande och jag tog min hund bakom mig etc. för att visa honom att det var ok (att jag tog hand om situationen) och för att skydda den andra hunden från att min hund fick nog (han klarade inte om andra hundar kom för nära inpå och inte respekterade hans personliga gränser). Många ägare ropade (som om det skulle hjälpa) att deras hundar är så snälla osv. De tänkte aldrig på att min hund inte var det (han var liten men det innebär inte per automatik - snäll hund). Två små chihuahuor kom rusande vid ett tillfälle med en "mina hundar är så snälla-ägare" många meter bakom och då var min hund (som kunde bli rejält förbannad på andra hundar som kom för nära, som var rädd och aggressiv och kunde bita mig osv.) betydligt större än båda dessa tillsammans! Jag tog honom bakom mig och motade sedan två små hundar framför mig för att skydda de från min hund...hur tänker folk? Vid ett annat tillfälle gällde det i stället TRE svarta labradorer...det var ingen rolig situation (min hund var nämligen väldigt rädd för just svarta labradorer). Jag fick då alltså hålla tre stora hundar i från min lilla skrutt som jag samtidigt försökte hålla bakom mig...ägaren kom till slut släntrande och tog sina hundar, inte ett ord sa han, inte en ursäkt, ingenting...bara tog sina hundar och gick.  

Det känns som att det finns en "kultur" i Sverige att alla hundar ska klara av att hälsa på alla hundar, att det är ok att låta sina hundar springa fram till andra hundar vind för våg osv. En sak som jag alltid tänkt på men specifikt vid ett tillfälle med en lös boxer...är man kan ju faktiskt vara hundrädd (ex. för en viss ras, för endast stora hundar osv.) och ändå gå ut med en hund. Hade i situationen med boxern nämligen med mig en hundrädd familjemedlem  och här kom plötsligt en stor hund rusande... nu gick det bra, den hunden var snäll och jag lyckades hålla den borta från min hund och hundrädda familjemedlem osv. Jag frågade sedan min familjemedlem om hen var ok med tanke på boxern och hen svarade att i just den situationen så tänkte hen mer på min lilla hund och hur den skulle klara sig osv. Förlåt att jag svävade ut lite men vad jag menar är att folk som låter sina hundar springa fram till andra hundar, ska låta de hälsa på allt och alla och inte tränar sina hundar att man faktiskt inte måste hälsa på alla... hundarna kan inte bara själva råka illa ut eller skada en annan hund (med veterinärkostnader osv. som följd), utan kan också skrämma en människa som är hundrädd. Vet inte om familjemedlemmen hade klarat situationen med boxern om jag inte hade varit med t.ex. 

Vid ett tillfälle blev jag utskälld av en annan hundägare när jag sa att vi tränade på att inte gå fram till alla hundar! Detta var när min hund var unghund och ännu inte blivit skrämd av andra hundar (på den tiden ville han fram även till hundar som tydligt visade aggression...så fick passa honom för hans eget bästa). 

Ts: Du skriver att du är hundens dagmatte. Vad säger ägaren? Vill ägaren att du tränar hunden att möta/hälsa på andra hundar? Jag vill t.ex. inte att mina hundar hälsar på andra hundar (annat än i undantagsfall), jag vill att mina hundar går förbi andra hundar. Mina hundar har varandra att leka med osv. och det räcker bra, de behöver inte andra hundar (de har ju sin lille flock) och det finns absolut ingen anledning att hälsa på andra hundar. 

Korrigera absolut inte en hund för att den morrar! Var glad att den morrar, det är en varning som kommer innan det blir mer allvar. Tar du "ur" hunden att morra så får du om du har otur i stället en hund som går direkt på att bita. Den lär sig att varningar inte hjälper och att det är bättre att hugga direkt. Jag har nu en hund (även han osäker men absolut inte på nivån med förra hunden) och han har en tendens att morra och sedan "glömma" att vänta på att man ska hinna flytta på sig = ibland har han bitit för att han helt enkelt är för snabb mellan varning och handling. Du vill inte ha en hund som inte ens ger dig chansen att förstå att den varnar! Tro mig att leva med en hund som har aggressionsproblem (som min förra hund) är inte kul och du vill inte "tillverka" en aggressiv hund genom att korrigera hunden för att den varnar! 

Hunden vill inte hälsa, den vill ur situationen och talar om detta med tydlighet. Ta hunden ur den obehagliga situationen och tvinga den inte att hälsa på andra hundar. En rädd hund kan överdriva signaler och kan därmed verka aggressiv osv. men visar bara att den är rädd och osäker...det ligger någonting i uttrycket "tomma tunnor skramlar mest" i det här fallet. 

/Chinesecrestedlover

Anmäl
2018-10-09 05:53 #4 av: hemul

Men för att kunna få en hundkompis måste man ju hälsa på åtminstone en annan hund.

Håller med om att ni inte ska tänka i termer som dominans/undergivenhet. Eller korrigering.

Känner ni någon annan hundägare så ni kan planera mötet tror jag det är bättre att bara gå på promenad med hundarna till en början, utan att det behöver bli någon närkontakt. Ni behöver inte ens gå tätt bredvid varandra. En kan gå före och en efter till att börja med. Att röra sig tillsammans är alltid en bra början.Låt kontakten komma när den kommer naturligt. Och då ska hundarna gärna vara lösa.

Typ gå på koppelpromenad några gånger. När din hund verkar acceptera sällskapet och båda hundarna är lugna kan ni prova att rasta någonstans där det funkar att släppa hundarna. Ta gärna med lite fika (till både människor och hundar). Att äta tillsammans är bra.Ler


Anmäl
2018-10-09 06:32 #5 av: Frida B

Hunden verkar ju jättetydligt visa att den inte vill ha med den andra hunden att göra. Det är inga mixade signaler, gissar på att när hon inte kan fly tar hon till fight, alltså vad vi uppfattar som dominanta signaler. Men dominanta signaler är egentligen ytterst svåra att upptäcka.

 Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och medarbetare på Agility ifokus             
(f.d MelvinMimmiLufsen)

Anmäl
2018-10-09 07:18 #6 av: Elsis matte

Jag tycker det inte låter motsägelsefullt utan just som en hund som både är mycket osäker och lite nyfiken.

Eftersom du är dagmatte bör du inte ta initiativ till socialisering och framförallt inte börja korrigera hunden (bör aldrig göras på en osäker morrande hund...). Prata med ägaren om vad du får göra och inte, och tänk på att du som dagmatte inte är samma trygghet för hunden som matten!

Anmäl
2018-10-09 14:19 #7 av: Lona

Instämmer med bla #6, OM hunden överhuvudtaget ska socialiseras / träna på att vara med andra hundar så är det helt upp till ägaren att fatta beslut om, även HUR det ska göras och av VEM.
Jag skulle verkligen inte vilja att någon som passar mina hundar lägger sig i deras träning eller uppfostran såvida vi inte kommit överens om det!

"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok - Om hästar, hundar och livet i största allmänhetBlomma

Anmäl
2018-10-09 21:40 #8 av: [Forest]

Finns hundar som inte ser någon fördel att lära känna en kompis men tål att vara med andra hundar. Jag skulle gå gemensama promenader utan att tvinga hundarna hälsa. Tvärtom kan man hindra den mer nyfikna få hälsa på denna osäkra hund. Att låta dom gå o sniffa efter varandra och få möjlighet att lära käna den andra på så sätt. Ta flera längre promenader med samna hundar så kan dom bli hyffsat bra ☺

Sophie-Medarbetare på pudel

Anmäl
2018-10-14 10:49 #9 av: SaraTson

Tack för era responser!! Jättebra tankar! Jag ska respektera hundens signaler mer nu när jag förstår dem bättre.
Vill bara förtydliga:
- Ägaren har inga problem med att vi försöker socialisera hunden.
- Vid hundmötet hade vi våran hund lös. Den andres hund var i flexikoppel.
- Vi övar inte hundmöten med vilka som helst, utan ett fåtal hundar där vi känner ägaren och kollat att det är ok.
Det vi vill uppnå är att hunden ska få nån enstaka hundkompis och lära sig att inte se alla hundar som hot. Vi har under året sett en positiv utveckling där den viftar lite på svansen vid enstaka hundmöten.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.